Spara pengar med Isabella Löwengrip

231 kommentarer

Precis, alla kan inte spara ihop 700 000 kr, medan andra kan. Vad är problemet?❄

Haha verkligen. Ja, vi har olika förutsättningar och olika prioriteringar. Vad är det att diskutera liksom..

Folk är så jädra bittra på folk som har det bättre ställt. Om man nu inte vill arbeta heltid kanske man inte ska gnälla över att man inte kan spara pengar till hus. Här är jag helt på Isabellas sida.

Håller med. Jag har valt att inte arbeta och lägga min tid på annat, och därför har jag och min kille köpt ett bra mycket billigare hus än vi gjort om vi båda arbetat.

Jag och min man spara ihop 160k på ett år med icke fina jobb. Pizzabagare och jag är hustomte typ på mitt jobb… Men vi äger ingen bil, lagar all mat hemma, köper bara kläder när det behövs och har inga lån. Covid gjorde så vi fick fart i röven! Vi har levt på bara hans lön innan så när jag börja jobba igen spara vi hela min lön + gav oss lite fun-money.

Man kan. Jag sparkade ihop 200 000 på ett år som student med sidojobb. Frågan är om man är villig att offra det som skal till!

Ja, man kan ju offra barnen kanske om de ska hålla på och behöva mat så att man inte kan spara de pengarna.

Obs jag tycker inte det här i sig är något att diskutera, helt fine att vissa kan och vissa inte kan. Men trööööött på folk som ba ”jag kan så då kan alla”. Finns folk som inte har råd att äta sig mätta.

Och motsvarande ”alla kan inte spara, så då ska ingen spara”. Alla kan faktiskt inte skriva kommentarer då inte alla ha händer, så sluta kommentera. Typ. Fan vad tröttsamt.

Ja, det är också provocerande.

Detta är en verklig opopulär åsikt men jag tror faktiskt det är extremt ovanligt med folk i Sverige som inte kan äta sig mätta som inte har tagit och fortsätter att ta dåliga val/sätter sig själv i den sitsen. Sen att man inte kan spara ihop till en villa när man lever på minimumbidrag är en annan sak

Men snälla, jag har inte sagt att det är vanligt. Jag har sagt att de finns. Och vad spelar det för roll om de satt sig själva i den situationen – poängen var ju att ALLA inte är i en situation där de kan spara pengar. Inte varför.

Det är ju också ett aktivt val man gör i livet. Att skaffa barn innan man ordnat sig en ekonomisk buffert och trygghet. Barn är ju inget som ”bara händer”

Eller så hade man en bättre ekonomisk situation när man skaffad barnen, men något hände.

Om du tror att barnens mat (som du får bidrag till) är det som stoppar dig har du antagligen ett överförbruk på något sätt men orkar inte ta tag i att sätta dig ned med en budget, dina kontoutdrag och göra jobbet för att ta reda på var du kan spara ??‍♀️

Det är inte den kategorin människor jag pratar om, nej.

Att vara sjukskriven/sjukpensionär är inget Du väljer det är livet.
Så nej alla kan inte, hur mycket man än skulle vilja.

Problemet för sjukpensionärer är väl snarare att de inte får lån. Min mamma är sjukpensionär och hon har sparat en halv miljon, men hon är ofattbart sparsam

Jag har 15 500 kr före skatt , jag blev påkörd när jag var 23 år 1997 , så det är inte möjligt för alla sjukpensionärer att spara även om man är sjukt sparsam.

Inte för att vara besserwisser men det är ca samma som min mamma får, hon med en halv miljon. Tråkigt med din situation och förstår att du inte sparar. Förhoppningsvis har du en partner som kan spara.

Man tar ju bara ett lån till även kontantinsats. Inte så svårt. Det får man även nu, bara lite dyrare.

Hon är så pase ! Är så trött på alla inlägg om henne här . Det är verkligen inget intressant med henne . Det enda jag tänker på med henne är hur hon var så pinsam när hon spelade miljadär ? Alla hon anställde mm
Vem är hon att ge goda råd om ekonomi när hon kraschade sin egna även om hon pengar kvar

<script class='adten' src='https://delivery.adten.eu/srv/player.js?z=6692' type='text/javascript' charset='utf-8' async></script>

Jag är så jävla trött på den här inställningen som verkar finnas bland folk på nätet. Om du nu är sjukskriven eller inte jobbar heltid eller har för ambition att spara till ett hus då riktar sig ju inte det här inlägget till dig!
Som att bli sur för att ICA säljer bananer om jag inte gillar bananer.

INTE har som ambition* skulle jag skriva.

Verkligen, varför ta åt sig för ett allmänt råd också, självklart har olika personer olika förutsättningar. Kan däremot också bli trött på sådana som kommentaren om PRIORITERINGAR. Är ju också lättare att spara till ett hus från tidig ålder om dina föräldrar sparat och du fått med dig ett sparkonto på 300000 när du fyllde 18, fått bo hemma under studietid och kunnat spara undan, lärt dig om investeringar från din bankpappa osv än om man inte kan sätta av knappt något alls i sparande. Behöver inte vara så för den som kommenterade, men tycker det rätt ofta brukar komma sådana kommentarer från just personer som har det rätt förspänt i livet.

Aldrig fått en spänn av mina föräldrar. Alltså på riktigt inte ens 100 kronor. Började jobba extra på gymnasiet, sparade alltid undan lite. Har alltid sparat en viss procent av min lön, oavsett vad den varit. 700 000 hade jag sparat ihop när jag var kanske 28-29. Med hjälp av investeringar då, inte på ett nollräntekonto. Kommentarer kan också komma från de som INTE haft det förspänt i livet men inte pallar vara ett offer för det utan ser möjligheter istället för att vara förblindade av avundsjuka och bitterhet.

Fast nu stod det ju att ”Ofta brukar sådana kommentarer komma”, vilket jag håller med om då många faktiskt inte inser hur väl någon annan ändå krattat manegen för dem innan man själv börjar spara/jobba/kämpa. Om du nu har kämpat och prioriterat och inte pallat vara vara ett offer så är det väl jättebra, men tror också det är vanligare med dessa kommentarer från personer som inte helt fattar vilka uppoffringar prioriteringar faktiskt innebär om man har små marginaler och små ekonomiska och sociala resurser från början.

Jag var en sån som fick 200 000 när jag fyllde 18 i aktier och fonder men jag var inte mogen nog att få de då egentligen så jag satte sprätt på allt istället för att göra något klokt med de.

Min sambo har inte fått en krona av sina föräldrar och har lyckats skapa sig några miljoner genom en tidig fastighetskarriär genom att jobba nätter och spara ihop till sin första lägenhet.

För att pengar är en källa till djup ångest och avundsjuka hos många.

Jag följer ett matkonto och hon lägger ibland ut sitt lördagsgodis. Varenda gång är det iallafall någon sur tant som ska påpeka att hon minsann har diabetes och inte gillar att hon lägger ut om sitt godis. Kan inte personer fatta att allt inte kan vara riktat precis mot dig.

Jag förstår att det finns folk som har det jättetufft och har all empati för dem, MEN alla har inte samma ekonomiska förutsättningar och så kommer det alltid att vara. Kommer själv från en arbetarbakgrund och hade inte föräldrar som kunde sätta av pengar så att jag hade 100-tusentals kronor i startkapital när jag flyttade hemifrån. Har utbildad mig, jobbat extra genom både gymnasiet och universitetet. Vad ger det mig att vara bitter för att någon annan fick kontantinsats till lägenhet och slapp ta studielån? Förstår inte inställningen. Sen kan man vara arg på orättvisor, men att alla ska ha exakt samma förutsättningar är en utopi. Även om alla skulle tjäna exakt lika mycket så kommer vissa att spara, investera, ha tur och vinna pengar, få arv, jobba dubbelt medan andra spenderar allt de har, spelar bort pengar, tar extra lån för att konsumera mer. Då är det inte så konstigt att man efter ett tag ändå har olika ekonomiska förutsättningar.

