Isabella Löwengrip om sin ätstörning och att ha gått upp några kilo

Bildkälla: Stella Pictures

Jag har kämpat så enormt hårt för att bli frisk. Jag vägrar att slungas tillbaka. Jag orkar inte det.

Men ett friskhetstecken i det här är att jag faktiskt känner mig fin, även naken i spegeln. Hade jag inte vägt mig hade jag inte alls trott att jag har gått upp i vikt. Jag känner en helt annat självkärlek.

Tack och lov. // Isabella Löwengrip

Isabella delar ett ärligt och sårbart blogginlägg om sin relation till kropp och vikt efter att ha varit frisk från sin ätstörning i 1,5 år.
Hon berättar att hon nyligen var på återbesök hos Mandometer, där hon tidigare blivit friskskriven från behandling för hetsätning och svält, och då märkte att hon gått upp några kilo från sin tidigare stabila vikt. Tydligen vägs man alltid in där som en delö av behandlingen. Trots att hon vet att viktfluktuationer är normala, blev hon mentalt påverkad och oroade sig för att falla tillbaka i gamla mönster.

Hon reflekterar över hur mycket hon kämpat för att bli frisk och hur hon vägrar låta ätstörningen få grepp om henne igen.
Samtidigt ser hon det som ett friskhetstecken att hon fortfarande tycker om sin kropp och känner självkärlek, även efter att ha gått upp i vikt. För att förebygga återfall väljer hon att gå tillbaka till sina tidigare rutiner och matschema, inte för att gå ner i vikt, utan för att behålla balansen och kontrollen.

I kommentarsfältet låter det så här – lite högt och lite lågt skulle jag säga:

Bild 1: Anna A: "Bella, du har gått upp i vikt nu pga ditt mani för sötsaker som du numera är fixerad vid." Therese: "Kämpa på, du är grym!! ❤️❤️" Bild 2: Anonym: "Modigt att du delar med dig av detta, Isabella! Jag tror att det kan hjälpa andra. Men att säga att du inte haft dåliga tankar och att du trivs i din kropp och tycker att du är fin blir lite konstigt när du även har sagt att du vill fettsuga dig... Varför vill man fettsuga sig om man redan är nöjd?" H: "Viktigt att prata om, tack för att du är så öppen ? Det kommer gå bra!" Lotta: "Man blir aldrig 'frisk'. Man lär sig hantera tvångstankar och vaneföreställningar. Det får man träna på hela livet. Det är som att vara en nykter missbrukare. Upp och ner går det och när det svajar behöver man stöd och en återgång till rutiner och lugn. ❤️" Bild 3: Maria: "Då kan man ju undra varför du vill fettsuga magen, om du tycker att du ser fin ut. Du har ju pratat i podden om att du vill göra en fettsugning av magen." En annan Sofia: "Hon pratade om att göra det efter att hon fått ett till barn, OM hon skulle skaffa ett till barn." Anonym: "Men varför? Att hon sagt så betyder ju att hon vet att hon inte kommer tycka om sin kropp efter att hon varit gravid. Att fettsuga sig för att man gått upp och sen ner i vikt tycker inte jag låter som ett friskt tankesätt." Bild 4: Karin: "Det kommer bli bra! Naturligt att det kommer negativa tankar ibland men med stöd från familjen och din fina sambo kommer du reda ut det ❤️"

Click bait – check

Bildkälla: Stella Pictures

Excelarket är glödande hett och dagen provokation eller stubintändare i Isabella Löwngrips kommentarsfält är ”mesigt föräldraskap”.
Givetvis hugger jag som en kobra.

Nu ska jag hämta barnen. Vi bor en kilometer från skolan men de tycker att det är för kallt att gå hem så jag ska plocka upp de med bilen. Paul tycker att jag är för mesig. Ibland hör jag honom säga ”På min tid, när jag var liten så fick jag gå långt på egen hand utan telefon, det var inte ens en diskussion om att bli körd”.

Jaja… :- )  // Isabella Löwengrip

Jag tänker så här, behöver barn verkligen gå någonstans alls?
Jag menar, man blir ju omkörd i parti och minut av barn på olika typer av elscootrar, så vilka barn i Stockholm är det som går? Isabella kan säker skaka fram ett par scootrar till Gillis och Sally via ett samarbete, komplett med en rabattkod till läsarna om hyrscootrarna inte når hela vägen över Lidingöbron.

