Engla:
Jag måste erkänna att jag känner mig hyfsat kluven när det kommer till det här inlägget av Engla där hon kör med lite ”tough love” för att verka träningspeppig.
Hur kommer man igång med träningen? Och hur håller man i det? Ja det är inget som kommer av sig själv. Det är inget som bara fixar sig. Vill du börja träna? Ta då och planera in träningen i din vardag. Tid har vi alla. Vi har 7 dagar på en vecka. Jobbar du heltid och pendlar fem dagar i veckan så försvinner många timmar, men det finns fortfarande timmar kvar på dygnet. Att skylla på tidsbrist tycker jag faktiskt är lathet.//Engla
Detta kommer alltså från en kvinna som bröt samman av mitt inlägg där jag ifrågasatte vad hon egentligen gör om dagarna då hon bara hann med att träna en gång på en vecka för hon också skulle förbereda ett barnkalas.
Känns hon verkligen som rätt person att säga saker som ”det är lathet att skylla på tidsbrist” och liknande?
Om hon nu är så skör som hon påstod när jag skrev ovan nämnda inlägg så borde väl hon vara den sista att kritisera de som inte riktigt får ihop dagarna med jobb, barn, matlagning och träning. Eller är hennes utbrändhet den enda godkända anledningen att inte ta sig till gymmet?
I mitt inlägg – som jag kritiserades för – skrev jag följande om Engla och hennes träning:
Sen att hon kanske inte vill – det är ju en annan sak men att inte ha tid att träna för att man slänger ihop några inlägg med adlinks och förbereder två sexåringars födelsedagar låter jävligt orimligt i mina öron.
Jag skulle älska om Engla kunde göra en vlogg där man får följa med henne under hennes så hektiska dagar för jag har helt enkelt svårt att de hur hon ens lyckas fylla EN timme med aktiviteter – än mindre en hel dag.
Detta svarade hon med ett snyftinlägg om hur dåligt hon mår och fine, det gör hon kanske men vem fan är hon då att skuldbelägga andra människor och kalla dem lata för att de inte förmår ta sig till gymmet eller tvingas prioritera annorlunda?
Hon om NÅGON borde väl ha förståelse för det då med tanke på hennes reaktion på mitt inlägg..
#tassarruntpåäggskalpåtå
Tack för tips, Mia!
Föregående inlägg 
Försöker hon strypa sig själv?
Ja, hon har tröttnat på livet helt enkelt.
Hahahaha första jag tänkte på när jag såg bilden ????
Hon försöker bara visa upp röven på bästa sätt och vinkel. Hon tyckte rumpan såg snygg ut i den här posen helt enkelt, ibland så är svank just not enough.
Det är en magövning!
De skämtar… 🙂
Ja hon hade verkligen ingen förståelse alls vilket är konstigt för o vara Engla…
Myggis har som vanligt lagt ut en massa frlaktigt märkta blogginlägg innehållande reklam. Hon är återigen otrevlig mot läsare som ifrågasätter under inlägget om bukplastik. Man undrar ju om hon skiter i att märka rätt eller om hon helt enkelt inte fattar?
Men lägg av… jag tycker det är tydligt att hon faktiskt försöker. Ärligt, hur orkar du? Du måste verkligen ha ett personligt intresse i att framställa My i så dålig dager som möjligt.
Men vadå försöker? Det handlar om att Marknadsföringslagen säger att reklam ska tydligt märkas ut så att en läsare tydligt och direkt ska uppfatta att i lägget innehåller reklam. Antingen så gör man rätt eller så följer man inte lagen. Det finns inget mellanting som ”hon försöker iallafall”.
Säger du så om alla andra lagar också?
Men det gjorde hon ju??!
Hon hade märkt ut att det var ett samarbete vilket framkom direkt. Fattar inte vad som driver dig.
Hon har inte märkt korrekt. Hon har en liten tagg men som läsare ser man inte den direkt om man inte vet vart man ska leta. Inlägget ska inledas med att det rör sig om samarbete, reklam, länkar som hon får betalt för om läsarna klickar på osv. Finns många seriösa bloggar du kan kika i så ser du hur en korrekt märkning ska se ut, tex Forni brukar ha riktigt tydlig märkning.
Vad som driver mig? Skojar du? Om du print vill sätta ett ord på det så är rättspatos ett passande ord isf.
