Jag har själv inte upplevt småbarnsåren och kan inte bidra med några egna visdomspärlor, där emot har jag många runt om kring mig som har gått igenom dem, där jag snappat upp ett och annat. 🙂
Givetvis är ingen situation den andre lik och det finns inte ETT bombsäkert sätt att hantera svårigheter på, men jag tänker att man kanske kan göra det som går för att vara så förberedd som möjligt?
Ett par i min närhet gjorde ett avtal med varandra, där de helt enkelt kom överens om att de inte fick separera under barnets första tid i livet (ett eller två år tror jag det var) – just för att det KOMMER vara jobbigt med småbarnstiden, men att det inte fick förväxlas med att man har det jobbigt och vill avsluta sin relation. De lovade helt enkelt varandra att ta sig igenom dessa år tillsammans, oavsett vad.
Det är kanske inte ett tips som fungerar för alla, men för dem fungerade det.
Deras relation är fortfarande intakt och familjen har till och med utökats med ytterligare en medlem. <3
Har ni några tips eller kanske bara ett uppmuntrande ord till en kämpande, nybliven mamma?
Vi kan väl skippa ”the blame game”, eller?
Föregående inlägg 