Ny amerikans lagstiftning ska skydda influencerbarnen

Bildkälla: New York Post, Indian Times, och The New Yorker

I Illinois trädde en ny ändring av delstatens lag om barnarbete i kraft den 1 juli, vilket kräver att barn som förekommer på sina föräldrars eller vårdnadshavares sociala medieplattformar får betalt för sin medverkan.
Lagen stipulerar specifikt att barn under 16 år ska få 15 % av en influencers bruttoinkomster om de förekommer i minst 30 % av det innehåll som föräldern eller vårdnadshavaren tjänar pengar på. Föräldrar eller vårdnadshavare är ansvariga för att inkomsterna sätts in på ett bankkonto till barnet.
Lagen säger också att barnet har rätt att begära att innehåll som visar dem ska raderas, och om den vuxne inte gör det så har det minderåriga barnet möjlighet att stämma föräldrarna eller vårdnadshavaren för skadestånd.
Jag har en känsla av att detta är något vi kommer att se betydligt mer av i framtiden än idag, då många av dagens sönderexponerade barn fortfarande är för små för att ens kunna greppa konceptet av vad som sker och vad det kan innebära för dem.

”Sociala medier har blivit det främsta sättet att nå ut med sitt varumärke till en stor publik,” sa amerikanska Johanna Grange, mamma och medgrundare av sociala mediemarknadsföringsbyrån Oak Street Social, till ”Good Morning America, och fortsatte:

När bloggande, Instagram och YouTube tog fart, och nu har vi TikTok och många fler plattformar, såg folk det som ett hållbart sätt att antingen tjäna extra pengar vid sidan av eller få en heltidsinkomst.
Influencers med mer än en miljon följare kan tjäna häpnadsväckande 20 000 dollar från sponsrat innehåll, medan de med färre följare ändå kan tjäna flera tusen från ett enda inlägg.

Nu, med ökningen av föräldrainfluencers och ”sharenting” — ett begrepp som skapats för att beskriva föräldrar som delar sina barns milstolpar online — väcker folks oro över välmåendet hos de barn som delas på sociala medier av sina vårdnadshavare.
Det här någonting vi diskuterat och fortfarande diskuterar här inne på Bloggbevakning. Att läsa om att lagstiftningen utökas för att kunna skydda barnen i den här nya typen av exponering, som ibland sker på deras bekostnad sannerligen ett steg i rätt riktning.
Shreya Nallamothu med sina 16 år, är den som kreddas för att ha lyft detta problem till lokala lagstiftare i Illinois, och det ska hon ha en eloge för:

Särskilt för väldigt små barn som kanske inte förstår vad det innebär att prata till en kamera och som inte kan föreställa sig vad en miljon människor innebär. De förstår inte vad de lägger ut på internet för vinst och att det inte kommer att kunna försvinna, och att deras föräldrar tjänar pengar på det.

Är det verkligen rimligt att en sextonåring ska behöva upplysa föräldrar om något som borde vara deras första prioritering – barnens säkerhet, välbefinnande och integritet?

Här har ni en drös influencers som skulle behöva skaffa egna fluns-bankkonton till sina barn, om en liknande lagstiftning implementerades i Sverige: (Jag bäddar in bilderna från Instagram pga rättigheter och kan därför inte blurra barnens ansikten)

John och Johan Valencia på Pappapappadotter och Linn ”Tiingelinn” Andersson.

Joakim och Jonna Lundell

The Swedish family

Katrin och Bingo

Margaux Dietz och Jacob Lieberman. (Inte lika mycket nu som tidigare, men ändå.)

Victoria Törnegren och Erik Forsgren

Rachel Bråthen Schoneveld

Hugo och Paula Rosas

Jag inser att listan kan göras hur lång som helst, och jag har förmodligen missat många stora influencers som använder sina barn för att tjäna pengar, så keep ’em coming.
Dessa influencers har stor påverkan och ett brett följarskap, och diskussionen om hur mycket de delar om sina barn på sociala medier kommer nog att förbli en het fråga. Det är i alla fall vad jag hoppas på. Samtidigt vill jag vara extra tydlig med att det går att lyfta problematiken och kritisera den utan att göra orosanmälningar mot föräldrarna i parti och minut. Det gör dem bara till offer i ett drama, snarare än föräldrar eller vårdnadshavare med ansvar för sättet de exponerar sina barn på.

Tack för tips!

