I avsnitt 304 av podden Daddy Issues berättar Sandra Beijer för dubbel-Julia (Frändfors och Lyskova) att hon är lite av en tempramentsfull bråkare som inte drar sig för att kasta saker på sin partner när topplocket går.
Hon säger att hon kastat värre saker när hon var yngre, men avslöjar att det senaste hon kastade på sin fästman var ett paket muffins som landade på hans axel.
Han satte ner foten och sa att ”så här kan vi inte leva” och det har han ju en poäng i, det medger till och med Sandra själv.
Du hör ett klipp på detta i Instagraminlägget här ovan.
Eftersom jag varit på den mottagande änden av den här ekvationen, i en relation jag hade för många herrans år sedan, så fastnar skrattet i halsen och jag kan helt enkelt inte se det roliga i situationen.
Hade man skrattat gott åt om det var det omvända? Om Sandras fästman var den som kastade saker på henne när de bråkar, om än mjuka bakverk?
Sorry not sorry för att vara en torr och trist tantaluring som inte finner våldsamheter i relationer lustigt alls.
En gång är det ett paket muffins som kastas, nästa gång kan det vara en porslinsmugg och gången efter det en kastrull, en stekpanna eller en mortel.
Vad säger ni om saken?
Lysna gärna på klippet innan ni kommenterar. 🙂
Föregående inlägg 
Du saknar respekt mot din partner om du kastar något – oavsett om det är ett paket muffins eller en tallrik. Vänd på det och placera Björn i podden som berättar att han kastar saker på Sandra. Det skulle aldrig ses som roligt men eftersom Sandra är en cool kvinna på 50 kilo så gör det väl ändå inget.
Självklart är det respektlöst och ett extremt barnsligt sätt att agera, men det är faktiskt inte jämförbart med den omvända situationen.
Vilken extremt fånig kommentar. Så om Björn hade kastat ett paket muffins så hade det inte varit okej men det är okej om Sandra gör det?
Är det inte jämförbart bara för att män (ofta) är biologiskt starkare än kvinnor?
Precis
Du menar att du tycker att det är ok att kvinnor begår våldshandlingar?
Att något inte är jämförbart betyder inte att det automatiskt blir okej. Urkasst exempel men vi kan väl enas om att det inte är okej för en kamphund att bita en tamkatt, men det gör det inte okej för en tamkatt att bita en kamphund, trots att skadorna och möjligheten att försvara sig inte är jämförbar.
Hur fan tänker ni? Självklart är det fullt jämförbart om Björn kastar ett paket muffins på Sandra.
Det är ju aldrig ok att kasta MEN en man som är fysiskt överlägsen sin kvinna, om han börjar använda fysiskt våld även om det bara är en muffin, det leder väl ändå till mer rädsla för kvinnan, vad ska komma härnäst? Kan han till och med döda om han blir riktigt arg? Tror inte Björn blev rädd direkt och det är ju skillnaden. Samma som att ge sig på barn. Om kvinnan är mycket större och starkare än sin partner är det också en annan sak. Men nej, tycker självklart inte det är ok för någon att lasta saker.
Du är både okunnig och fantasilös. Rekommenderar dig att läsa på om våld i nära relationer.
Du är väldigt okunnig. Kvinnor kan vara lika våldsamma som män.
Ok, anser ändå att det är skillnad om en fysisk överlägsen person ger sig på någon mindre, just för att det är svårare att försvara sig.
Så kan man ju tycka men var går gränsen och vem sätter den?
Jag har inte läst någon kommentar som säger att någon form av våld är okej eller som rättfärdigar våldshandlingar oavsett grad, så vet inte exakt vilken gräns du efterfrågar men rent generellt får man väl som vid alla former av lägesbedömningar utgå från någon form av rim och reson utifrån omständigheterna i det individuella fallet.
Vem gör den bedömningen vad som är rimligt? Det är inte fruktansvärt många år sedan flertalet brott mot kvinnor inte utreddes alls. Antingen ville man inte tro illa om att män begick brott eller så var det kvinnans fel som provocerade fram brott. Du har samma förlegade resonemang, det var ju bara ett paket muffins och hon menade ju inget illa. Blev säkert triggad av Björn som vet vilka knappar han ska trycka på.
Som jag skrev ovanför två gånger men fu verkar ha gjort din egen tolkning – det är aldrig ok. Men nej, jag anser inte att det är jämförbart. På samma sätt är det inte jämförbart att kasta muffins respektive know men fortfarande är inget ok.
Kommentarer som verkligen visar vilka blinda fläckar kvinnor har… misshandel är okej om förövaren är en kvinna. Usch.
Du skadar bara när du sänker ribban för ”misshandel” till att få ett muffinspaket på axeln.
Hur tänker du nu? Den som skadar är du i ditt försök att förminska våldsamma handlingar.
Kvinnor som utsätts för våld i relationer blir örfilade, slagna, strypta och mördade. Men absolut, Björn är lika utsatt pga muffinspaketet.
