Linnea Claeson får kritik, både på sitt egna konto men även på kontot ”Vardagsrasism”, för sättet hon skriver om Wilmer Kaffebar och deras utökade verksamhet..
Linnea själv menar att det inte är spons och att folk får sluta hitta på saker, men trots det så har hon varken tagit bort eller ändrat sättet hon uttrycker sig på i inlägget.

VARFÖR skulle hon skriva om att Wilmer Kaffebar öppnat upp ett nytt café i Vasastan – på tal om INGENTING – i ett inlägg om en cancersjuk åttaåring? 
Det enda som saknas för att verkligen toppa av det här inlägget av Linnéa är en rabattkod på kaffe latte, men det kanske kommer?

Vad tycker ni om Linnéas inlägg och kritiken som riktats mot det? 
Medhåll? Mothåll? (Jag vet att mothåll inte är motsatsen till medhåll men det lät bra, mmmkay?)

Tack för tips!

Med sitt regnbågshår stack Linnea Claeson minst sagt ut bland Aftonbladets andra kolumnister, och sedan start har hon alltså skrivit över 70 st texter som publicerats.
Tyvärr har flera av dem anklagats för att ha varit plagiat/inspirerade av andras texter men om det är anledningen till att Linnea skrivit sin sista kolumn för tidningen framgår inte.

Så sent som i december ledde Linnea Aftonbladets ”Svenska Hjältar-galan” tillsammans med Peter Settman, och trots att hon inte längre kommer vara en av tidningens kolumnister så tar inte deras samarbete med Linnea slut här:

Nu är det dags att gå vidare till andra projekt, och en del andra uttryck, men vi möts igen på andra ställen och mitt samarbete med Aftonbladet slutar inte här utan vi har nya grejer som väntar er läsare. //Linnea Claeson

Linnea har inte skrivit någonting – som jag kan hitta – om anledningen till brytningen, utan det är mest spekulationer på nätet som finns att läsa. Jag har alltså ingen aning vem som initierade brytningen och vad anledningen till det skulle kunna vara, men länka gärna om ni stött på något matnyttigt.

Brukar du läsa Linneas krönikor på Aftonbladet och kommer du sakna att läsa dem?

Nina Rung menar att DNs Lisa Magnusson skriver saker om henne som hon varse sig sagt, skrivit, eller menat. 
Kort och gott menar Nina Rung att Lisa Magnusson ljuger som en häst travar i den här ledaren om Linnea Claeson.
Artikeln är bakom betalvägg, så det är säkert relativt många som köper det Nina Rung publicerat som sanning rakt av, istället för att betala en liten slant för att själv kunna läsa artikeln.
Det gjorde jag, och jag måste säga att jag är ytterst förvirrad över alla de påståenden Nina Rung gör på Instagram.
Läser vi verkligen samma artikel?

Jag kan nämligen bara hitta ett enda ställe i hela ledaren där Nina Rung omnämns med ett påstående som hon själv kallar för lögn, och då är det i form av ett citat som plockats direkt från hennes Instagraminlägg.
Sen återkommer hennes namn en gång till där Lisa Magnusson enbart refererar tillbaka till ovan nämnda citat. (…om man – som Nina Rung kallar det – ”hittat på”.)

Och när frilansskribenten Emilie Roslund nu ifrågasätter hur mycket av Linnéa Claesons berättelser som egentligen stämmer (Göteborgs-Posten 15/11) skriver kriminologen Nina Rung: ”OAVSETT om Linnéa skulle hittat på, överdrivit eller sagt något som inte går att ’bevisa’. Vad har det resulterat i?” Jo, svarar hon sig själv: ”Fler har fått veta mer om övergrepp och våld. Om feminism.” //Ur Lisa Magnussons ledare från tDN.

Här under följer Nina Rungs originaltext på Instagram som hon senare gick in och ändrade, men från början så inlägget ut så här.
Citatet som Lisa Magnusson hänvisade till är alltså till punkt och pricka Nina Rungs egna ord.

Så var är alla lögner?

Tack för tips!

 

Patrik Sjöberg tog tidigare i veckan ton på Instagram där han helt motsäger sig ihopljugna anekdoter för att ”främja kampen” och tycker att det är förkastligt att ljuga om övergrepp för att främja sitt varumärke, på det sätt han anser att Linnea Claeson gjort.
Nu går han ett steg längre och kritiserar henne å det grövsta i en insändare i Dagens Nyheter där han kritiserar henne för att förminska offer för sexuella övergrepp, då den som upplevt övergrepp inte kryddar sanningen.

Det har stormat rejält kring Linnea Claeson ända sedan Haveristerna började gräva kring sanningshalten i hennes olika historier där män trakasserat henne på mängder av olika sätt – både i verkliga livet och på nätet.
Att utsättas för mäns oombedda uppmärksamhet 20, 30 gånger på en dag är vardagsmat för Linnea, i alla fall om man ska tro hennes egna utsago – vilket man i och för sig kanske inte ska med tanke på vad som framkommit den senaste tiden.
Kritik, ifrågasättanden och rena anklagelser om lögner, lögner som på INTET vis hjälper kampen framåt för alla de som faktiskt utsatts för övergrepp av olika slag.
Ingen verkar se Linneas överdrivna och fabricerade historier som det minsta hjälpsamt utan snarare raka motsatsen.
Som Patrik själv skriver i sin insändare:

För oss överlevare är varenda bokstav av sanningen ett berg att bestiga.
[…]

Kryddar en överlevare sanningen? Nej, det vi varit med om är ”kryddstarkt” nog. Varför ska jag fabulera fler sanningar när en är tung nog att bära?