Fick även ett mentalt breakdown förra veckan när allt bara kändes FÖR MYCKET. Var en stressig dag med mycket jobb, bebis, skjutsa och hämta, laga mat, städa, tvätta och med den hjärnan jag har på det (som går som en galen torktumlare hela tiden) så blev droppen när jag skulle duscha Kenzo och han tar tag i slangen och sprutar mig rakt i ansiktet och över hela mig. Det bara brast och jag grät hysteriskt i typ en timme. Det där med att gråta är ju egentligen helt otroligt då det är kroppens vis att reglera sig själv från stress och oro. Och det blev helt enkelt för mycket för mig där och då – för både kropp och psyke. // Gabriella Joss Possler
Att bli sprutad i ansiktet med duschmunstycket är kanske inte så kul där och då, men har man lagt en massa tid på smink och hår, som Gabriella gör varje dag, så förstår jag att världen imploderade för henne när detta skedde.
Jag hade något liknande som hände mig häromdagen. Sauron hade varit och busat med sin kompis Dante och var SÅ skitig. Jag stor och klurade på om jag skulle behöva ta av mig strumporna eller inte för att duscha av honom i vårt badrum.
Vi kan väl säga så här…
När vi var klara så såg det ut som i ”up is down-scenen” i Pirates of the carribian, precis efter att skeppet vänt upp och ner. Det fullkomligt DRÖP om oss.
Han, jag, badrummet, ALLT!
I kommentarsfältet får Gabriella frågan om hon har adhd. Är det svaret på allas frågor? Adhd?
Är det ”go to diagnosen” just nu?
Går det förresten att skriva och läsa ”sprutad i ansiktet” utan att göra småsnuskiga associationer?
Jag kan det inte. 🙂
Jag är mogen, som Johan Glans skulle sagt på bredaste skånska.