Är glad att jag inte har den hopplösa attityden. Så sorgligt, även om man kanske själv just i dagsläget inte kan spara så låter det så otroligt negativt att säga ”vem kan?” när det knappast handlar om något helt världsfrånvänt och ouppnåeligt. Andra kan och själv kanske man kan i framtiden och kan man inte så får man försöka ändra sina planer, inte vara negativ på en blogg.

I övrigt gillar jag inte den här typen av råd och tycker hon borde vara tydligare med att det är hennes egna åsikter, hon skriver det som att det i princip är fakta. Globala indexfonder 50% av ens sparande om man ska köpa hus om 5 år tycker jag låter ganska djärvt men kan vara ok om man kan vara flexibel med när man köper huset, väldigt riskfyllt om man maxar och har signerat att köpa ett nybygge.

Någon frågar henne om råd och får hennes råd. Hur mycket ska man behöva skriva folk på näsan för att de ska fatta?

Håller med på ett sätt. Fast var väl samtidigt i samband med ett inlägg där hon skriver att hon utsetts på någon lista som en makthavare inom ekonomi, så då kan man ju kanske tro att hon verkligen vet vad hon pratar om

Kolla vad som menas med makt på Maktbarometern. Citat:
”Makt kan i vår kontext även handla om räckvidd och agendasättande. För nog är det ändå så att trots att man kan tycka att det som ofta kallas ”influencers” och andra digitala makthavare vare sig är attraktiva eller intressanta, så kommer allmänhetens flöden strösslas med deras inlägg och vi kommer – på grund av deras räckvidd – att exponeras för deras innehåll vare sig vi väljer det eller inte. Den med stor räckvidd och brett engagemang kan helt enkelt sätta saker på agendan oavsett vad omgivningen tycker, vilket ger dem ett inflytande och en form av makt. I Maktbarometern görs ingen värdering av hur denna digitala makt används. Den lajk eller delning statsministern får väger i det här sammanhanget lika tungt som den som fås av ett humorkonto.”

Håller med Isabella faktiskt!
Har man inte råd att spara ihop 700 tkr så får man ju köpa ett billigare hus.
Samma sparråd går ju att applicera oavsett om det är 100 tkr eller 2 000 tkr som ska sparas ihop.

Jag känner dock att isabellas inlägg är lite verklighetsfrånvänt, och hon lutar sig mot att ”hus inte är en rättighet” men samtidigt insinuera hennes inlägg att alla (som bara lägger manken till) kan ta sig dit, vilket är en utopi. Därav kritiken.

Inte för att va sån, men vill även inflika att jag tror väldigt få faktiskt sparar ihop 700 000 sek på eget bevåg. Många har haft tur genom att kunna göra bostadskarriär och därigenom nå upp till dessa insatser.

Jag och min sambo hade en miljon i kontantinsats, men det är enbart för att vi haft tur med tidigare försäljningar. Hade vi sparat ihop själva så hade vi haft hus när vi är 60 bast typ. Så att påstå att de som har hög kontantinsats har slitit ihop denna, lol! Jag är skitdålig på att spara, men har hus ändå.

Fast det är knappast en utopi. Jag och min sambo sparade ihop till en kontantinsats på 700 tusen tills vi var ca 27, vanliga jobb och inga sparpengar från föräldrar, ingen bostadskarriär. Dock litet och billigt boende för att just kunna spara till en kontantinsats. Dom allra flesta köper ju ändå hus ihop med någon annan, 350 k var är inte orimligt.

Mycket lättare att spara när man lever med någon och har halv hyra.

Toppen att ni haft möjligheten att spara!

Jag tror dock inte heller att sparande i sig är en utopi. Det jag menade var att idén om att ALLA som VILL kan spara till ett hus, vilket inte riktigt stämmer – för så enkelt är det inte för alla. Många kämpar för att få ekonomin att gå ihop varje månad, och det betyder inte att de kämpar mindre. Jag tycker inte att jag ”förtjänar” att bo i ett hus mer än någon annan som heltidarbetar, jag har bara haft turen att kunna göra det.

Visst finns det absolut folk som har svårt att spara pga sin ekonomiska situation. Sen finns det väldigt många som gnäller om omöjligheten att spara samtidigt som de väldigt gärna vi bo fint, köpa smink för 1500 spänn i månaden, gå och få naglarna fixade och äta ute hela tiden. Ibland innebär att högt sparmål att man får ge avkall på något idag för att kunna köpa något imorgon.

Men det här måste väl ändå vara en oerhörd minoritet av människor? Inte som spenderar på sånt alltså, men som gör det och samtidigt GNÄLLER över att de inte kan spara?

Den oerhörda minoriteten verkar ha hittat hit.

Vad baserar du det på? Jag ser faktiskt inte en enda kommentar där någon tycker synd om sig själv för att de inte har råd att spara efter att ha spenderat pengar på naglar och utemat.

Nej de flesta som gnäller på att de inte kan spara lägger sina pengar på cigg och snabbkäk

Det är verkligen ingen svårighet om man har ett normalt jobb och ger sig fan på det. Jag sparade ihop till min första kontantinsats på mindre än ett år (100 000) genom att leva extremt snålt. Då hade jag även en låg lön men höll nere kostnaderna. Bodde i ett litet rum jag hyrde med låg hyra (förvisso i innerstan), promenerade överallt, hade en strikt budget varje månad mm.

Med två personer i ett hushåll så går det givetvis att spara ihop betydligt mycket mer på ett par år.

Vad menar du med ”normalt jobb”? Ett jobb med okej lön?

Ett viktigt jobb som t ex undersköterska, med låg lön, är det ett ”onormalt jobb” eller?

Den typen av språkbruk säger mycket om ens människosyn.

Dubbelsuck till dig. (Jag är inte anonym 12:50.) Alla, alla, alla kan spara pengar, även undersköterskor. Faktiskt. Varje månad. Inte mycket, men litet. Du verkar själv ha en rätt trött människosyn, som tror att exempelvis undersköterskor är någon form av offer i samhället.

Fast detta stämmer nog inte..?

Kan du spara en (1) krona i månaden? Ja. Kan du spara 100 kronor i månaden? Högst troligt. Klart att det är kopplat till hur ens liv ser ut i övrigt, och visst kräver det en viss ansträngning. Men. Det. Är. Inte. Omöjligt.

Absolut men alla drabbas ju någon gång av oväntade utgifter och då ryker ju den lilla bufferten.

Ah. Det är med andra ord helt meningslöst att spara pengar, för alla oväntade utgifter äter upp allt man sparat. Fattar.

Va? Du ska alltid ha en buffert men alla kan inte spara ihop till en större kontantinsats, nej.

Och är det då inte bra att ha sparade pengar, om något oväntat händer?

Märklig tolkning?

Det förstår du väl att det är bra att ha sparpengar till oväntade utgifter? Det är dock inte samma sak som en ihopsparad kontantinsats.

”alla kan spara, inte mycket men lite”

HAHA, okej, jag lägger undan 100 sek i månaden till en kontantinsats. Kommer bara ta ca 583 år innan jag hamnar på 700 tusen. Trollar du?

Återigen, det var inte SPARANDE I SIG konversationen handlade om här, det var sparande till en kontantinsats. Fatta skillnaden. Sluta va världsfrånvänd.

Måste man spara till en kontantinsats? Går det inte att bo på något annat sätt?

Förstår inte hur din kommentar är relevant för denna konversation?