Är du knäpp? Det finns ett brett spektrum av våld i nära relationer och de flesta som blir utsatta blir inte mördade, det är oftast betydligt mer subtilt än så.
Hon har ju kastat värre saker sa hon ju, men det senaste var ett muffinspaket…
Du missar verkligen den viktigaste frågan. Det handlar inte om vem som gör vad, det handlar inte om graden av våld, det handlar inte om vilken skada den våldsamma parten kan tillfoga. Det handlar inte om i vilken utsträckning den attackerade parten kan försvara sig själv. Det handlar om själva handlingen.
Ja och nej? Som kvinna som blivit utsatt för våld och gått i terapi just för det och i stödgrupper med flera andra kvinnor. Har jag fått lära mig (vilket jag köper). Att våld är när en människa skrämmer en annan. Alltså när du som mottagare blir rädd. Det kan vara att personen har ett psykologiskt övertag och/eller fysiskt. En person kan bli rädd av att någon stampar markerande i marken (alltså livrädd) om samma person utsätts för psykiskt våld så kan detta vara en tydlig markering. Om en person kastar en tallrik samma sak. Jag har tidigare varit i en relation där mannen ibland kastade saker men jag uppfattade det aldrig som hotfullt eller kände mig aldrig rädd.
Däremot i den våldsamma relation jag var i kunde sådana saker göra mig skräckslagen för det kunde innebära att vad som helst kunde ske därefter och det var en markering för att visa att han hade övertaget.
Missförstå mig inte. Jag tycker aldrig det är okej att kasta saker någonsin oavsett vilket kön man har/identifierar sig med. Jag har hört vänner säga lite trivialt ”jag kastade en handduk på min kille” och då
Ifrågasätter jag alltid. Och tycker inte det är okej!
Jag försvarar alltså inte Sandra här. Men jag tycker att både en tjej och en kille kan kasta ett par muffins utan att de utöver våld mot sin partner. Sedan tycker inte jag att det är okej för det. Men det blir faktiskt lite förminskande mot kvinnor OCH män som lever i våldsamma relationer att likställa Sandras handling med våld i en nära relation.
Det är just också sådan retorik som gör det så OTROLIGT svårt för ex kvinnor att bli tagna på allvar. För att leva livrädd för en person där man fruktar sitt liv. Och där man är helt nedtryckt. Jag vet inte vad jag ska säga.
Hmm, jag håller helt med dig. Det är många anonyma som skriver här. Men för att förtydliga, det är ett oacceptabelt beteende att kasta saker på människor när man blir arg på någon. Är det våldsamt? Absolut! Är det en våldshandling? Ja. Är det en allvarlig handling att kasta ett paket muffins? Kan var.
Hade Sandra en ond avsikt, antagligen inte.
De flesta justa personer kan tygla sina raseriutbrott och inte blir fysiska. Om du skulle kasta saker på dina kollegor skulle du hamna hos hr och få en varning. Jag har själv haft en lärare på universitetet med den dåliga vanan att slänga white board pennor på dem som pratade under hans lektioner. Några elever tog upp det med studierektor och efter det slutade han. Ja man kan tycka att det är banalt att kasta muffinspaket men varför acceptera ett beteende hemma som inte avcepetaras utanför hemmets väggar?
Vad som är problematiskt är en partner som hanterar negativa känslor genom att kasta saker på andra människor. Du går över en gräns om du gör det.
Du missar den viktiga poängen. Det handlar inte om vilken skada våldet orsakar utan det handlar om beteendet i sig, och hur Nick förminskar beteendet eftersom det är en späd kvinna som begår handlingen. Du argumenterar själv på samma sätt.
Våld är fel men om den som är våldsam är fysiskt mindre då är det inte lika illa som tvärtom. Det man säger är att det finns förmildrande omständigheter som gör att det fortfarande är fel men inte riktigt lika fel. Om man tycker så är man på väg ner i ett kaninhål. Vi har haft några uppmärksammade våldtäktsmål där förövaren skylt sitt beteende, sexuellt umgänge utan medgivande från kvinnan, med att han lider av ett mycket ovanligt tillstånd där han helt ofrivilligt kan ha samlag i sömnen. Mannen, i detta fall, den svagare parten var inte ens medveten om sin felaktiga handling, han sov.
Något som kvinnor ofta får stå ut med är att de själva provocerar fram dåliga beteenden. Det kan handla om allt från klädsel till verbala provokationer. Män har genom tiderna använt sig av diverse frikort för att bortförklara sitt eget dåliga beteende. Så varför dela ut frikort när det handlar om Sandras dåliga beteende?
