Igår: Jag skulle blogga om vårjackor.
Men vi höll på att buda på en lägenhet.
Man kan inte jobba när man gör en sådan sak.
Vi vann den. Vi skulle skriva kontrakt.
En ny lägenhet.
Säljaren ändrade tillträdesdagen från maj till mitt i semestern.
Vi skulle inte vara hemma då. Vi bad om att få prata ihop oss.
Vi frågade om det gick att göra något med priset eftersom det var ny information.
Sedan ringde mäklaren och sa att säljaren valt att gå med den förra budgivaren i stället.
Vi hade varit uppe i varv i ett dygn, en slags frenesi.
Planerat renovering, räknat, ringt styrelsen, promenerat runt på Google maps.
Känt efter, känt efter, känt efter.
Vi hade vunnit en budgivning. Vi skulle skriva kontrakt.
Men det blev inget.
Nu kommer blogginlägget om vårjackor. // Flora Wiström

Jag lider med Flora Wiström och hennes man som vann en budgivning men ändå inte fick köpa lägenheten. Så sätt ”trauma” inom ””, mmkay?
Mentalt var de förmodligen redan inflyttade efter allt planerande, räknande, promenerande och klurande där de kommit fram till att de vill köpa just den här lägenheten.
Pärsen att behöva börja om, huuuu…..
Fy tusan vad trist för dem!
Så håll nu till godo med ett inlägg om jackor.

Jag undrar hur det går för Marcelo och Emilia som behövde sälja sin lägenhet strax efter att de flyttat in i vad som då var deras ”drömlägenhet”?
De ville ju på intet vis flytta men skrev att det tyvärr var inflationen som satt käppar i hjulet för deras boende.

---

I morgon och till söndag kommer jag befinna mig på årets Grävkonvent där jag medverkar i en programpunkt…
Om någon undrar, eller om någonting kommer vid en annan tidpunkt än normalt här inne, man jag ska göra mitt bästa för att det inte ska märkas. 

Innan jag hämtade Moje så var jag och mätte blodtrycket på vårdcentralen (själv i ett rum) Har känt mig lite småknepig (trött, huvudvärk och plötsligt en hel del sämre syn) och tänkt att det är väl de där saabla hormonerna som härjar som vanligt men så var vilopulsen högre än vanligt på Applewatch och tänkte att mina symptom kanske stämmer in på högt blodtryck också. Måtte 157/96  puls 108 och vad jag kan googla så är det väl kanske lite högt ändå? Fanns ju ingen läkare på vårdcentralen att fråga så jag får fråga er mina kära läsare. Någon som har erfarenhet av att ha högt blodtryck och när ska man söka vård? // House of Philia-Petra

Petra på House of Philia misstänker alltså att hon har högt blodtryck men hittade ingen läkare att fråga efter att hon själv gjort en mätning. Istället för att hitta en faktisk läkare att fråga, så vänder hon sig till sina följare istället för att se om de kan bekräfta informationen hon hastigt googlat fram.
Jag hade litat ungefär lika mycket på människors medicinska kompetens i ett kommentarsfält som jag hade litat på publikens livlina i ”Postkodmiljonären” där alla i publiken aktivt hjälper till med ett svar, även när man inte har en aning, men tycker sig ha en ”bra känsla” för ett av alternativen.
Ibland har även jag osedvanligt många experter på ett och samma ämne här inne, så kanske finns det någon här som kan uttala sig om Petras blocktryck? 😉

Google eller Flashback – vem vet mest?

 

Sofia Wood har publicerat ett långt inlägg om hur hon började vackla för en tid sedan och att det är anledningen till att hon haft en så lång paus på bloggen. Inlägget före detta publicerades i mitten av oktober nämligen.
Har ni saknat Sofias inlägg? Jag gör det, så pass mycket att jag verkligen noterat att det är extra tyst inne hos henne, och jag började nästan undra om hon avvecklat bloggen utan att skriva det någonstans.

När det händer att jag börjar vackla såhär så är det nästan uteslutande i situationer jag känner mig pressad eller trängd i övrigt, och det är som om jag då simultant vill öppna upp mitt hela bröst som ett fält där diffusa negativa åsikter får slå rot och ta fäste för att till slut bli mina egna. För det är såklart bara de negativa åsikterna som tar fäste för allt detta handlar i slutändan om självtvivel, inte nöjdhet. En snuttefilt där jag låter kritik växa sig orimligt viktig.

Hon gjorde ett mental health break.
Hon ”checkade” sig själv, och det kan man aldrig göra för många gånger. 🙂

Det var väldigt bra. En mental health break. Det gjorde allt både lättare och bättre. Det som var svårt var bara just svårt – motstånd är inte bevis på att jag är sämre än någon annan. Framöver har  den här pausen gjort att jag gett mig själv två mål – att stå stadigare är det ena och det andra är att avveckla den dumma mentala felkopplingen där jag tror att mitt värde är transaktionellt med min prestation. Ingen vinner på det och allra minst jag.