Ca 50 år om du sparar på börsen. Och de flesta kan spara mer än 100 kr om de gör uppoffringar.

Men vad bra, då kan den som har ett låginkomstyrke köpa ett hus lagom tills barnen är stora och det är dags för pension. Om börsen fortsätter gå upp vill säga.

Kanske är bra att spara till pensionen?

Om du sparar 200 kr kan du halvera tiden, och med 500 kr kan du köpa ett hus efter ca 10 år. Men du verkar vara en sån som heller tycker att allt är omgivningarnas fel istället för att ta ansvar och göra det som krävs?

Du kan ju också köpa ett mindre hus! Eller i en mindre attraktiv stad. Men uppoffringar är ju inget man är beredd att göra, eller?

Nej! Det stämmer verkligen inte. Alla kan inte spara, det finns människor som lever på oerhört lite pengar i Sverige idag. Att påstå att alla kan spara är inget annat än ett hån!

Varför skulle undersköterskor vara offer bara för att de har låg lön? De gör ett jätteviktigt jobb och jag skulle gärna betala mer skatt för att höja deras löner.

Det är i ditt huvud som ordet ”offer” poppar upp vilket återigen säger något om din människosyn.

Usch!

Fast alla kan förändra sin situation så att det blir möjligt att spara.

Fast kanske inte till ett hus

Nej alla kanske inte kan spara ihop till en villa för 20 mille, men jag vill ändå påstå att alla kan spara ihop till ett hus men kanske inte just för du vill bo. Finns ju liksom hus för bara några hundratusen så allt är ju relativt. Sen kanske inte alla VILL bo i ett hus och då är det ju en annan sak.

Fast tyvärr är ju undersköterska ett jobb där du valt att inte plugga vidare. Ingen utbildning= sämre betalt då du får sämre jobb. Så redan där har du tagit ett beslut att vara underbetalt. Många som har högre löner har ju faktiskt pluggat och jobbat sig dit. Allt handlar om vilka val man tar. Sverige dessutom är uppbyggd så att alla oavsett bakgrund just ska kunna få en utbildning.

Tyvärr är det inte så enkelt? Lol. Lika mycket plugg att bli undersköterska som att bli VVS-montör, är lönen för dessa yrken samma? Nej.

Men om du vill tjäna som en VVS-montör så får du väl bli det i stället för undersköterska. Finns ingenting i världen som stoppar någon från det valet.

Det var ett svar på påståendet om att man pluggar sig till högre lön. Inget mer.

Jag har 6 års utbildning, min partner har 5. Han tjänar ca dubbelt så mycket som mig.

Grejen är dock att båda vi hade kunnat spara ihop 700 k ganska lätt på några få år, han på ett, jag på 2-3 år. Så utbildning ger olika möjligheter, men det ger oavsett bättre möjligheter än ingen utbildning, så länge man väljer att plugga till något som är eftertraktat och som erbjuder högre lön.

Och jag har 0 års utbildning och kan spara 700k på 1,5 år om jag prioriterar det. Utbildade tjänar i regel mer än outbildade, ja. Men utbildning ger inte alltid bättre möjligheter till hög lön, nej.

Blir konstigt om ingen skulle plugga till undersköterska, men visst det är ju ett val såklart

Tänker att vi kan enas om att genrellt så ja – väljer du att plugga har du bättre förutsättningar att få ett välbetalt jobb. Sen gäller det självklart inte across the board, finns välbetalda jobb som inte kräver utbildning alls och de som har dubbla masters inom konst och lever på småpengar. Vi borde väl också kunna enas om att trots att alla har samma rätt till skattefinansierad utbildning så betyder inte det att alla har samma förutsättningar att utbilda sig. Det kan handla både om livets omständigheter och om hur man fungerar som person, diagnoser och funktionsvariationer osv.

Ja, det är dumt att ha en offermentalitet istället för att försöka göra det bästa av sin situation. Det är ockås nyttigt att vara ödmjuk inför att det som är lätt för en själv inte är lätt för alla andra, och att även de som inte lyckas med det du lyckas med kanske trots allt gör sitt bästa.

Detta gör mig på riktigt galen och jag behöver hålla i mig när jag svarar. Tänker folk på riktigt att alla borde välja att studera på en högre nivå? Vem fan ska städa kontoret som alla högutbildade jobbar på? Eller på tal om undersköterskor, vem fan ska ta hand om alla gamlingar på äldreboende om alla har pluggat på universitet? ALLA kan inte vara högutbildade i ett samhälle för det finns arbeten som behöver utföras som inte kräver en universitetsutbildning. Jag sliter mitt hår av frustration. I ett välfungerande samhälle måste ALLA kunna få en lön man kan leva på oavsett utbildningsnivå. Nej, man kan inte kräva att kunna köpa en villa som ursprungsfrågan handlade om, det är inte en mänsklig rättighet. Men när någon menar att alla borde välja att plugga vidare så har man ju slutat tänka! Tänk större!

Har faktiskt aldrig hört någon hävda att alla borde plugga vidare. Däremot om man vill ha ett välbetalt jobb så behöver man välja ett välbetalt yrke. Det är inte svårare än så.

Vi ska väl för fan skapa ett samhälle där man kan leva på sin lön även om man är undersköterska?! Dvs ha råd att bo.

Absolut, men samtidigt får man ju anpassa sitt boende till sin ekonomi, oavsett yrkeskategori?

Bo – absolut. Köpa en villa – kanske inte då?

Jag har inte slutat tänka men jag tänker på hur det är. Det är inget du behöver slita ditt hår över. Jag är ingen politiker så kan inte ge dig svar på ev vårdkriser. Det jag svarar på är kommentaren om att Usk tjänar för dåligt för att ha råd med mer. Vill man ha MER, då får man utbilda sig. Ingen här har nedvärdet varken yrket eller personerna. Sen kanske vissa nöjer sig med att leva enklare, alla blir inte lyckliga att stora hus och mycket pengar. Men nu handlar det om man vill ha mer pengar för att köpa mer.

Förstår inte varför folk gråter ? Snittlön bland undersköterskor är 29.000 jag ser inte problemet ?
Bo billigt under några år försök bo kvar hemma hos förälderns om möjligt , hyr ett rum bo med en kompis spara under tiden vänta med barn tills du kommit dit du önskar . Om drömmen är att köpa ett hus en lägenhet så håll dig till vad du planerat så kommer även du som undersköterska lyckas .
Men ja är du 35 Underskötrska med små barn och du aldrig sparat en krona fram till nu är vägen något knepigare men inte omöjlig ? Gör smarta val men mitt största råd gör saker i rätt ordning .
Skaffa inte fler barn än du har råd med , välj vilket liv du önskar leva i Sverige har de flesta faktiskt den möjligheten .

Så vem menar du ska utföra alla de viktiga uppgifter som behöver göras i ett samhälle, men som ger dåligt betalt, om det inte går att leva på lönen?

Att ha nånstans att bo är en mänsklig rättighet och en vacker dag kanske du också är beroende av att någon torkar din rumpa och hjälper dig i duschen. Då kan du ju alltid hoppas att någon valt det yrket, men ju svårare det blir att leva på en undersköterskelön desto färre kommer att göra det valet.

Vad fan hände med att vi bygger ett samhälle vi vill ha, tillsammans?

Sen när blev svaret ”gör andra val få andra resultat” och ”sköt dig själv och skit i andra”?

Fy fan vilka sunkiga värderingar.

Helt med dig❤️

❤️❤️❤️

Sant. Jag arbetar som USKA med skyddat titel, jag var väldigt dålig i plugget. Hade inte lyckan över att ha en schysst uppväxt och möjlighet att plugga med stöttning.

Denna månadslön kunde jag lägga undan 8600:-. Arbetade 3 nätter extra förra månaden. Hade inget planerat den helgen ändå.

