Kenza försvarar sig mot anklagelserna

Kenza postade igår det här inlägget där hon försvarar sig mot anklagelserna om att hon skulle stötta terrorism. 
För den som inte hängt med så anar jag att anklagelserna eventuellt kan vara en reaktion på att hon delade ett inlägg postat av en man Jeremy Corbyn som är en antisemitisk fd. brittisk partiledare som blivit avstängd från partiet – för att inte ha reagerat på behandlingen av partiets judar.
Du kan läsa mer om det här och här om du är intresserad.

Här nedan är inlägget Kenza delade till sina 1,8 miljoner följare.

Kenza sa så här när jag bad om en kommentar och frågade henne om hon kände till Jeremy Corbyn: 

Visste att han var en brittisk politiker men inte mer än så, nej. Delade inlägget för att jag tyckte att det var vettigt och inte för att det var en specifik person som skrivit det, men hade jag vetat om det där hade jag givetvis inte delat något från hans konto. Antisemitism är något jag är starkt emot, borde verkligen gjort en bättre koll.

Även Stina Wollter anklagas för liknande saker och har postat det här inlägget på Instagram:

Tack för tips! 

Logiken i det här?

Bianca Ingrosso är ambassadör och ansiktet utåt för företaget Intimissimi och har avkrävts både ansvar och svar på hur de anställda har det och varför ingen förändring sker.
Det publicerades till och med ett ”öppet brev” till Bianca från några av dem, där hon uppmanades stötta dem, såsom de alltid stöttat henne och jag tyckte alltsammans var så himla märkligt. Om någon missade mitt instick i debatten så hittas det här, där jag bland annat skrev följande:

Är det Biancas ansvar att få till en förändring på företaget, eller är det en mer rimlig handling att avsluta samarbetet med företaget, för att tydligt visa sitt avståndstagande?
Ett sådant ställningstagande skulle mycket väl kunna leda till uteblivna förändringar på företaget, men var ska man dra en gräns för hur mycket HR-ansvar en extern ambassadör har?

Bianca har 1,3 miljoner följare och tillskrivs av någon märklig anledning ett enormt ansvar för personalen och personalfrågorna Intimissimi, och det hade kanske kunnat vara rimligt, om det inte var så att det är helt åt helsike orimligt. 
I alla fall om man jämför med hennes kollega Kenza Zouiten Subosic, som är ambassadör och ansiktet utåt för företaget Calzedonia (Calzedonia Group). Calzedonia Group äger Intimissimi, vilket placerar dem högre upp i ansvarsstegen, i alla fall enligt mig.
Hur kommer det sig då att Kenza, med sina 1,8 miljoner följare, inte får någon kritik för sitt ambassadörskap, när Bianca Ingrosso får öppna brev med krav och förväntningar från de anställda?
Kenza är både större rent statistikmässigt, och gör reklam för samma bolag som äger Intimissimi, men får inga öppna brev från de anställda, som tekniskt sett borde vara ungefär lika missnöjda som de som ställer Bianca Ingrosso mot väggen.

När jag bläddrar i Kenzas kommentarsfält så är det idel hejarop och positiva kommentarer.
Ja, det skulle kunna rensas friskt där inne, men faktum kvarstår…fortfarande inga öppna brev eller krav på ställningstagande från henne i Aftonbladet.
Tidningens granskning ”200 sekunder” avslöjade missförhållanden bland de anställda, men eftersom företaget ägs av samma företag som de Kenza gör reklam för så har jag svårt att se att skillnaden mellan de båda företagens personalpolicys skulle vara markant.

Jag menar inte att Kenza borde avkrävas samma ansvar som Bianca, jag säger bara att skillnaden är markant och en smula anmärkningsvärd.
Jag tyckte för övrigt inte att kritiken hamnade i knät på rätt person när det här drog igång i våras, men här blir det extra tydligt att det är skillnad på folk och folk (eller influencer och influencer) och att man väljer att sikta in sig på den som ger flest klick, snarare än fokusera på det faktiska problemet som verkar finnas – alltså de anställdas situation.

Galet att glädjas över?

Klicka till sista bilden.

Klika till bild nummer 2.

Ja, Kenza Zouiten Subosic är en av Sveriges vackraste kvinnor – vilket egentligen inte hör varken hit eller dit – och kan förmodligen se alldeles strålande ut i en potatissäck, men det gör mig trots det glad att se att hon postar mer naturliga bilder, utan filter. 
Jag tänker specifikt på två av hennes senaste inlägg på Instagram, där hon ser både avslappnad och naturlig ut där hon sitter och äter glass, och sen ett inlägg som är en närbild på hennes ansikte, där man ser texturen i hennes ansikte, vilket innebär att hon inte tryckt någon utsmetade sammetsfilter på bilden. Det är inga konstiga poser med fokus på revben eller ryggrad, utan bara en kropp som äter glass.
Ja, det är kanske ”enklare” för henne att posta bilder som dessa, men även influencergiganter som Kardashians retusherar sina bilder till oigenkännlighet, så att Kenza gör det här tycker jag förtjänar ett inlägg.
Så här är har ni det. 🙂

Är det galet att glädjas över någonting sådant här, eller är det här så pass ovanligt förekommande på sociala medier att det faktiskt ÄR någonting att glädjas över?

Förlossningsvideos anno 2023?



Kenza har postat ett Instagraminlägg där hon meddelar att hennes tredje förlossningsvideo nu finns på Youtube. 
Tittar folk fortfarande på det, eller har nyhetens behag klingat ut nu?
Jag hade aldrig lagt min fritid på att se en massa olika influencers föda barn. Kanske om jag var ung, med en längtan efter barn och med en släng förlossningsrädsla… DÅ hade jag kanske kollat men nu? Nä….

Hur är det med er?