Kan det vara så att dem som reagerar så, så handlar det om något helt annat? Man gillar Sandra men man gillar egentligen inte våld. Då blir det naturligt att rationalisera för man måste välja och ja det låter ju bättre om man rationaliserar kring att det var ett mjukt muffinspaket och en kvinna på 50 kg som var våldsam så då kan det inte vara så farligt för det går inte att göra någon större skada. Finns ett fint ord för detta och det är djupt mänskligt att resonera så, men det gör handlingen fortfarande inte rätt och det finns inga förmildrande omständigheter. Kan vi bara enas om att våld i alla des former är fel.
Vi kan enas om att alla former av våld är fel men jag tycker fortfarande att det kan finnas försvårande omständigheter, t ex är det inte jämförbart att kasta ett muffinspaket på en vuxen man som att kasta ett muffinspaket på en ettåring, det är en tämligen stor skillnad handlingarna emellan enligt mig, men det gör inte någon av handlingarna rätt.
Du missar den viktiga poängen att det är olika skadepotential när män misshandlar kvinnor och kvinnor misshandlar män, på generell basis.
Om jag slog eller sparkade min kille skulle han få ont, och det skulle vara fel. Om han slog eller sparkade mig skulle jag kunna dö. Om du inte lyckas förstå att det är en skillnad så är du en teoretiker av rang.
Så talar en jurist. Detta handlar inte om påföljder beroende på uppsåt och konsekvensen av handlingen. Detta handlar om något så enkelt som medmänsklighet och vilket samhälle man vill leva i. Vill du leva i ett samhälle där dåliga handlingar rättfärdigas med att det var ju inte så farligt. För många år sedan var detta norm för just flera brott mot kvinnor.
Svar i modd.
Hur kan män försvara sig bättre mot flygande muffinspåsar jämfört med kvinnor? Är kvinnor dåliga på att kasta kanske? Men då kan det gå hur som helst och vara riktigt farligt. Tjejen försöker träffa axeln men träffar ögat och påsens hörn rispar illa iriset. När man kastar saker så är det inte så mycket kraften som spelar roll, utan var man träffar med föremålet man väljer att kasta.
Agnes i sin fantasi ser sig själv som ”den ljuva tamkatten” som underhandskastar ett paket muffins på ”en kamphund”. & Eftersom det är hennes föreställningsvärld är hon sannolikt en farlig människa.
Inser du att du precis egenhändigt fabricerade ihop något skevt och utsvävande scenario utifrån min erkänt förenklade jämförelse, som du försöker applicera på mig som om det vore mina föreställningar?
Du verkar vara en riktigt skrämmande människa.
På vilket sätt är det inte jämförbart?
Jo, det är jämförbart eftersom det rör sig om psykiskt våld.
? det är inte ok. Det borde inte finnas en tjejrabatt för aggressivt beteende.
Har aldrig förstått relationer där man kastar saker, använder våld och hot och är gränslös i vad man säger för hemskt till sin partner.
Säger bara på en gång; parten som ens tänker tanken att bete sig så här kommer aldrig ha en sund relation med någon förrän den jobbat bort detta. Och en relation med en sådan part är dödsdömd. Kommer inte hålla, jag ger det 1-2 år max.
Skulle aldrig ens drömma om att behandla min partner så här, och absolut inte att han gör så mot mig. Hade lämnat direkt om han kastade ens en disktrasa på mig. Total 0-tolerans och 140% varningsflagg.
Nej. Jag har så jävla svårt att se hur sånt här är roligt. Hade en kompis som var sån och det skulle skrattas bort för det var ju ”roligt och charmigt” när hon gjorde det…
Det finns INGET roligt i att vara våldsam. Oavsett vem det är. Fattar inte varför tjejer tror att de kommer undan, det hade inte varit ”roligt och charmigt” om killen gjorde samma sak.
Vem tycker det är ”roligt och charmigt”? Alla i klippet håller med om att det inte är ok.
Varför flabbar man om det inte är okej? Konstig reaktion!
Kan man bara skratta åt berättelser som är ”ok”? Hm?
Vissa vet inte hur de ska reagera, eller säga och då blir det lätt att man snarare skrattar
Att skratta högt och glatt tjoa att man själv kastat en tallrik en gång låter inte som en nervös reaktion direkt. Har du själv hört klippet?
Alla i klippet garvar åt det. Alla. Känns det som en vettig reaktion på våld? Och nej, tänk inte ens tanken, för att kasta något på en person är en våldsam handling särskilt när sammanhanget är en konflikt, man är arg på den andra parten, oavsett om det är en sten eller ett muffinspaket.
Sandra verkar närmast stolt över sitt temperament och att hon har svårt att kontrollera sin vrede som hon låter ta fysiskt utlopp. Så förklara för mig i vilken värld är våld ok?
Ni som dessutom avfärdar Sandras våld med att hon är kvinna, ni kan sedan inte klaga på flata män som inte tar avstånd från mäns våld mot kvinnor. Ni sitter liksom själva i samma låda av hycklare.
Bra sagt!
Du hånar offer som utsätts för mäns våld mot kvinnor när du placerar Björn i samma fack som dem.