Nu är det faktiskt så att en undersköterska har utbildning! Dock inte på ett universitet.

Nej.. du blir undersköterska om du väljer vård o omsorgsprogrammet på gymnasiet.

Och det är inte en utbildning?

Jag är uska och jag sparar 10 000 i månaden. Inte svårt alls. Bor billigt och håller mig till budgeten jag sätter. Inga barn dock.

Jag förstår dock inte varför folk tar sig själva som exempel och tror att detta ska vara applicerbart på hela Sveriges befolkning?

Detta är ett stort problem med många kommentarer i denna tråd, där man säger ”jag lyckades faktiskt, så då kan alla”. Att säga ”jag klarade det, så alla andra borde kunna också” förminskar de utmaningar och olika förutsättningar som andra människor kan stå inför. Vi har alla olika bakgrund, erfarenheter och livssituationer, och vi bor i olika städer. Att bortse från det känns bara naivt.

En jävla skillnad på ”andra kan” och ”alla andra kan”, men vill man gnälla så är det inte så noga.

Nä, det kan ju inte stämma. Inte alls. I alla fall inte enligt Annis / 13:30.

Och? Alla har inte tillgång till billigt boende och somliga har barn. Underbart för dig men helt irrelevant för samtalet i stort.

Faktum kvarstår att man tjänar sjukt dåligt som undersköterska, och att det på många håll i landet är svårt att leva på en sån lön.

Skaffa inte barn om du inte har råd. Flytta till en ort där jobb finns om det är svårt där du bor:

Skarpt. Verkligen.

Eller gnäll på internet. Det gör säkert situationen bättre

Undersköterskor med heltidstjänst och OB tjänade bättre än vad jag gjorde på det tiden. Så ja, undersköterska inkluderas i ett normalt jobb.

Hon insinuerar väl inte alls att alla kan ta sig dit, hon svarar specifikt till personen som frågar om att just spara till hus. Man får väl anta att den personen vet vad ett hus kostar och därför undrar om just de summorna, och inte om hur man sparar ihop 30k.

Nej, det är helt möjligt att spara ihop 700 000 till en kontantinsats. Speciellt om man är två som ska dela på det . Med två jobb, inte köpa onödiga prylar etc så går det faktiskt ganska snabbt. Sen går det definitivt snabbare och enklare om man ej har barn.

Men alla har ju olika förutsättningar! Vissa behöver prioritera och spara varenda öre, andra kan glatt unna sig men fortfarande leva snålt, vissa behöver inte ens försöka spara osv osv osv

Skönt för dig att du kunde köpa hus utan att vara bra på spara. Det är ett privilegium! Men betyder inte att du inte förtjänar det mindre för det.

Nej det kanske inte är rimligt att folk på sjukpenning får ihop 700 k NÅGONSIN men att bo i hus eller bostadsrätt är inte rättighet.
Och är du glutenallergiker så kanske du inte kan äta allt på ett café, och jobbar du inom vården kanske du har en pisslön osv osv osv okej förlåt för OT

Fast hon skriver ju också att ”alla kan inte spara pengarna och då kan man inte köpa ett hus”. Och så är det ju!

Ja, men tycker inte att hennes resonemang blir mindre rätt för det.
Ni har ju någon gång sparat ihop till den första kontantinsatsen. Allt handlar ju om ens egna förutsättningar. Vid första bostaden kanske du har lyckats spara ihop till 100 tkr och får köpa en bostad som matchar det priset. Men hennes fördelning av hur man kan tänka för att spara fungerar ju oavsett om det gäller en dyr eller billig fastighet.

Personen frågar henne hur man ska börja spara till hus. Det är ju det svaret utgår från. Inte hurvida nån/vem som helst KAN få ihop pengarna.
Man får ju förutsätta att personen som frågar har nån form av medelinkomst, och inte sjukersättning, föräldrapenning, a-kassa eller vad vet jag. Annar borde personen beskrivit sina förutsättningar.

Förstår inte problemet, personen frågar specifikt om att spara. Att du inte tror att så många får ihop pengarna så, betyder det ju inte att just denna personen inte kan?
Tror ni är för många som ser detta som ett generellt inlägg ”taget ur luften” trots att det är svaret på en fråga hon fått.

Om hon tex får frågan hur man lägger upp en bra planering för sin träning så kommer inte hennes svar passa varenda människa som läser inlägget. ”Jag har inte ditten”, ”jag kan inte datten” osv. Men ställ du då en fråga utifrån dina behov, och hoppas att hon svarar på det?

Haha, nej alla kan inte. Jag känner inte att jag behöver äga ett boende MEN….det betyder att min hyra tar nästan hela min sjukpenning (blev sjuk som barn). Sedan vill jag ändå, taget bort från inlägget, belysa detta med rättigheter. Det är ingen rättighet att äga ett hus, inte en lägenhet, eller ett djur. Det är inte en rättighet att fika på stan, gå på bio eller konsert. Det är heller inte en rättighet att ha mat månaden ut. Vi som lever så vet om att vi inte har rätt till något. Det gör oss inte till offer, men glöm inte att vi finns.

Vill man ta diskussionen om rättigheter ytterligare ett snäpp kan man ju även prata om att det kanske ändå är en rättighet att ha någonstans att bo? Det är inte det lättaste heller i till exempel Stockholm med hyror till hyreslägenheter och dyra hus. Klart man kan bo någon annanstans men ändå intressant perspektiv

Isabella får verkligen kritik oavsett, det är som att vissa har bestämt sig för att hon är lätt att kritisera oavsett vad eller hur hon förmedlar det.

Hur mår du Camilla? ?? Så bläää att du verkligen råkat ut för än det ena än det andra på kort tid, hoppas att du snart är återställd, starkare än någonsin! ❤️??

Men Maja! Hur mår du?

Herregud folk ska gnälla på allt. Isabella hittade på ett scenario med en siffra och folk tar åt sig personligt, vissa människor borde inte finnas på internet om man tar åt sig för allting.

Vad mycket lättkränkta människor det finns. Isabella fick en fråga, Isabella ger ett alldeles rimligt, konkret svar på frågan, folk blir sura? Say what? För att ”alla kan jueee inte spara ihop 700k”. Nej men det var väl ett exempel? ?

Vilken summa kan man anta att ALLA kan avvara varje månad? Ingen summa antar jag, eftersom en del går back?

Så jag antar att det enda OK svaret hade varit ”panta burkar tills du har råd att köpa huset kontant”? (Alla kan faktiskt inte få banklån!!!!)

Nej, och då var inte tipset riktat till den gruppen av människor. Man måste förstå att man själv inte är i centrum hela tiden och att allt inte gäller dig.

Du tänkte uppenbarligen inte på de som inte kan panta burkar pga saknar armar eller av annat skäl. Hur ska de kunna spara ihop pengarna? 😉

Läsare: vilken topp passar till en knälång jeanskjol?
Isabella: *svarar med en länk*
Random följare: men jag använder aldrig jeanskjol!

Ska hon inte kunna ta upp en enda fråga som inte har svar som passar varenda människa som kanske ramlar in på hennes sociala medier?

I vår stad kostar hus mellan 2 och 6 miljoner och folk köper hus hela tiden så vissa har möjlighet. För dom som inte har det eller prioriterar annat finns hyreslägenheter.

Typ lättare att köpa ett hus än att få tag i ett bra hyreskontrakt ?

Finns det? Kanske i din stad. Men i många orter, t ex i Stockholm, finns det faktiskt inte. Möjligen nyproduktion som är alldeles för dyr för väldigt många.

Vakna och se hur samhället ser ut – analysen här är verkligen patetiskt grund.

Det är ingen rättighet att bo i Stockholm heller ?