Så här låter det i kommentarsfältet.
Du hittar en sammanfattning längst ner om du inte orkar läsa allt:

Mart:
"Jag tycker att det är bra att uppmuntra barnen till att bli självgående, gå till och från skolan, kompisar, aktiviteter, men däremot senaste året är det bra att föräldrar tar ansvar. För numera kan allt hända. Jämnåriga klasskompisar kan råna, misshandla dina barn eller för all del främlingar som vill andra barn illa på något sätt. Så det är bra att ta det säkra före det osäkra."

Maria:
"Dagens ungar blir körda överallt, vi som är lite äldre fick ta oss fram själva eller vara hemma."

Kim:
"När jag var ung (ganska länge sedan) tog man sig fram per cykel. På den tiden kunde man ställa ifrån sig en cykel även olåst utan att den var försvunnen när man sen skulle cykla vidare. Vintertid blev det till att knata och pulsa igenom drivorna."

En annan Anna:
"Kim, hög igenkänning på det. ?"

Lena:
"Det är jättemysigt att kunna hämta barnen om man har möjlighet. Min äldsta går på högstadiet och jag gör det mer än gärna när jag kan. Ofta får man möjlighet till en mysig pratstund och själv får man en kort paus i jobbet."

Isabella Löwengrip:
"Sant. ?"

Maria:
"Snälla Isabella. Låt barnen gå hem. Du ger dem vuxna kläder, parfymer och dylikt. Då kan de väl gå hem som små vuxna."

Madde:
"Att hålla på och curla barnen på det här viset är att göra dem en otjänst. Å ena sidan behandlar Isabella dottern som en tonåring och i detta fallet som ett mycket litet barn. Vill vi inte att våra barn ska växa upp till självständiga, kapabla, initiativrika människor?"

Ellen:
"Eller så växer de upp till självständiga, kapabla, initiativrika människor som även lär sig att ibland ställa upp och göra fina saker för andra."

Tora:
"Vad gör föräldrar som har arbetstider så de inte kan köra barnen till/från skolan? Det vanliga är väl ändå att föräldrar med barn på mellanstadiet inte har möjlighet att hämta barn kl. tre på eftermiddagen?
I synnerhet om barnen hävdar att de inte kan gå ens en kilometer utan andra skäl än att de är bekväma och bortskämda?"

MS:
"Dagens ungar är bortskämda."

Maria:
"Paul verkar klok. Bra för barn att röra på sig. Och allvarligt talat, EN kilometer, det borde nog kidsen klara även om det är lite svalt.
Barn älskar väl att gå hem i kyla/snö när första vintern är här. Dessutom har de ju varma skor, som du skrivit om.
Du gör verkligen barnen en björntjänst genom att köra hem dem med bil en kilometer. Paul har alldeles rätt. De kan väl klä sig i varma kläder."

Vad hade ni tyckt om att bli ”Barbie-fierade” på Instagram?

Isabella Löwengrip och Dominika Peczynski åt middag tillsammans med sina respektive, och trots att de postat samma bild på Instagram så slutar alla likheter där, i alla fall vad gäller utseendet på sällskapets båda kvinnor.
Det ser nämligen ut så här:

Isabella har kommenterat på Dominikas bild så hon verkar inte ha allt för mycket emot att ha fått sitt utseende förändrat på det här viset. 
Vad hade du tyckt?
Och vad tror ni männen tycker, som inte ens är inkluderade i Barbiefiltret?
En för alla, alla för en eller?

Tack för tips!

Isabella Löwengrip upptäcker second hand

Bildkälla: Isabella Löwengrip blogg

Mellan möten idag gick jag in på Myrornas vid Gustav Adolfs Kyrkogata. Jag var i närheten. Skyltfönstret såg så lockande ut att jag ville se vad som fanns.
… Jag hittade SÅ mycket vacker porslin! När jag såg alla serviser insåg jag att man aldrig behöver köpa nya uppsättningar mer. // Isabella Löwengrip

Isabella Löwengrip har besökt Myrornas vid Adolf Fredriks kyrkogata – som jag tror att hon menar och som faktiskt är en av de bättre jag besökt – och kom därifrån med så pass mycket porslin att hon fick boka en budfirma att köra hem alltsammans åt henne. 
Man läser inte så mycket om bud längre när det kommer till Isabella, men jag minns fortfarande på den gamla goda tiden då Isabella kunde buda hem sin handväska eftersom hon hade en egen ”policy” om att inte själv bära saker. 🙂
Inte en dag för tidigt alltså, och jag ser faktiskt fram emot att få se vad hon lagt vantarna på. Det utlovas ett inlägg för det idag nämligen.

Vad är ditt absolut bästa second hand-fynd?


Japp, fortfarande sjuk. 🙁