Ja, köper man nya stövlar för 6 900 kr så får man fan hoppas att fötterna inte ändrar storlek.
Ytterligare ett bevis på att min självvalda barnfrihet är rätt väg för mig att vandra.
I mina skor.
#inteutanminafavvoskor

Ja, köper man nya stövlar för 6 900 kr så får man fan hoppas att fötterna inte ändrar storlek.
Ytterligare ett bevis på att min självvalda barnfrihet är rätt väg för mig att vandra.
I mina skor.
#inteutanminafavvoskor
Som ni vet är jag ju lite av en ”go to-guru” när det kommer till mode och att mina trendspaningar får butiker att sälja slut på va skit som helst.
Finns liksom inga guldskor kvar att köpa någonstans och det är givetvis helt min och min banners förtjänst.
Nä, skojar bara men ni kan andas ut. Jag har fotat nya bylinebilder och kommer även byta ut den i headern, så då blir det bye bye Goldis.
Tydligen så är puffarmstrenden här för att stanna och ingen är gladare än jag.
Jag ÄLSKAR puffärmar och skulle gärna ha det på alla mina överkroppsplagg, men det här halvglansiga tygen som mest ser att komma från någon gammal soffa på Myrorna får tumme mer av mig.
Vad säger ni?
Puff or no puff?
Nej, men alltså VAD ÄR DET SOM HÄNDER? Har aldrig varit med om sådan smärta som jag kände inatt. Vaknade vid 03.00 av att hela käken på vänstersidan dunkade hysteriskt nästan som att någon snärtade och gav mig stötar. Redan på kvällen började hela läppen och käken domna, men tänkte att det berodde på tanden.
Jag gråter nästan aldrig och har väldigt hög smärtgräns men grät helt hysteriskt i två timmar. Markus försökte ringde vårdupplysningen och frågade om man kunde åka in akut med tanden. Han var så orolig, tror aldrig han sett mig så ledsen. Tillslut började det pulsera mindre och det kändes som jag somnade in i någon dvala. Ett tag var jag nära på att bara slå huvudet i något för att svimma. //Petra Tungården
På samma sätt som jag skulle avråda från att googla dina symptom då svaret oftast är att man är döende så skulle jag även avråda från att beskriva olika sjukdomssymtom på sociala medier då det alltid hoppar fram en hel hög med hobby-doktorer, redo att trycka in stetoskopet i öronen och diagnostisera loss igång. Ofta krävs det inte mer än ett snabbt ögonkast för att kunna slå fast vad det handlar om.
Av femton kommentarer kan 14 av dem handla om vitt skilda, och helt motsägelsefulla symptom, men trots det så är alla övertygade om att just deras svar är korrekt.
Lite som på Postkodmiljonären, där den stackars tävlande slutligen måste be publiken om hjälp med en klurig fråga.
Trots att de fått noggranna instruktioner att inte gissa utan bara trycka på knapparna om de faktiskt VET det korrekta svaret så ser det inte helt sällan ut så här:
Det är också risken när man ber läsarna om medicinska råd på Internet.
Man kan få höra att man har allt från kallbrand till kennelhosta om man inte passar sig.
Men…
Ibland har nöden ingen lag, och Petra verkar ha råkat ut för någonting i hästväg på smärt-barometern. Två nätter i rad. Och givetvis då hon är gravid och restriktionerna på smärtstillande är allt annat än upplyftande.
De två förslag på diagnoser som återkommer i kommentarsfältet är saker jag aldrig ens hört talas om.
Hortons huvudvärk?
Trigerminusneuralgi?
Så med risk för att stjälpa mer än att hjälpa så undrar jag om ni känner igen de symtom Petra beskriver i sina inlägg?
Kanske är detta tillfället då det för en gång skull hjälper mer än stjälper att skriva ut sina symptom och be läsarna om hjälp?
Plötsligt händer det, och vad är det som säger att detta ”plötsligt” inte är nu?
PS. Jag kände som sagt varken igen Hortons huvudvärk eller Trigerminusneuralgi men sprang på några riktigt spännande namn på sjukdomar jag heller inte visste fanns.
Vet ni någon som drabbats av ”Kinarestaurangsyndromet”? Eller som ens hört talas om den?
Samma sak med ”Maple syrup urine disease”? Låter det bekant?
Att hålla överraskningar hemliga har aldrig varit min starka sida. Att dessutom undanhålla det största i livet, har rent ut sagt varit terror.
Helst ville jag bara vråla ut till hela världen ATT VI SKA FÅ ETT BARN. //Petra Tungården
Att de här tjejerna bebis-synkar är kanske inte så jättekonstigt med tanke på att följts åt i sina karriärer som influencers ändå sedan de började blogga om sina liv.
Ni vet, då när bloggen fortfarande var det enda verktyg dessa tjejer använde , trots att Youtube slog upp dörrarna redan 14 februari 2005. Instagram dröjde ytterligare och lanserades inte förrän drygt 5 år senare, den 6 oktober 2010 och någonstans där ändrades beskrivningen ”bloggare” till ”influencer” – ett samlingsnamn för någon som använder mer än en typ av social media i sitt arbete.
Mitt första minne av Petra Tungården är när hon, Forni och Anna Hibbs spelade in serien Glamourama. Pressbilden på trion är så hårdspacklad att tjejerna ser smått lackade ut och i kombination med att Anna Hibbs huvud dragits absurt mycket åt sidan av någon retuscherare så har den bilden etsat sig fast i mitt medvetande.
Igår fick jag frågan om när jag började följa Isabella Löwengrip, och jag kan inte säga exakt vilket datum det var, däremot minns jag exakt VAD som är mitt första minne av henne.
Så här var det:
Vissa av Isabellas läsare kritiserade henne för att göra av med så mycket pengar varje månad, så hon antog någon typ av utmaning där hon skulle klara sig på en begränsad summa varje dag, typ studiebidrag eller liknande, i en månad.
Isabella kapitulerade efter endast några få dagar, med motiveringen att hon var TVUNGEN att köpa en latte av någon anledning som hon skrev ut och kostnaden för denna latte spräckte hennes dagsbudget.
Läsarna var SÅ arga och menade att hon inte alls BEHÖVDE en latte, utan hon VILLE HA en!!!
Läsarna var SÅ upprörda över detta Blondinbellska Latte-svek, vilket nog är anledningen till att det etsat sig fast i mitt medvetande. 🙂
Har ni något sådan minne?
Ps! Det här inlägget spårade ur lite, så jag vill passa på att avsluta det med att säga grattis till Petra, Markus och Pucken som snart kommer få en medlem till i sin lilla familj!