 

Nenne Frisk livesänder bråk med dottern

Bildkälla: Nenne Frisk Tiktok
Det kom ett mail…

Jag har tittat på det bifogade klippet i mailet här ovan och blir otroligt illa berörd av hur dotterns ilska, frustration och integritet tillintetgörs i det. Det spelar egentligen ingen roll vad bråket handlade om, utan det är den totala gränslöshet som föräldrarna uppvisar mot sin dotter. Hon har förmodligen inte en aning om att hennes mamma livesänder allt, och att mammans läsare kommenterar bråket som om det vore en livechatt under en match i fotbolls-EM.
Trots att dottern inte är i bild så är det bråket och skriken som är i fokus i livesändningen, och att dottern inte syns gör det hela inte ett dugg bättre.
Det är rent ut sagt vidrigt hur dessa föräldrar, som kallar sig influencers, sätter sitt behov av att skapa content före sitt föräldraansvar. De använder sina barn som rekvisita för att samla likes och följare, utan att reflektera över de långsiktiga konsekvenserna. Barn kan inte ge sitt medgivande eller förstå vad det innebär att deras liv delas med en okänd publik, inte ens när de blir tonåringar.

Sättet Nenne och hennes partner behandlar dottern är både kränkande och förnedrande.
Jag hoppas innerligt att fler än bara den som kontaktade mig sa ifrån under sändningen. När jag gick in på Nennes TikTok-konto var livesändningen över, annars hade jag själv varit först i kön för att protestera.
Barnens välbefinnande borde alltid komma först, inte föräldrarnas behov av uppmärksamhet och bekräftelse online. Det är tydligen inte en självklarhet för alla föräldrar där ute, men det borde det vara.

Tillägg:
Jag fick det här på Instagram:

SWEDISH FAMILYS BOK MED AI-BILDER SÅGAS I SYDSVENSKAN

Mamman i den svenska Youtubefamiljen”Swedish Family” har nyligen uppmärksammats för att använda AI-genererade bilder i en barnbok som publicerats under hennes namn – Joanna André.
Boken – ”Det spökar på äventyrsbadet” – har illustrationer som anges vara AI-genererade (”Illustrationer: AI-genererade ©Joanna André” står det exakt) är utgiven på bokförlaget The BookAffair.
Enligt Gunnar Krantz – serietecknare och professor i visuell kommunikation/teckning på Malmö universitet –  på Sydsvenskan, som har granskat boken, är resultatet en stor besvikelse. Boken må ligger på alla topplistor men barnen är värda mer än detta, enligt Krantz.

Problemen för förlagen kan vara mer intrikata än man först kan tro. AI-genererade bilder verkar nämligen sakna upphovsrättsligt skydd eftersom ingen människa skapat dem, vilket innebär att ingen kan hävda äganderätt för dem. Lite som debaclet med de målande aporna, och vem som skulle tillskrivas upphovsrätten för tavlorna.
Dessutom skapas enligt Krantz en ”bildmässig rundgång” när AI tränas på undermåligt innehåll och andra AI-genererade bilder, vilket leder till surrealistiska resultat. AI har särskilt svårt att förstå mänsklig anatomi, och det är händerna som ofta blir mest fel, vilket blir tydligt i den här boken som har lite att önska vad gäller anatomisk korrekthet. Antingen är det fyra fingrar på en hand, eller hela sex stycken.
Det är alltså tydligen svårare med AI-händer än man först kan tro.
Isabella Löwengrips och Aimastars AI-bilder har ju också en del att förbättra vad gäller just detta.
Klicka här om du missat det. 

Så vad handlar det här om? 
Visst kan man tänka sig att det handlar om olycksfall i arbetet, dålig ekonomi, en ovan redaktör eller brist på kompetenta tecknare – men så är inte fallet, enligt Krantz.
Joanna André, bokens författare, är också en av hjärnorna bakom ”The Swedish Family”, en av Sveriges mest populära YouTube-kanaler med över 700 000 prenumeranter och 800 miljoner visningar. Förlaget, The Book Affair, har en chef med över 20 års erfarenhet som förlagsredaktör på både Bonniers och Forum, så det är knappast brist på kunnande där heller (källa: LinkedIn). Dessutom kryllar det av skickliga illustratörer i Sverige just nu, så brist på talang kan inte heller vara problemet.

Nu är det inte förbjudet att publicera böcker med dåliga illustrationer, det har hänt förr och kommer förmodligen hända igen, men jag vill ta upp Krantz två frågeställningar här i slutet av inlägget. 
Han vill först veta om barnen verkligen inte är värda mer än kackiga AI-bilder, och avslutar sin krönika så här:

Det större problemet är av filosofisk art. Vad händer med oss om det mänskliga subjektet bakom berättelser försvinner? Om de färdigheter och kunskaper som länkar oss till mänskligheten historiskt och kulturellt ersätts av AI? Ingen Ilon Wikland, Sven Nordqvist, Tove Jansson eller John Bauer, men en oändlig ström av bilder som på ett kusligt sätt påminner om deras verk. Vill vi verkligen ha det så?

Vill vi det?
Barnen tror jag skiter i om en hand har fyra eller sex fingrar, de noterar det förmodligen inte ens.