Personligen tycker jag inte att det är det faktum att man måste spara ihop till en stor kontantinsats som egentligen är det svåra utan att folk oavsett är belånade upp till tänderna. I Stockholm tex där många lägenheter går för 5-15 miljoner och man kan ha flera miljoner till insatsen men månadskostnaden för lånet landar ändå på flera tiotusentals kronor. Jag förstår inte hur så många klarar av det? En bekant och hans flickvän betalade 50k i månaden för sin tvåa i Vasastan och hade inte en krona över till annat när räntan var som högst för ett år sedan. Nu när räntan gått ner har de sålt och köpt dyrare. Kanske är jag som är dumsnål men hur vågar man? Och framförallt hur har så många råd?

Precis det är ju det här beteendet som gör att folk till slut hamnar på gatan och hos KFM.
Jag hade ALDRIG gjort så. Hade legat sömnlös varenda natt. ?
Men jag har vänner som tex tagit lån till huset på en bank och kanske lånat till kontantinsats på en annan bank eller någon annan form av kredit. Verkligen ett högt spel.

Det är precis det här beteendet som genererer en bostadskarriär. Mvh bor i villa för 18 mill och har månadskostnader på 60 000, och hade LÄTT lånat mer om jag fick för banken. För att investera mer. Det är faktiskt du som är oekonomisk som inte gör detta.

(Jag har också pengar att betala lånet i flera år så kommer inte hamna på gatan)

Vill du utveckla lite för någon som är nyfiken? Fattar hela grejen med bostadskarriär för har själv sålt 3 lägenheter med rejäl vinst men vad betyder det att du hade velat låna mer för att investera mer? Investera i vad? Är inte en låg månadskostnad något man strävar efter? Dela med dig av dina hemlisar så jag också kan bo i en 18-miljonersvilla i framtiden, hehe

Får jag fråga hur stor andel du har i lån på bostaden? Vad hade du investerat i om du kunde låna mer? Håller med dig i stort men jag själv avskyr att veta att så mycket av mina hårt förvärvade pengar går till räntor haha. Men är så spännande att höra exempel från andras liv

Kort oppsummering: pga inflation minskar lånet i värde varje år, bostadsmarknaden för i huvudstad är relativt stabil så bostaden kommer därimot över tid behålla eller typiskt öka i värde (obs hamna aldrig i sits att du måste sälja i nedgång/pga ränteläge eller andra kortsiktiga problem). Satsa på att köpa flest kvm, då kvm-prisökning står centralt. Renovering ger också bäst avkastning ved hög kvm. Bostadslån är historiskt det lättaste sättet för icke-företagare att bli mångmiljonärer.

Nu när inflationen varit uppe på 8-10% betyder det att lånet minskar drastiskt i värde, bostäderna däremot är redan på väg upp i pris. Folk tror att man sitter i skiten med höga räntor men i realiteten var det negativ realränta intill ganska nyligen. Om man klarar sig kortsiktigt så tjänar man långsiktigt på att ha höga lån så länge det man lånar till ökar i värde. Här finns det ju många hysteriker som tror att det inte kommer göra det, men så långt finns det ingen indikasjon på att det kommer vända på lång sikt. Motsatt.

Det är mycket att lära sig om detta om man är intresserade så kan liksom aldrig svara på ett tillfredsställande sätt. Men huvudsaken är att man räknar på vad man har råd med, och så maximerar sitt investerande. Sen är det helt centralt att göra bra investeringar, dvs köp inte en Bostad med dyr kvmpris och renovera den för pengar du inte får tillbaka. Bra objekt är typiskt stora objekt i bra områden men som är så fula/slitna att andra inte ser potential men en liten insats kan öka kvmpris betydligt.

Oj svarade på fel kommentar. Den skulle till Maria. Men har ca 60% belåningsgrad

Wow.

Är du aldrig orolig för att bli sjuk, arbetslös, annat som gör att du inte kommer kunna betala allt?

Nej, faktiskt inte. Jag jobbar som läkare och kommer inte bli arbetslös. Sjuk till den grad att jag inte kan jobba är inte troligt, men får väl i värsta fall sälja huset och leva på de många miljonerna jag redan tjänat på att göra bostadskarriär. Jag är 31 år nu och frisk, så statistiskt sett borde det går bra. Jag är som ni förstår inte hysterisk av mig och krismaximerar inte varje osannolik motgång som kan oppstå, då hade jag säkert inte vågat.

Folk är så sjukt ängsliga. De kan få en lgh för halva de priset och sova gott om nätterna och ha pengar till annat kul om de bemödar sig med att åka 10-15 min tunnelbana/pendel till stan istället. Men nej, de ska prompt betala orimligt mycket för att bo på en viss adress ?

Det måste väl ändå vara för att man tycker det är trevligt att bo i stan?

Annars kan man ju med samma argument kalla det ängsligt att bo 15 minuter utanför Stockholm city när man får mycket med för pengarna i Mjölby.

Men kanske tycker man det är trevligt att ha staden en trappa ner. Precis som man kan tycka det är mer livskvalitet att bo i en Stockholmsförort isf utanför en småstad.

Klart man kan tycka det är trevligt, men är det så pass viktigt att man belånar sig så pass högt att man knappt har råd att bo kvar? Skillnaden mellan att flytta till närförort jämfört med Mjölby är också att pendlingen till jobb om man jobbar i Stockholm då blir betydligt längre, så lång att det tar en stor del av dagen.

Det har väl inte med ängslighet att göra, det handlar ju om dels hur man trivs i området och dels om bekvämlighet. Det är väl inte konstigt att ett par utan barn tycker det är nice att kunna gå ner på stan och ta ett glas vin utan att åka pendeltåg?

Vågar och vågar. Det finns ju inte så mycket alternativ heller om man vill bo i Stockholm eller i närområden som är bra. Jag hade en boendekostnad på runt 20 000 per månad nu när räntan var som högst, var ju annat man fick dra in på som ensam att betala det.

Nu handlade det ju om att våga sälja ngt man knappt hade råd att bo i för ett tag sen för att köpa en ännu dyrare bostad. Det låter faktiskt rätt så våghalsigt, och dumt.

Vem sa att de inte hade råd? De kanske hade sparpengar

Står inför det här, vi letar hus i Stockholm och min man tycker att vi ”har råd” att köpa i det området vi gillar eftersom vi tekniskt sett har kontantinsatsen. Men det är också alla våra pengar och vi skulle ha en månadskostnad på 40k. Jag tycker tanken på så höga lån och så höga månadskostnader känns fruktansvärd och gissar att jag kommer ha ekonomisk ångest varje dag. Men han är så ”ja det är ju det folk betalar nu…” :O

Ska tillägga att vi alltså har ett förstahandskontrakt idag, förvisso ganska dyrt, men en stor och fin lägenhet i ett bra område. Så känns som en så onödig stress att dra på sig..

Bo kvar!!!

Haha kan du övertala min man om det? 😀 Nej skämt åsido så älskar jag tanken på att ha trädgård, hade det inte varit för det hade jag tvärvägrat att flytta från lägenheten. Nu är jag… kluven

Vi bor i lägenhet men har även en kolonilott med stuga. Win-win

Jag fattar, trädgård ÄR guld.

Förstår din situation men herrejösses vad segt att behöva lägga dom pengarna på sitt boende. Jag tjänar bra och har god kontroll på min ekonomi men inget stressar mig så mycket som att inte veta hur framtiden ser ut med räntor osv. Att ha en viss kalkyl nu som går ihop, men vad händer om läget förändras? De senaste åren har fått iaf mig att inse hur volatil bostadsmarknaden är (det visste man väl även innan, men blir ändå en käftsmäll).

