Visste ni att hela 1 av 5 lider av ansträngningsinkontinens?
Jag visste det inte, så den här reklamen var lite av en ögonöppnare för mig.
På Vårdhandbokens hemsida står det så här:
Ansträngningsinkontinens
Ansträngningsinkontinens är den vanligaste formen av urininkontinens bland kvinnor före menopaus och beror ofta på en försvagning av bäckenbotten. Urinläckage sker ofta i form av skvättvisa läckage i samband med ansträngning, till exempel hosta, nysning, sportaktiviteter och tunga lyft. I svårare fall kan individen uppleva ett ständigt läckage, endast utlöst av ändring av kroppsläge. Orsaken kan vara övervikt, graviditet, förlossning, tidigare gynekologiska operationer och långvarig förstoppning. Ansträngningsinkontinens är ovanligt bland män och förknippas vid förekommande fall med skador i sfinktern efter radikal prostataoperation eller missbildningar.
En annan sak som jag blev glad av att höra var längdskidåkaren Johanna Hagström, och hur hon stod i live-tv och pratade om mens under längd-vm.
Hon berättade att hon hade fått mens precis innan start och inte hade någon tid att göra någonting åt det, så hon åkte sitt lopp, utan att veta om det skulle synas på hennes vita dräkt.
Jag reagerade positivt när jag hörde det, men reagerade samtidigt på att jag reagerade på det, och tänkte att ”borde det inte vara mer normaliserat med mens år 2023”, samtidigt som jag insåg att så inte var fallet.
Johannas öppenhet har uppmärksammats lite överallt, och hon har berättat hur många meddelanden hon fått från unga tjejer, som tackar henne för att de nu kanske vågar prata om det här lite mer öppet.
Bra, bra, bra!