Hur tänker du nu? Utveckla gärna eftersom jag behöver förstå hur jag måste anpassa mitt svar för att nå fram.
Du och alla ni som likear kommentaren måste göra något åt er läsförståelse. Argumentet om att håna är enbar ett försök att piska upp en negativ stämning och är ett dåligt beteende som kvinnor behöver lägga av med. Ni kvinnor som kör denna metod får mig som kvinna att skämmas över mina medsystrar.
Dito. Handlar nog inte om bristande läsförståelse utan snarare att man inte håller med dig.
Tack för förtydligandet. Det är sorglig att behöva inse att det finns människor som har ett behov av att rättfärdiga våld, för det är vad kommentaren handlar om!
Men medsystrar finns inte. Har aldrig gjort, kommer aldrig att göra. Det bevisas hela tiden.
Patriarkatets tröttaste myt. Jag har gång på gång fått det bevisat för mig att det finns massor av kvinnor som älskar och stöttar andra kvinnor, i livet i allmänhet och i relation till män i synnerhet. Att en kvinna någon gång är taskig mot dig är inte ett bevis på någonting.
??? dummaste kommentaren på länge. Dåligt beteende är ingen genusfråga.
Oerhört vÅldSamT att kasta ett muffinspaket…
Det stannar inte vid ett muffinspaket. Hon har för vana att kasta ett föremål när hon blir arg. Läs de senaste inläggen i Sandras FB-tråd.
Är det en vana? Hon sa ju att hon slutat kasta saker eftersom det är orimligt.
Ja, efter att Björn ställt ett ultimatum.
https://nyheter24.se/bloggbevakning/2017/05/26/nattskiftet-ser-inget-problem-i-sandra-beijers-agerande/
Så hur är det då en vana? Du länkar till ett 8 år gammalt inlägg.
Det finns ett mönster. De tar upp flera exempel i hennes fb tråd.
Hon kastade ju ett glas vin på någon tjej ute för många år sen.
Tycker det här argumentet förminskar situationen – Som att det enda problemet här är att det potentiellt kan bli värre. Det behöver inte bli mer, även om det stannar vid muffinspaket så rör det sig om psykiskt våld. Det handlar om att systematiskt skrämma, förödmjuka och kränka sin partner. Det är vidrigt att leva med även om man aldrig någonsin får en skråma på kroppen.
Det handlar inte om vad du kastar – det handlar om att du kastar över huvud taget. Ett muffinspaket kan bli en tallrik som sedan kan bli en kniv.
Ja hon kastar förmodligen knivar på hennes partner.
Ta inte allt så bokstavligt!
Hon kastar förmodligen det som finns till hands. Tror inte att hon planerade att kasta ett muffinspaket för att det är mjukt, utan det var det som var närmast.
Ja ”förmodligen”.
Björn hade tur att det var ett muffinspaket som var närmast och inte en yxa!
Rationaliserar du på samma sätt när det gäller mäns våld mot kvinnor?
Ja på krogen har hon kastat glas (:
På vems partner kastar hon knivar? Eller menar du kanske ”sin” partner?
Sin partner, inte hennes.
På SIN partner.
Nja! Är inte så säker på det! Vill nog tro att det kommer en spärr emot, stor skillnad att kasta något som är gjort av papper och plast jämfört med något som kan skada på riktigt. Det är inte misshandel att kasta ett muffinspaket. Barnsligt och onödigt, visst! Bra om hon slutat kasta saker.
Nej, det är ju skillnad på att ha kuddkrig och dänga stenar i huvudet på varandra. Till exempel.
Du glömmer bort den lilla detaljen samtycke i ditt kuddkrig, för om den ena parten inte vill är det inte ok längre att dänga kudden i huvudet på någon.
Tack och lov har just samtycke börjat landa i vokabulärer hos folk eftersom man sent omsider börjat inse att bägge parter måste vilja samma sak och vill man inte det går det inte att tvinga någon till nått man inte vill. Björn verkar inte givit sitt samtycke till Sandra att hon får kasta saker på honom.
Aningen raljerande men en liten känga till alla som inte vill eller kan se den verkliga frågan.
Sorgligt nog är det inte så det funkar. Att kasta något på någon annan är en reaktion på en primär känsla, ilska. När vi agerar på känslor sker det direkt och utan någon rationell tanke. Man stannar inte upp och ser sig omkring efter ett tillhygge och gör en konsekvensanalys av huruvida personen blir skadad eller inte. Man tar det som ligger tillgängligt.
Så du tror alltså att hon hade kastat en yxa om den låg närmre? Jag vågar tro att de flesta ändå har en sådan spärr.
Det kan varken du eller jag spekulera i så varför göra det? Fokusförflyttning?