Sen å andra sidan är man ju olika där. Är man inte lika orolig över sånt så why not. Men jag hade inte kunnat med

Glad att man är anonym nu ? men väldigt/ganska många har välbetalda jobb som bor i innerstan. Vi har haft en boendekostnad på ca 30k när räntorna var som högst. Men vi får ut tillsammans runt 110k efter skatt. Hade lätt kunnat klara av 50k också i boendekostnad. Våra vänner har liknande inkomster och boendekostnader i innerstan.

Förstår. Mina bekanta som inlägget handlar om har väl runt 110k ihop INNAN skatt och då har jag svårt att förstå hur man kan rättfärdiga en 10-miljoners lägenhet när man redan vänt på varje krona i några år för att ha råd. Får jag fråga vad ni jobbar med som har sån härlig lön?

Jag är jurist och min man civilingenjör. Vi jobbar båda i väldigt nischade branscher.

Ja, att köpa en bostad för mycket pengar är en risk. Men en risk som ofta har lönat sig. Många har gjort bostadskarriär.

Men till din fråga hur man klarar sig. Har man inkomster i hushållet på minst 80-90’ (vilket många här har) efter skatt klarar man 50’ i boendekostnad. Inte kul men som för alla får man prioritera.

Vi fick mindre till sparande och visst klagade man lite, men det är inte synd om oss jämfört med många andra.

Alla kan givetvis inte spara ihop till 700 K. Alla kan heller inte köpa ett hus.

Dumt att bli upprörd över Isabellas råd. Också dumt att istället försöka hävda att exakt alla har råd med hus för flera miljoner.

Undra vad man tycker Isabella borde ge för råd? ”Tyvärr har inte alla råd att köpa hus så jag kan inte svara på frågan.”

Valfri veckotidning: Promenera dig i form på x dagar!

Valfri individ som letar efter något att reta upp sig på: Alla har faktiskt inte ben.

Ja, och en del kanske hinner dö innan de där dagarna har gått.

?

Men rätt många KAN nog spara ihop så mkt pengar. Folk beter sig som att 90% i Sverige lever i fattigdom men det är ju inte fallet. Medelklassen är stor i Sverige o så länge man är målmedveten kan man spara mkt, MEN då kanske man måste dra ner på nöjen osv. Eller så börjar man med att köpa en bostad som inte kräver 700k i cash, som så många andra. Ser inte problemet här. Synd om de som inte kan spara så mkt men toppen att andra kan.

Medelklassen krymper snabbt i Sverige och klyftorna blir större för varje år.

Och det konstaterandet betyder vad i detta sammanhang? Om vi ska in och rota i klass. Vem tillhör vad? Vem är arbetarklass idag och tjänar inte de också en del pengar? Hantverkare, vilken klass tillhör de? Alla egenföretagare som lägger rör, drar el och bygger som tjänar bra med pengar. Vad tillhör de? Vem är köpstarka i Sverige? Kolla på fastighetsmarknaden i Sverige. Går den trögt pga räntor eller trögt pga folk inte får låna pga fattiga?

Men snälla så okunnig kommentar.

”Trögt pga räntor eller trögt pga folk inte får låna pga fattiga?”

Konstig fråga. De som drabbas värst av höga räntor är ju de som tagit gigantiska lån. Dvs de har blivit beviljande lån som de egentligen är för fattiga för att kunna betala av när räntorna är höga.

Men snälla de är inte fattiga om de lånat fem miljoner.

Och folk köper skönhetsvård och onödiga pryttlar som aldrig förr. Bara för en generation sedan var det vanliga att ALLA inte kunde ha allt och att man fick acceptera att både prioritera och spara. Nu har alla ”rätt till” pool, utlandsresor, nytt kök var 5:e år, fixa naglar och diverse injektioner. Och så ”investerar” man såklart i väskor för hundratusentals kronor. Och kan man inte köpa ”the real deal” så har man såklart ”rätt” att köpa kopior på Shein, Temu etc. Ser fram emot att det ska bli trendigt att inte kunna konsumera sönder sig och hela planeten längre.

Ingen jag känner eller ens är bekant med här i Sthlm har tack och lov den inställning som du beskriver.

Man får välja sitt umgänge…

Nej samma här, har vänner i alla möjliga samhällsklasser och grupper i Stockholm och ingen beter sig så här. På sin höjd en som köpte ny näsa på kredit men det är enda gången jag stött på det.

Blir GALEN på folk. Kan du inte spara 700 000 kronor så köp inte en villa för 4 millar då? Man får rynkor i förtid av dagens lättkränkta människor

Såklart måste man spara pengar till kontantinsats och ha en buffert för att köpa hus.
Jag och min man jobbar och sparar pengar för att köpa hus i närheten av Uppsala. Vi kommer klara det ihop, men skulle vi skilja oss så har jag inte råd med ett hus här. Men då finns andra alternativ…och det är ju knappast Isabellas fel

Samma gnäll när det gäller att gå ner i vikt. ”Men de finns ju de som på grund av sjukdom inte alls kan gå ner i vikt, ju! Så kom inte här och säg åt de som är feta att anstränga sig!!!”

Herregud vad vilka trötta gnällers det finns.

Det svaret brukar väl ärligt talat snarast komma när folk påstår att ”alla minsann kan gå ner i vikt bara de vill” utan att fatta att läget inte är lika för alla. Så trött och gnällig kan du vara själv!

Jag har inte påstått att alla kan gå ner i vikt. Du ger själv exempel på hur många reagerar reflexmässigt, trött och gnällig.

Du är den gnälligaste här med din fettfobi i ett inlägg om ekonomi, haha.

Jag har inte uttryckt något om fettfobi, det är du som kommer med sådana kommentarer.

Det går att läsa mellan raderna så du behöver inte uttryckligen berätta om det.

Nej, jag hade verkligen inget om fettfobi i tankarna, mer att de finns de som till varje pris vill säga att något inte går. Som du ungefär.

Vad har jag sagt inte går?

Är det du, TRH?

Va?

?

Nu fattade du inte utan behöver läsa mitt svar en gång till. Seså, du klarar det.

Nu hänger jag inte med. Kan du hjälpa mig att förstå?

Klart man måste ta upp tjocka här också! Ska vi prata gnäll så när man tar upp smalhetsen så får man inte alls kommentera någons kropp även om de halvt svälter ihjäl sig. Men tjocka ska man kommentera om till och med i ett inlägg om ekonomi.

Gnäll som gnäll, samma grundprincip om att man kan påverka sin vikt likaväl som sin ekonomi, och att det finns gnällers som inte kan acceptera det.

Och nu gnäller du på såna som gnäller, cirkeln är sluten.

Ett hus en bit från storstad behöver inte kosta mer än 1.5 miljoner. Du får ett bra hus för dom pengarna och då behövs inte lika stor kontantinsats.
Jag är själv på jakt efter ett hus en bit från Stockholm, jag spanar inom en radie på ca 1,5 timme därifrån.
Huset jag bor i nu köpte jag 1996 för blygsamma 300.000 och idag kommer jag få runt 5 miljoner vid försäljning.
En bra affär tycker jag! 🙂 Köp hus ni som kan!

Bra tips, alla ni som kan göra en tidsresa till 1996 – köp ett hus för 300 000 kr! En bra affär!

Snark på dig.

Eller så antydde Kia att husaffärer brukar löna sig om man har ett långt perspektiv. Men tidsresor till sent 1900-tal skulle antagligen sälja rätt bra. Avspänningen efter kalla kriget gav hopp om en fredligare värld och den globala uppvärmningen var det bara foliehattar som orade sig för…

Mina föräldrar köpte sin brf-lägenhet för 10 000 kr 1987. Sålde för över två miljoner. Den sortens affär går dessvärre inte att göra idag.