Klart jag reagerar ifall någon på ett väldigt nonchalant sätt inte följer de lagar som finns. Framförallt om man dessutom kallar det för sitt yrke. Vem jobbar med något och inte ens följer de lagar och regler som finns inom den verksamma branschen?
Vad driver dig att försvara My eller någon som inte följer lagar?
*prompt, inte print
Förmodligen ett extremt behov av att vara ”fröken duktig”. Alternativt bara ett effektivt sätt att trycka ner en person hon inte gillar, men gömmer sig bakom ”amen det är ju laaaagen”. SNARK!
Alltså HUR ser du att hon försöker? Jag ställer mig exakt lika frågande som anonym här ovan, skiter hon i det eller förstår hon inte bättre? Oavsett så uppfattas hon av många som väldigt oseriös och nonchalant har man ju förstått. Sen är det ju som så att märkningen är till för att läsaren genast ska förstå att inlägget handlar om reklam och på så sätt kunna välja om man vill ta del av reklamen eller samarbetet eller hoppa över att läsa inlägget. Hos Myggan har läsaren inget val, hon bäddar in reklamen i text så att man som läsare först får läsa om en massa annat som inte har med reklamen att göra och hux flux dyker ett samarbete upp. Det finns en lag som heter marknadsföringslagrn som reglerar detta och som jag ser det så bryter Myggan mot den lagen i princip varje gång hon lägger ut ett blogginlägg innehållande reklam och samarbeten. Tycker du det är ok?
Ja hon är ju verkligen inte rätt person att kommentera folk som har faktiska heltidsjobb, hur den människan kan försörja sig (?) på en så dålig blogg är för mig en gåta. Inte konstigt att det är lätt att få till träning 3 gånger om dagen om så skulle vara. Nu var det ett tag sen jag följde henne, men hennes dag bestod väl typ av en power walk, frukost, umgås med barnen, fruktsallad/godis i soffan? Plus en massa klädinköp eller bloppisar. Låter verkligen svettigt att få ihop tillvaron då. Det enda vettiga jag sett henne skriva var inlägget om när hon och maken (?) höll på att separera efter att tvillingarna kommit. Lite faktiskt djup och inte bara kaffe, power walks och konsumtion.
Hennes dagar ser fortfarande likadana ut 🙂 Jag följer henne för att det fascinerar mig att hon kan leva ett sånt liv och ha en såå tråkig blogg. Varje dag tänker jag ”men _idag_ måste hon ju ha kommit med något annorlunda? Nähä…”
Haha, ja, det finns såklart timmar kvar. Dessa ska dock fördelas på att handla mat, laga mat, städa undan efter mat, städa/plocka, tvätta och vika tvätt, hämta barn, umgås med barn och partner och varva ner. Sen måste jag lägga mig tidigt för att gå upp kl fem och dra till jobbet. Absolut, ibland hinner/orkar jag ta en promenad eller till gymmet, men däremellan gör jag det inte och det känns jäkligt märkligt att kallas lat då.
Englas F-skatt är avregistrerat.
F-Skatt
Avregistrerad
Anledning till avregistrering
Bristande redovisning/betalning
Startdatum för F-Skatt
2008-03-06
Slutdatum för F-Skatt
2015-09-02
Källa: allabolag.se
Kanske hon får lov att gå tillbaka till sitt jobb på Sandvik igen då 😉
Eller bara bli krångligare o samarbeta med 🙂
Äh, det finns många företag som tex frilansfinans som gör att man kan jobba som egenanställd utan att behöva ha företag och själv sköta bokföring och redovisning osv.
Men hon har ett aktivt företag med omsättning på
700 – 999 tkr (2015).
Ingen liten frilansgrej med små inkomster.
Sant..
Hm, avregistrerat för f-skatt för bristande redovisning/betalning.
Alltså har hon skulder, inte skött deklaration eller misskött redovisningen.
Vad är det som pågår där egentligen?
Förresten så tycker jag faktiskt att det är lathet att inte sköta sin ekonomi. Engla, det verkar som om du behöver göra några omprioriteringar i ditt liv. Verkar inte hälsosamt att träna så mycket att man inte hinner med deklaration och betalningar?
Jag kan faktiskt förstå att man blir både utbränd och ostimulerad av att jobba ensam med andefattig reklam. Vad ska man hitta på att skriva om, till slut om man inte är författare? Stressande värre. OBS inte ironi!
Man behöver både ge och få andra energier som man ju faktiskt får i utmaningar och i samspel med andra människor än sina ungar.