Jag sällar mig till dem som i ilska kastat saker; en handduk, en drink i ansiktet på en tafsande person, en ihopskrynklad t-shirt när vi sorterade tvätt. På egen hand en ikeatallrik i golvet, en hårborste i väggen, en telefon på den tiden de satt fast i väggen. Hade jag vid samma situation hållit i en kniv, en kopp skålhett vatten eller en stekpanna hade jag givetvis inte kastat det. Inte heller hade jag slängt något dyrt och värdefullt i golvet eller väggen.
Det är klart att man gör en konsekvensanalys.
Nej, man ska inte kasta saker på andra människor, det kan väl alla vara överens om. Men man ska kanske inte heller dra resonemanget hur långt som helst. ( I dag är jag medelålders och trött och orkar inte kasta nåt.)
Men ellers hur! Jag har aldrig kastar något men skulle jag gjort det hade jag gjort skillnad mellan både mjuka kuddar, tallrikar och dödliga vapen. Precis som att jag kan säga mycket dumt och elakt till min partner i stundens hetta, men jag drar aldrig till med ett mordhot. Man behåller ju någon slags konsekvensanalys även om man är riktigt förbannad. Detta är nog uppenbart för 99% av befolkningen men det finns några stolpskott som alltid ska dra sina argument in absurdum
Du tror att du i striden hetta hör en konsekvensanalys? Har vi något k dricksvattnet som gjort människor korkade?
Ja, det gör de allra flesta, vågar jag påstå. Gör inte du det?
Självklart. Vad är det för människor med nollkontroll som skriver i det här fältet? Vem agerar på alla sina eventuella impulser eller känlsor?
Självklart har jag ett medvetande kring mitt handlande och spärrar. Det har jag även verbalt. Jag är fruktansvärt bra på att vara elak i bråk, tyvärr, jag har lätt för att hålla mig kall när andra går i affekt och är välformulerad. I vartenda bråk/konflikt jag har haft haft (för herregud, de flesta av oss människor som har relationer till andra människor hamnar i diskussioner/bråk/konflikter/situationer där otrevlig stämning och oenigheter uppstår emellanåt) väger jag orden, biter mig i tungan och tänker över vad jag säger. Visst gör min hjärna en konsekvensanalys. Den gång jag t ex dängde en tallrik i golvet gjorde jag ett blixtsnabbt övervägande, hade det varit min fintallrik av dyrt porslin hade den inte gått den vägen.
Du borde ha gått i terapi. Att kasta saker på andra är skrämmande och kränkande, oavsett vad det är som kastas. Ja, en yxa är värre än en handduk. Men man mår skit av att leva med en person som är så pass utåtagerande i sin agression, även om man inte blir fysiskt skadad.
Att dra den slutsatsen utan att veta något om omständigheterna tycker jag återigen är att dra väldigt stora växlar på väldigt lite. Det var garanterat ingen skrämmande upplevelse för vederbörande att på kort avstånd få en hopknölad handduk kastad mot sig. Onödigt, ja, absolut, liksom det som sades och föregick kastet av handduken.
Jag tror inte man ska dra det till en sån överdrift. Jag har slängt en kudde på min partner när han höll på å retades. Ser inte framför mig att det kommer att bli en kniv som åker fram nästa gång. Skulle faktiskt säga att risken är lika med 0
Jag skulle inte vilja vara i ett förhållande där jag riskerar att få ett muffinspaket, eller något annat på mig.
Så värst våldsamt kanske det inte är, men däremot otroligt barnsligt. Hon verkar vara en rätt så besvärlig person. Krävande, bortskämd och ständigt i behov av personligt utrymme. Lite som ett barn.
Är det inte våldsamt att kasta saker på andra?
Jo det är klart, men jag tycker detta handlar mer om ett dåligt beteende än om våld. Hon är omogen och krävande. Givetvis är det inte ok att kasta saker.
Det är ett våldsamt beteende.
Om en man kastade muffins på kvinnan, då hade ni sett det som våldsamt mer än ”dåligt beteende”, eller hur?
Men du hade tyckt att det var våldsamt om det var mannen som kastade muffins, eller?
Jag hade tyckt det var barnsligt och att det var en person att undvika, oavsett om det var en 40-årig kvinna som lajvar flicksnärta (vilket Sandra gör) eller en stor kraftig man.
Blir fan ledsen av detta. Det är aldrig okej att kasta saker på andra och det spelar liksom ingen roll om det är ett paket muffins eller annat mjukt. Som andra skriver, hade detta varit tvärt om och en kille satt och berättade vad han senast kastade på sin flickvän så hade folk fan inte skrattat. Tvärt om.
För mig är det där detsamma som att slå sin partner. Tänk om muffinspaketet hade träffat hans ögon.
Jag ryser.
Verkligen, att få ett mjukt muffinspaket på sin axel är misshandel!!
Sluta vara så fruktansvärt omogen i din kommentar. Den hamnade på hans axel men hade kunnat träffa andra ställen där det faktiskt hade kunnat gå riktigt illa.