Jag tjänade en miljon ungefär på min lägenhet som jag köpte för typ tio år sedan och sålde för några år sedan. Visst går det att tjäna pengar på lägenheter idag.

Samma här, jag köpte min lägenhet för 900000 kr år 2012 när många lägenheter i Stockholm ombildades. Sålde den för några år sedan för 2,6 miljoner kr.

Newsflash: 2012 är inte idag.

Tio år sen är inte idag.

Nej men huset jag sedan köpte har ökat med en miljon kr i värde på bara sex år. Så visst kan man göra en bra affär även idag. Men det gäller att sitta i sitt boende länge och inte behöva sälja i bistra tider.

Tjänade 7.5 miljoner på min lägenhet mellan 2015 och 2020, och huset jag köpte då har redan ökat 2 miljoner i värde

300000 år 1996 motsvaras av 483000 idag, så det var nog lite lättare för dig att spara ihop till ditt hus då……

Jag tror det är svårt att SPARA till en kontantinsats men som Isabella skriver går det bra att investera sina pengar. Även en person med liten inkomst kan lära sig hur investeringar fungerar för att sedan sätta snöbollen i rullning med små medel. Många förknippar aktier och fonder med risk och tror att man måste ”ha koll på allt och bevaka aktien” vilket inte stämmer. Började själv investera ordentligt 2017 och 8 år senare har summan vuxit till en kontantinsats och mycket mer. Det går om man intalar sig för det, men om man bestämt sig för att det är omöjligt så har man satt ribban på den nivån.

Det ÄR en risk så det är klart att folk gör den kopplingen. Handlar inte om att man behöver ”intala sig” något utan det handlar självklart om marknaden och hur väl bolagen presterar.

Jämför med automatiskt sparande i en indexfond på exempelvis Avanza med ett sparkonto på en vanlig bank. Testa sparhorisont på fem år, tio år, 20 år.

Problemet när man sparar till bostad dock är ju att man oftast har en kort tidshorisont, man kanske vill flytta hemifrån, flytta till annan ort där man inte får tag på hyres, dvs vi pratar inte om 20 + år fram i tiden. Om du testar en tidsperiod på säg 5 år under senaste decennierna så kommer du hitta flera perioder där man INTE velat ha sitt kapital på börsen. Det spelar såklart mindre roll i det långa loppet men kanske inte lika kul för 27-åringen som förlorat det mesta av sitt kapital i en börskrasch och måste börja bygga upp sparandet igen.

Skillnad på ”börsen” och en indexfond. Gör läxan.

Ja det är självklart. Men läser man på och förstår hur risk fungerar och hur du kan välja risknivå så kan du anpassa dina investeringar till en nivå som är lämplig för just dig. Är man helt ovetandes om aktier/fonder/investeringar så känns det komplicerat och främmande men om man sätter sig in i det och läser på så får man större förståelse och kan känna sig trygg i sina beslut och investeringar. Önskar att alla iaf kunde ta sig tiden att ägna en liten stund att läsa på om det och utefter det känna efter om det är något som man är intresserad av, för sin egen skull. All kunskap är bra kunskap!

En viktig aspekt är att hon i detta inlägg även ger konkreta tips om Avanza och Lysa och mig veterligen får man inte ge sådana tips hur som helst. Det finns regler för sådan rådgivning.
Dessutom så är hon inte ens utbildad privatrådgivare. Eller jobbar som sådan. Hon nämner heller inget om riskerna vilket man är skyldig till.
Dock är hon förblindad över att hon kommit med på denna lista och glömmer brasklapp om att personerna bedömts efter räckvidd och inte efter trovärdighet och kunskap. Plus att hon är mästare i smygreklam.
Stor varningsstämpel ska läggas på hennes inlägg!

Ha, ha, ha! Shit vad skitnödig du är. Klart man kan tipsa om Avanza, Nordnet och liknande. Är det bättre att folket inte får veta något alls om olika sätt att spara?

Precis vad jag tänkte skriva. Alla andra som tipsar skriver alltid att det ej är råd osv.
Som tur är var det bra tips.

Tycker folk som skriver om ekonomi i princip alltid nämner riskerna och det egna ansvaret och ger man råd mer officiellt så måste man ju också det? Annars kan vi ju börja tumma på all möjlig reglering kring reklam. Isabellas blogg är väl lite gränsland men att ge råd i samma veva som man nämner att man är makthavare ja då tycker jag ändå man bör ha en disclaimer, om inte annat för att framstå som seriös (men hon kanske tycker det verkar mer seriöst att ösa på med råd som fakta, skriver man att det är rätt så är det rätt osv)

Vad har hon för utbildning?

Vad har det med Isabellas tankar om ekonomi att göra?

Personen kanske undrar om hon har en utbildning i ekonomi eller bara allmänt undrar, varför så dryg?

Det lät som om Isabella enbart skulle få uttala sig om saker hon har en utbildning i.

Okej, hon får väl uttala sig om vad hon vill.

Isabella, du, jag och alla andra får uttala oss om precis vad vi vill. Det är det som är finessen med yttrandefrihet. Vi har dock inga garantier att inte bli emotsagda. Har du något litet förstånd när det gäller något så viktigt som din ekonomi vet du att det är bra att bedriva källkritik. Sett till Isabellas brist på utbildning och brist på uthållighet och långsiktighet, nästan alla hennes företag försvann snabbt som blixten, blir jag fundersam. Kombinerat med hennes katastrofala hantering av sin privatekonomi när hon inbillade sig att hon skulle bli världens mäktigaste kvinna sätter jag stopp och vänder mig mot någon trovärdigare rådgivare.

Jag undrar för att hon ofta finns i sammanhang om ekonomi. Ursäkta så mycket.? vet du, eller tänker du bara vara en dryg kommentarsfältsidiot?

Är det fel av Isabella att uttala sig om ekonomi?

Hur svårt är det att svara på frågan? Låt bli att kommentera alls om du stör dig så fruktansvärt mycket på att någon skrev en kommentar.

Om det stör dig så fruktansvärt mycket på att jag skrev en kommentar, så låt bli att kommentera.

Isabella har grundskoleexamen. Några betyg från ettan i gymnasiet. Sedan hoppade hon av skolan. Hon gick några distansterminer på en nu nerlagd företagarutbildning i Schweiz men hoppade av den också.

Tack Madde! Äntligen nån som inte tramsar som dryg-anonym ovan.

Måste man ha högskoleexamen för att få uttala sig om ekonomi?

Det går självklart bra att tillskansa sig kunskaperna på annat håll innan man ger råd. Bella saknar ju båda delar.

Har gått rätt bra för henne. Trist men sant.

Ett stort jaha? Det gör henne ändå inte till en vettig privatekonomisk rådgivare.

Rik sambo.

Läste i Expressen igår om Rapide som fixar fryn och fransar och inte verkar behandla sina anställda väl. Grundaren Tilda Nordh fick artikeln postad på sin Facebook där flera tidigare anställda skrev och visade upp gamla mail som de fått från ledningen när de jobbade där som inte var speciellt fördelaktiga. Detta har såklart Tilda plockat bort nu… de raderar även inlägg på rapides sida på Instagram och när någon ifrågasätter varför de tar bort kommentarer så kommer plötsligt inlägget tillbaka. Vet att detta kanske inte är ett jättestort bolag, men vet flera influencer som brukar gå dit och länkar till rapide så tänker att det kanske är relevant att lyfta utifrån den synpunkten.

Ahhhh vet en del om det där jag med ?träffat ägaren flera tillfällen event osv

Är IL verkligen rätt person att fråga spartips om?

Jag tycker då inte det. Men visst syns hon väl i diverse andra samma där ekonomi och typ ”att driva bolag” diskuteras. Finns det verkligen några seriösa i branschen som skulle lyssna på henne??

Nej.

?