Personligen blir jag mest full i skratt när verklighetsfrånvända människor som Engla ska ge livsråd till ”den stora massan” som knappt hinner andas i vardagsracet.
När mina barn var små så gick jag upp 06.00. Kaffe och DN 10 min. Hänga tvätt, tömma diskmaskinen, duscha, stryka kläder. Göra frukost, väcka barn. Äta tillsammans, klä på dem. Ner i bilen, dagislämning. Åka till jobbet, lunch vid skrivbordet (ville hämta så tidigt som möjligt). Handla, hämta på dagis, gå till parken. Hem, laga middag, städa undan. Aktivitet för barn 2, 3 eller 4. Olika på olika dagar. Hem, äta kvällsmacka, plocka undan, sätta på diskmaskinen. Bada barn, läsa saga. Tvätta, hänga tvätt, vika tvätt, städa undan, packa dagispåsarna/skolväskan/jobbväskan. Svara på jobbmail, betala räkningar. Planera morgondagen.
Oj då.. Någon började visst skolan. Så lämning och hämtning på 2 helt olika ställen. Oj.. En gång till Kalle skulle visst med hem i dag. Oj.. En tredje gång min unge gick hem med någon kompis.
Utvecklingssamtal x 3 x2 ggr/år. Barnkalas på dagis, för släkten för kompisarna x 4 varje år. Och så julen, påsken, midsommar och semester, jullov, höstlov, sportlov.
Jag vet att det ser ut så här för de flesta småbarnsfamiljerna (hejja alla, ni är de riktiga vardagshjältarna).
Tänker man ens tanken: – Hmm.. Jag kanske ska träna lite också? Det gör, de flesta inte.
Definitivt inte jag, iaf. Det enda jag tänkte på när barnen lagt sig och allt annat var klart var: Tystnad, en kopp te och en god bok. Kanske Karlavagnen på radio. Kanske ett glas vin ibland. Prata med bästa vännen. Ligga nära min man en stund.
Att träna skulle vara direkt skadligt för mig just då. Det var inte mer ”flängande” jag behövde. Min timme innan jag själv behövde sova var min livsnerv.
Uppriktigt sagt förstår jag inte att vem som helst (som Engla t ex) tycker att de är några slags experter på vad folk behöver.
Måste man träna/yoga/mind fullnessa i någon slags hets för att det ska räknas som att man gör något viktigt på riktigt?
Nej, jag vill faktiskt tro att alla mår bäst av att själva hitta sin livsrytm. Hitta sitt sätt att ”må bra”. Äta den maten de föredrar. Uppfostra sina barn utifrån vad de själva har för livsåskådning. Röra på sig eller låta bli.
Någonstans måste man inse att det operfekta är det perfekta för var och en. Att andras val inte är fel bara olikt. Man behöver inte, fast man kan ”trycka ner” sin övertygelse i halsen på andra.
Så… Det var väl allt, för nu då.. 🙂
Moa
Men PLEASE Moa, korta ned dina kommentarer! Tar ju en halv dag att scrolla förbi
Men fy fan! Nu kan jag fan inte sansa mig längre! Schaaaaas på dig din elaka människa! Tvi tvi tvi! Blev du uppfostrad av en skräpkorg eller?
Till Moa: SÅ jäkla bra skrivet! Vardagshjältar är ordet!
Kunde inte barnens pappa hjälpa till med något? :/
Om frågan var riktad till mig, Moa så valde vi att han skulle starta eget under delar av småbarnsåren.
Mycket av tiden gick åt till logistik. Frågor typ: Vem kan jobba längre i dag osv. I mån det fungerade så delade vi. Det valet gjorde vi i vår familj.
Kärnfrågan, för mig är ff, varför just tid till träning ska prioriteras i vardagsstressen. Att man blir ”sedd” som slö, slapp och likgiltig om man ägnar sin dyrbara egentid åt något så dekadent som att ”landa i sig själv” på det sätt man själv anser att man behöver och mår bra i.
Varför någon ”Engla” som knappt vet vad riktigt vardagsrace är ska berätta för för mig vad jag behöver och vad som är bäst för mig och att jag minsann kan klämma in det i mitt liv, om jag inte vore så lat. Det uttalandet är att sparka på liggande.
Nu är jag av övertygelsen att jag vet vad som är bäst för mig. Om någon ”Engla kallar mig lat berör mig inte (nota bene: Ämnet berör mig, se skillnaden). Men jag förstår inte varför vissa tycker att de ”vet bäst” och nödvändigtvis måste köra det i halsen på folk. Med vilken rätt gör man så?