Hade det verkligen kunnat gå ”riktigt illa” dock?
Om den till exempel hade träffat tinningen eller ögat ja.
Nu är jag inte för att kasta saker över huvud taget på någon. Och skulle inte acceptera att få muffins kastat på mig. Men jag tror inte att det kan gå jätteilla om det träffar tinningen. Ögonen ja, men du blir nog inte knockad av det. Obs, betonar igen att jag är emot beteendet.
Min mamma fick en äppelskrutt i ögat som barn. Hon fick nedsatt syn efter det.
Ja, jag höll ju med om att det hade kunnat gå illa om det tog i ögat.
Så varför förminskar du det inträffade?
Antagligen för att det blir att dra på för stora växlar om man säger att det ”kunnat gå riktigt illa” för att man får på sig ett muffinspaket
Jag förstår så det är en fråga om skalor, ungefär som i lagboken. Kastar du något på en person så hen dör blir det ett straff och kastar du något som ger en lindrig skada så blir det ett annat straff. Men vet du vad det bästa är ändå att undvika det dåliga beteendet och när människor rationaliserar dåliga beteenden genom att förminska dem då fortsätter människor med sina dåliga beteenden. Forskning visar även tyvärr att dåliga beteenden har en tendens att eskalera och plötsligt slänger man iväg något hårdare än en muffinspaket.
Det gör jag inte. Jag är en annan anonym och jag tyckte jag betonade att jag inte tycker att det är ok alls. Oavsett kön.
Jag förstod att du är emot beteendet. Tyvärr så förminskar man ett beteende när man börjar titta på konsekvenserna av beteendet. I det mesta i livet är inte saker svartvitt utan en skala av grått. Men när det kommer till beteenden där det finns risk att skada någon då är det svartvitt. Det spelar ingen roll om personen kastar gossedjur eller stenar för det är handlingen i sig som räknas.
Ja, jag håller ju med om att handlingen i sig är oacceptabel. Jag tror bara inte att det hade kunnat gå riktigt illa för att det tagit i tinningen. Ooobs, jag hade aldrig accepterat det själv även om det missade mig helt. Så i sak är vi överens.
Oacceptabelt beteende. Men jag hade hellre fått ett godsedjur kastat på mig och sen lämnat än att få stenar kastat på mig och sen lämnat. Jag talar bara för mig själv. Hoppas han hittar någon mer vuxen och stabil att leva med. Och hon borde gå i terapi snarast.
Det är alltså ingen skillnad på ”handlingen” att kasta en kniv eller att kasta en nalle? Nja :/
17.37 nej det är ingen skillnad på själva handlingen. Det är samma sak oavsett om du kastar en yxa eller ett kex. Men det är skillnad på syftet och vilken konsekvens din handling får. Min högst personliga hållning är att gå på roten. Att få människor att sluta kasta saker på varandra oavsett vad och varför. Börjar man rättfärdiga att i vissa fall är det ok i andra inte blir det snabbt komplicerat.
Han hade faktiskt kunna få ögoninflammation ?
Hur kan såna som du inte se allvaret?
Att kasta något kanske hon gör för att hon inte kan hantera sin ilska/sina känslor, och hon behöver jobba med att kanalisera sina känslor på ett annat sätt. Det har hänt att jag kastat något i frustration, men aldrig på en person. Däremot kan jag tänka mig att har man problem att hantera sin ilska mot en annan, att det händer. Det behöver man ju arbeta med.
Det är inte ok att slänga något för att avreagera sig. Du säger att du inte slänger saker på någon, men för den andra är det obehagligt även om saker inte träffar.
Läst på om materiellt våld!
Jag är inte samma, men visst har jag dängt något klädesplagg eller liknande i golvet enstaka gång när jag blivit riktigt arg. Skulle aldrig kasta något för att ha sönder det (eller alls något som kan gå sönder), så är knappast materiellt våld, skulle aldrig visa det för barnen, skulle aldrig sikta på en person osv. Är omoget, visar på bristande kontroll i viss mån absolut, men å andra sidan rätt fullt av kontroll när jag absolut valt att kasta eller inte kasta det jag höll i i en viss situation.
Jag har aldrig påstått att kasta saker i frustration är bra. 🙂
Jag tror också att det handlar om något sånt. Men hon är liksom 40, hon borde ta ansvar för sitt känsloliv
Tjejer kan ju alltid lite charmigt skylla på pms. Tihi man blir så tokig då.
Men eller hur! Så tokigt det kan bliiii???
Stackars hennes barn som måste växa upp i en sådan miljö. I ständig skräck för mammas okontrollerbara ilska och våld. OROSANMÄL DIREKT!!!!!
Gärna, om jag visste hur man gjorde.
Kontakta Södermalms stadsdelsförvaltning
Vad gör hon om hon inte kan hantera sin ilska när barnet gör henne arg?
Det steget är ju inte så långt borta!
Hon verkar ju gå runt alla situationer med D så det lär nog dröja.