Såhär va.
Tar du råd från en av Sveriges största ekonomiska idioter får du fan skylla dig själv.
Hon har bevisat otaliga ggr att hon vet ingenting om det hon sysslar med när det gäller business. Det är folket runtomkring.
Jag litar mer på 17 åriga Anton som säljer kurser på Instagram

EXAKT!

Oväntat att någon med sjukersättning känner sig kränkt och måste kommentera…..

Det gäller att framför allt vara ärlig med sig själv om man vill spara pengar, för den som har möjlighet. Måste man ha bil? Måste man ha SL-kort? Måste man ha Netflix, Spotify, dyr mobil, dyrt mobilabonnemang, högsta hastigheten på bredbandet, köpa hämtmat, fika ute? Eller kan man sälja av ett klädesplagg och ta ett extra jobbpass om man vill köpa något nytt och samtidigt kunna spara? Vänta till rabatter och reor. Se över bästa hemförsäkringen. Elräkningen (och se om man kan dra ur kontakter så att el inte dras på onödiga saker). Jag levde i flera år utan SL-kort, hade billigaste mobilabonnemanget och gammal mobil, halvdöd dator, köpte den billigaste maten på extrapris willys, shoppade kanske 3 ggr per år något jag behövde, tog alla extrapass som fanns på jobbet, inga resor mm. Gick aldrig ut och festade. Inga dyra utflykter/bio/museum. Ej cig, snus, alkohol. Då klarade jag mig utan studielån (tack vare en hyresrätt med hyfsad hyra, vilket för dom som bor i storstäder kanske är svårare, speciellt om det är i andrahand). Hade ingen tv. Ingen soffa. Inte mycket fritid. Förstår att det inte lockar men kan på sikt leda till högre levnadsstandard. Nu när jag har kämpat i 11 år och avstått extremt mycket och nästan aldrig varit ledig, och har bättre livsstandard, får jag ibland bittra kommenterar som insinuerar att jag ska ha vuxit upp en familj med pengar och fått allt gratis. Jag har inget behov av att dra mitt livs historia för dom personerna, men det är utan undantag personer som levt med avsevärt högre levnadsstandard än mig själv.. Avundsjuka tar en inte långt, hårt arbete däremot och villighet att göra uppoffringar.. För den som kan.

Du har så rätt. Enklare för många att gnälla, istället för att göra något åt sin situation. Det kräver dessvärre i alla fall några aktiva hjärnceller på rätt ställe.

Bra.

Håller med Isabella. Köpte hus när jag var 28 år med min sambo och fick SÅ mycket kommentarer om att vi haft tur, att vara föräldrar betalat kontantinsats m.m.

När vi köpte huset hade vi sparat ihop strax över 600 000 kr.

Jag började spara till kontantinsats när jag var 17 år. Pluggade på universitet och har även rest mycket. Andra såg bara att vi reste och att vi sen köpte hus. De såg inte att vi levde som studenter, utöver några resor, även 6 år efter avklarad utbildning just för att spara till kontantinsats.

Vi fick inte en krona av våra föräldrar. Köpte ett billigt renoveringsobjekt som legat ute i flera månader eftersom det var så mycket jobb. Lärde oss renovera och gjorde ALLT själva.

Så var det med den ”turen” och ”pappas pengar”.

Idag är huset värt nästan dubbelt mot vad vi gav för det och vi får fortfarande kommentarer från människor som jag antar är liknande de som kommenterat negativt på Isabellas story.

”Men alla kan inte”. Nej, alla kan inte, men många fler hade kunnat om de la tid på att spara ihop pengar istället för att gnälla

Jag är på Isabellas sida i detta helt. Hon kan inte beräkna in alla människors förutsättningar.

Jag och min sambo ligger båda UNDER medelinkomstlön och har möjligheten att tillsammans spara ca 240 000/år. Dvs att vi passar ganska bra in i hennes kalkyl.

För de extra nyfikna kan jag redovisa våran ”budget tavla” nedan, då jag inte har 100% insyn i min sambos ekonomi så redovisar jag endast min del.

Inkomst efter skatt: 26 500
Fasta utgifter:
Överföring till gemensamt konto: 9 000
Överföring till långsiktigt sparande: 10 500
Överföring till kortsiktigt sparande: 1 500
CSN: 726
Försäkringar: 779
Facket: 235
A-kassa: 140
Gymkort: 299
TV4 Play: 149
Mobilabonnemang: 90
Avgift bankkort: 39
Svenska spel: 125

Kvar till nöjen: 2918

Sambon sätter också in 9000/mån till gemensamma kontot, dvs att totalt 18 000 in till gemensamma där kostnader till hyra (10 000kr), bil, hund, el, mat och även lite nöjen går till.

Vanligtvis gör jag faktiskt inte ens slut på mina 2900kr som är kvar till nöjen och då sparar jag lite extra. Allt handlar om prioriteringar.. Jag snusar, men festar inte, handlar till 90% på second hand. Självklart kommer ibland oförutsedda kostnader som veterinärkostnader, tandläkare, bilen behöver en lagning osv men det är det som det kortsiktiga sparande är till för.

Vill även tillägga att jag har vänner som har bättre lön än mig och ”går på knäna”, då har även de sambos med bättre löner. Att ”gå på knäna” idag är alltså att ha en leasing-bil för flera tusen i månaden, senaste iPhone, skönhetsbehandlingar osv, klart som faaaaan att det är dyrt att leva med dessa dyra levnadsstilar. Som sagt prioriteringar.

Jag är 23 år, min sambo 26. Vi har bott i vårt hus i 2 år nu som vi köpt för 3,9 milj. Vi la 600 tusen i kontantinsats. Vi har alltid minst 10+ tusen i månaden över, ofta 20-30 beroende på vad vi gör den månaden.
Ingen av oss har gått mer än gymnasiet. Där emot har vi alltid jobbat hårt och gick yrkesutbildningar i gymnasiet som vi sen fick jobb efter. Efter det har vi klättrat och hittat bättre och bättre jobb. Nu efter 2 år har vi för första gången en lite finare leasingbil som vi betalar ca. 6000/månad med bränsle, skatt, försäkring osv.

Men vi började också med att hyra ett litet torp för 5000 tusen i månaden, sparade grymt bra under 2 år (minst 30 tusen i månaden) och sen kunde vi köpa vårt hus. Vi körde runt med skitbilar. Åkte inte på speciellt mycket semester. Jobbade mycket.

Mina jämnåriga kompisar lånade och köpte dyra bilar det första de gjorde, hyrde dyra lägenheter, vilket gör att de dragit på sig stora månadskostnader från början. Då finns ju inget utrymme för att spara heller. Många börjar utbildningar i vår ålder, på sikt kommer de tjäna betydligt mer än mig såklart. Men just nu har de inte samma förutsättningar.

Så jag vet att bara man vill så kan man spara. Och jag är stolt över oss, att vi nådde vår dröm och idag kan leva gott i vårt hus, åka på semestrar och har livet ordnat inför att i framtiden skaffa barn. Vet att många inte tycker om att prata pengar. Men det gör jag, jag är stolt över att vi varit så duktiga på att spara och under flera år nöjde oss med skitbilar, ett pyttelitet boende och samtidigt jobbade hårt för att sedan kunna nå vår dröm. Vi kommer inte från pengar någon av oss och har fått jobba för varenda öre. Att vara 21 år och kunna köpa ett hus som jag betalat hälften på, det var en fantastisk känsla. För det var min dröm och jäklar vad jag jobbat för det?

Men wow, grymt jobbat!

Glöm inte bort att leva också, kanske är det som blir nästa sparmål för er, spara ihop till en fantastisk resa och njut, det förtjänar ni. Grymt jobbat!!

Jag är som du och älskar att prata pengar!