Har jag rätt att pådyvla ”Engla” min åsikt om vikten av det som är viktigt för mig? Säga att jag har rätt och ” E” fel?
Väl medveten om att jag dissar ”Engla” hårt så måste jag ändå säga att det måste bli en ändring i hur vi kvinnor ser på varandra och vanan/viljan att ”sätta oss” på varandra så snart tillfälle ges.
Moa
Jag prioriterar träning i vardagsstressen för att den håller mig frisk, får kroppen och psyket att må bra och gör att vardagsstressen påverkar mig mindre. Att prioritera bort träning för att få mer tid till annat är lika dumt som att prioritera bort mat och sömn för att hinna med annat (typ två timmar framför tv:n…)
Bra där!
Du vet alltså något om mig som jag inte vet. Tell me more! 😉
Moa
Nämnde jag ens dig i min kommentar? Tagga ner tjejen, och trampade jag på en öm tå får du väl sätta på ett plåster eller nåt.
I din beskrivning reagerade jag på en sak, varför gör du allt? Du nämner din man så jag kan inte låta bli att undra varför han inte gjorde hälften av allt du nämnde så att du hinner få lite mer tid över, kanske till att träna?
Det var en intressant sak i senaste numret av Friskispressen (Friskis och Svettis medlemstidning). En läsare skrev in och frågade hur alla får tid till träning när de jobbar heltid och har små barn. Svaret från Friskispressen var, nerkortat, ”det här kommer låta lite hårt så ta det på rätt sätt. De som hinner med träning prioriterar det väldigt högt. De tränar inte ”när det finns tid” utan träningen är det som prioriteras över annat, även om det innebär att man tränar 05 eller 22″. Och jag håller med! Jag har också heltidsjobb och barn och allt det där men min man och jag delar på allt markarbete och planerar in träningen rättvist i veckorna. Träningen har prio över mycket annat och om ett möte hamnar mitt i den planerade träningstiden, ja då får jag väl gå upp en timme tidigare och träna på morgonen. Den här veckan har jag gått upp 05 och tränat simning tre dagar samt haft ett spinningpass (jag är ledaren och MÅSTE vara där så det är ytterligare ett exempel på att min träning är inbokad). Och när ena barnet hade basketträning i tisdagskväll och jag skjutsade, då gick jag på gymmet under tiden hen var på träningen. Min man var hemma med de andra och fixade middag och tvätten.
Så ja, det kansk låter hårt, men vill man hinna träna så måste man prioritera det högt och inte låta träningen komma bara när man tycker man har tid för den.
Har svarat på det.
Vad bra att ni har kunnat ordna så att era prioriteringar är enligt vad ni behövt och velat ha.
Mina prioriteringar har aldrig varit träning. Jag gillar inte att träna, jag missklär tom i urtvättade Ullaredset. Jag blir uttråkad och har aldrig ens blivit piggare eller gladare för jag har tränat.
Jag har god kondition och är vig, stark och mår bra ändå. Jag älskar mina softtimmar mer än någonsin.
Det handlar om att acceptera andras val. Inte förändra/fördöma andras val.
Moa
Jag fick intrycket av din första kommentar att du skulle vilja ha tid till att träna men att allt du rabblade upp kom i vägen. Om du trivs med hur livet är utan träning så är det bra för dig, men jag tror du skulle må bättre om du hittade en träningsform du gillade. Knepet är att hitta något man tycker är så kul att man inte ser det som träning.
Sen vill jag slå hål på en myt, om man inte tränar kondition aktivt, eller cyklar eller går med ordentlig puls till jobbet, så har man inte bra kondition. Kondition är en färskvara som inte håller mer än två veckor. Samma sak med styrka, det måste underhållas på något sätt och ytterst få yrken ger oss den allsidiga styrka kroppen behöver för att hålla i längden.
”Om du trivs med hur livet är utan träning så är det bra för dig, men jag tror du skulle må bättre om du hittade en träningsform du gillade.” Vad får dig att tro det?
Folk är så insnöade i sin egna lilla värld att de tror att alla ska leva likadant som de själva.
Linn, det finns hur mycket forskning som helst om hälsofördelarna, både psykiskt och fysiskt, med att träna regelbundet. Att Moa skulle må bättre av att träna regelbundet är inte en generalisering, det är fakta byggd på åratal av forskning utförd av hundratals olika forskar inom en lång rad olika områden och är applicerbart på alla människor (ja, alla människor).