Hon säger ju aldrig ifrån till barnet så har löst det den vägen. Han bestämmer ju allt.
Hur vet du det? Lever du med dom?
Läser hennes blogg, det framgår tydligt där. Hon får ju grav ångest om barnet skulle bli upprörd eller ledsen.
”Han bestämmer allt” lol! Märkligaste jag hört
Han bestämmer att det ska ta 2 h att gå hem ifrån dagis. Hon suckar och lirkar men gör inte som en vanlig förälder skulle gjort – tar konflikten och bestämmer att det är dags att gå hem.
Har aldrig gillat henne. Träffade henne på en hemmafest en gång. Otroligt kall, tråkig och onärvarande. Ingen man vill fastna i toakön med. Skulle blir otrolig stelt och obekvämt.
Onärvarande? Menar du frånvarande?
Vad skulle hen annars mena?
Jag har läst Sandras blogg i väldigt många år. Aldrig kommenterat när folk klankat ner på henne men ändå försvarat henne i tanken. Alltid fortsatt gilla henne, fortsatt läsa hennes blogg. Det här är första gången jag känner att nej, det här är faktiskt inte ok.
Jag tänker som du när jag fick höra om förlovningsringen och frieriet….
+ Kändes som att hon tyckte hon stod över alla, att hon var överlägsen. Oerhört ödmjuk aura. Obehaglig energi.
OÖDMJUK***
Finns det ens ett ord som heter oödmjuk?
Vem bestämmer över språket? Klart det finns ett ord som heter oödmjuk – det står ju där! Det är inte svenska akademien som avgör vad som är ett ord eller inte, haha
Jo det är det faktiskt ?
Ska det vara så svårt att uppföra sig mot sin partner.
Inte konstigt att många förhållanden tar slut idag.
Man slänger inte grejer på varann, man skriker inte och man kallar inte varann för fula saker.
??
Men herregud vilken ribba att ha. Naturligtvis är det inte bra, men man är knappast en hemsk människa, och en relation är inte nödvändigtvis horribel, bara för att man tappar humöret iblant med en människa man spenderar extremt mycket tid med (och som troligen vet vad ens ömma punkter är). Kul för dig då om du har ett extremt lugnt temperament, men vi är skapta olika, och visst måste vi jobba med våra sämre sidor, men man måste väl få vara människa?
Att vara människa innebär inte att man har rätt att behandla sin partner illa.
Varit gift i över 23 år. Aldrig slängt saker på varann, skrikit åt varann eller kallat varann för fula ord.
Vi kan vara irriterade och vara oense men vi pratar om det och löser det på ett lugnt sätt.
Vad har det med saken att göra om någon vet ens ömma punkter?
Just för att någon gör det så ska de väl aldrig utnyttja det.
Det är fult och bäddar inte för ett förhållande som ger trygghet.
Den här sortens beteende är inte roligt eller charmigt och det spelar ingen roll hur mycket hon viftar bort det. Förändra beteendet, sök hjälp.
Hur viftar hon bort det? Hon säger ju att hon har slutat, dvs hon har redan förändrat beteendet.
För att han sade till henne – hon hade inte slutat annars.
Precis. Och vi har ju ingen aning om hon faktiskt har slutat. Lätt att säga för att undvika mer kritik.
Exakt, så för att vara på den säkra sidan borde vi anta att hon dagligen kastar knivar mot honom.
Det var exakt det jag sa, ja. Din läsförståelse är på topp.
Björn har sagt åt henne. Men han är inte den enda som fått saker kastade på sig.
Jag tycker det är betydligt mer anmärkningsvärt att kvinnan dricker alkohol flera gånger om dagen, till praktiskt taget varje måltid, vid var och varannan social tillställning (t.o.m. en fika med kompisen måste innehålla hålla vindrickande i någon form), lämnar barnet för att åka på resor som nästan uteslutande handlar om att dricka vin i olika barer m.m. m.m. m.m. Vet att detta har stötts och blötts i åratal nu men jag kan verkligen inte begripa hur det hela alltid avfärdas med att man ju minsann dricker alkohol dagligen vid Medelhavet etc. Inte ens under mina värsta suputår med tillhörande klientel i 20-årsåldern (många rejält utslagna) drack folk lika ofta.
Vissa kan hantera alkohol, andra inte. ?♀️
Dricker du varje dag kan du inte hantera alkohol.
Det beror väl ändå helt på vilka mängder man pratar om
Kroppen tar stryk långsiktigt vid dagligt drickande även om det är mindre mängder.
Alkohol är inte medicin eller något kroppen mår bra av dagligen. Det går inte att försvara dagligt drickande som något kroppen inte känner av.
