Naw! Ytterligare en kommentar från någon av Mogis alla fiiiiina läsare! Ingrid, är det du? 😉

Nog för att jag uppskattar nitisk noggrannhet och förstår att man kan korrläsa ett inlägg både en, två och tretton gånger innan man publicerar det, om det på sin höjd rör sig om ett inlägg om dagen, men vad Mogi lägger mellan tre och sex timmar på övergår mitt förstånd.
Räknar hon in flygtiden?
Timmarna som hon och ”Mon Amour” lägger på att sprätta omkring inne på diverse museum för att ta avslappnade bilder?
Den eventuella tid det tog att – via email – försöka få gratis inträde?
Är det den engelska översättningen som ställer till det för Moggan?
Skriver hon med armbågarna?
Tar hon analoga bilder som hon sedan behöver framkalla, instängd i en mörk garderob för att sedan skanna in?
Är hon extremt ostrukturerad och ineffektiv?
Inlägget innehåller 7(!) rader text och lite bilder på olika tak. VAD är det som tar mellan tre och sex timmar?
Jag förstår helt enkelt inte…

Det här inlägget där jag utbildar David Hallenuis i hur man blir en influencer tog mig ungefär två timmar att skapa och då ingick det att både komma på och skriva texten samt leta fram passande bilder och sätta ihop collage.
Vad jag skulle gjort i ytterligare fyra timmar vet jag inte…

Är det någon av er som sitter på gåtans lösning?
Enlighten me, please!

Offline due to policy change at facebook/instagram. We’ve reached out to try to comply and are waiting to hear back.

Jag skyller på Moggan och Mon Amour – alla dagar i veckan!
Vem annars liksom?
 

Tack för tips, Sanna!

Det här är ett fantastiskt inlägg från Mogi, dagen efter att jag förklarat att ett enkelt sätt att se köpt trafik till exempelvis blogg är att den uteslutande kommer från Asien.
Vad passar bättre då än att ”få en fråga” om hur det kommer sig att hon har är ”sjukt stor” i Asien enligt hennes följarstatistik som den här ”Ann-Sophie” tydligen har tillgång till?

Det hade inte kunnat komma mer lägligt, eller hur? 🙂

Jag kunde inte riktigt bestämma mig för vilken – av de här konversationerna som Mogi med största sannolikhet skrivit själv  – som är bäst, men efter noga övervägande så måste jag nog ändå välja nummer två.
Den här meningen alltså, den går inte att inte älska!

Samtidigt som det är en ganska sunkig skvallerblogg, så tror jag att om några år när din blogg är rejält etablerad internationellt och fullt möjligt en av de största inom sitt segment så kan du blicka tillbaka…

Vilken väljer ni?