Nja.. Mitt inlägg handlade mer om acceptans av andra människors val. Att var och en själv avgör vad som är bäst för för dem.
Vissa måste träna kroppen för att må bra. Andra måste få intellektuell stimulans för att må bra och så vidare.
Sen tål det väl att påpekas. Bara för att man inte. Avsätter tid till träning så betyder det inte att man inte rör sig.
Moa
Människokroppen mår bra av fysisk aktivitet och rörelse men alla människor mår inte bra av träning i alla lägen. Det vet jag som varit värre hurtbulle än de flesta av er tillsammans, ändå drabbades jag av utmattningssyndrom vilket ledde till att träningen som den varit förr förbjöds. Träning bröt enbart ner mig i det läget (och gör det fortfarande ibland) och jag kan tänka mig att många svenska familjer har en situation där fokus måste läggas på annat än träning för att orka med det som ska göras. Man blir inte en frisk stark energifylld person bara för att man tränar. Det krävs balans. Fylls livet av oändligt med aktivitet är det kanske inte ytterligare aktivitet som behövs när man har 40 minuter över. Själv lägger jag numera in vila på det sätt som jag förr la in cardio eller styrka. Samt låter vissa pass gå ut på att göra det långsammare (tex promenad extra sakta) eller kortare tid. Träning kan bryta ner så alla ska inte träna som alla påbud anser. Däremot kan jag tipsa Moa att om hon vill kan hon göra 5 minuter rump/abs/rygg/axel/whatever övningar så fort hon har den öppningen. Ibland gör jag det framför spisen medan jag lagar någonting eller medan jag väntar på mat som är i micron, medan kag borstar tänderna osv. Finns övninga på youtube. Det tar mindre tid om man tränar henna och man kan göra superkorta pass. Bättre än inget och sliter inte på en kropp som behöver spara på krafterna. Tror också Moa säkert får lite rörelse då och då, kanske promenerar till affären eller något. Det är alltid något. Tror den här träningshetsen idag kommer få ett bakslag snart.
Skrev en kommentar då. Känns inte alls kul idag. :/ Trodde man kunde bli lite ödmjuk när man själv upplevt ohälsa… Hon om någon borde väl veta att den som har en utmattningsproblematik inte alls ska träna (däremot försöka röra sig lätt) liksom att den som har depression eller ångest kanske inte ens kommer ut genom dörren eller upp ur sängen. Hoppas att detta var en tankevurpa eller ett olyckligt ordval från hennes sida…
(jo, jag vet om att jag låter grinig mest hela tiden)
Jag reagerade också på inlägget. Och jo jäkligt skarpt i tonen från en person som jag faktiskt inte kan tänka mig jobbar 8 timmar/dag (jaja bloggen tar ”sååå” mycket tid men jag köper inte det snacket, jag gör verkligen inte det). Att Engla kan försörja sig på bloggen är väl kul för henne men hon ska vara försiktig med att uttala sig som om alla har samma förutsättningar som henne. Jag jobbar heltid som tjänsteman med stort ansvar och tuffa arbetsuppgifter som påverkar folks liv på riktigt. 8 timmars arbetsdag. 5 dagar i veckan. Timmar när jag måste vara på jobbet. Jag kan INTE träna på arbetstid. Jag har inte tid att träna på lunchen (hinner med en kortare promenad ibland). Plus att jag har pendlingstid till jobbet (det har inte Engla eftersom hon jobbar från soffan). Och jag har två barn som ska hämtas och lämnas. Och det finns folk som har det betydligt körigare än jag. Ensamstående föräldrar, de som har ännu längre pendlingstid osv. Att skuldbelägga folk som inte tränar är fan inte ok. Om jag har fullt upp i livet och väljer att se netflix-serier den lilla lediga stund jag har på kvällen istället för att kuta iväg till gymmet så är det min förbannade rätt.
Av Englas senaste 5 i lägg är 4 reklam. Dåmigt skrivna dessutom. Fattar inte att företag vill jobba med henne – hon kan ju knappast åstadkomma något med deras produkter.
Humorn i att folk gnäller över att de inte har tid för träning men har tid att sitta här en fredag 11:20 och skriva uppsatser om hur de inte har tid för träning….
Humorn i att Engla inte hinner ha det välstädat och fint hela tiden.
Det tycker jag faktiskt är lathet.?