Se istället över ditt drickande än att försöka övertyga andra att det är ok med dagligt drickande!
nej om du måste dricka varje dag har du ett beroende
Väldigt konstig miljö att leva i vara influencers. Förstår inte hur man har barn och inte vill vara med dem utan väljer att resa. Redan vid trettio år är man gammal och gör botox behandlingar filler. Fixar naglar,hår,man ska vara fejkat brun. Tror inte man mår bra av det i längden.
Visst festar många som tonåring. Men att fortsätta festa som vuxen och resa på festresor låter inte så kul. Eller fortsätta försöka se ut som man gjorde vid tjugo. Är glad att vara en vanlis.
Så glad att mina föräldrar är självständiga och gjort vissa resor utan mig.
Vilken konstig kommentar. Hade förstått det bättre om du skrivit att dina föräldrar uppfostrat dig till att tidigt ta eget ansvar. Men att du är glad att ha självständiga föräldrar?
Genom att se sina föräldrar vara självständiga, ser man vad som är bra och något man lär sig är acceptabelt.
Båda mina föräldrar jobbade inom näringslivet när jag var barn. Det innebar regelbundet affärsresor några dagar eller upp till några veckor för båda två. Ovanpå det hade båda egna vänner som de gjorde saker med på tumanhand. Det här var inte någon flykt utan var rotat i en förståelse att självständighet är viktigt även som förälder. Vi gjorde saker ihop som familj och vi gjorde även saker på olika håll. Ingen partner kan ge sin partner allt och det är verkligen hälsosamt att få växa upp och se det på nära håll. Det betydde inte på något sätt att bandet mellan föräldrarna var dåligt.
Det är verkligen en frihet att få ha ett eget umgänge samtidigt som det finns ett familjeliv. De av mina vänner som hade föräldrar som ständigt umgicks har uttryckt att det inte kändes trevligt och mest bara ängsligt och kontrollerande. Ständigt föräldrar som skulle ha koll och som skulle lägga sig i om allt möjligt. Det är nu vuxna individer som får dåligt samvete för att de tar en fika 30 minuter med en vän några få gånger om året. Resten av tiden sitter de ihoplimmade med sin partner och ungarna. Miserabel tillvaro att inte få vara särskilt självständig. Ingen människa kan möta alla dina behov och försöker man intala sin partner det så är det inte hälsosamt, utan kontrollerande!
Jo jag fattade det. Gjorde mig lustig över semantiken, rätt eller fel.
Men kommentaren fick mig att tänk på det motsatta. Att ha föräldrar som är osjälvständiga.
Varför hängde du med flertalet utslagna när du var i 20-årsåldern ? Detta låter inte normalt.
Vad är det som är anmärkningsvärt? Samhället är fullt av individer med en alkoholproblematik.
Du verkar utgå från att alla i samhället kan hantera alkohol, eftersom du nämner alla olika tillfällen där Beijer dricker alkohol.
Vi vet numera i samhället att alkoholberoende är en progressiv sjukdom och vi vet även att dagligt drickande inte är hälsosamt och visar på en alkoholproblematik.
Någons yrke, pengar, föräldraskap, igenkännlighet och partnerskap ändrar inte på en alkoholproblematik. Det finns inom alla socioekonomiska grupper personer som har ett ohälsosamt drickande.
Många gånger kan det börja med fest i unga år och vissa åker dit och söker sig tillbaka till alkoholen mer och mer. För vissa börjar problemen med alkohol under andra perioder i livet (oftast vid kris eller trauman som har kommit ikapp som den vill döva). För vissa smyger det sig på och de börjar få ett starkt sug efter alkohol. För en del är det en blandning av orsaker bakom deras överkonsumtion.
Dagligt drickande handlar inte om ”gott med en viss alkoholhaltig dryck som höjer maten eller ett visst socialt sammanhang”.
Du skriver själv ut det som du själv och andra redan har sett och personen själv är fullt medveten om att det är ett problem. Jag skulle gissa att följare till Beijer har nämnt saken och högst troligen blivit bemött på ett defensivt sätt.
Hon är inte redo att ta itu med sitt drickande och för hennes egen skull och hennes barns och familjs skull, hittar hon in i sitt varför och acceptans kring det här inom kort och kan arbeta sig bort från det. Det som är i problemet längre fram är jobbiga fysiska konsekvenser och kognitiv blir det också jobbigt då alkohol är ett nervgift.
Du låter väldigt dömande inför något som är jobbigt för Beijer och de i hennes närhet. Vad tror du ska förändras genom att du är skuldbeläggande här? Det är inget nytt att Beijer har det trassligt med alkoholen. Aja, det måste landa i henne själv och förhoppningvis sker det innan hennes barn tar mer skada av det (barn tar skada även vid ung ålder). En mentalt närvarande och stabil förälder är viktigt och att mest vara fysiskt i hemmet är inte nog. Det lägger också upp framtiden för ett barn att växa upp med en förälder med en alkoholproblematik (många får en egen alkoholproblematik eftersom de inte fått lära sig att reglera sina känslor och de bär på sår från uppväxten).
Du kan inte jämföra med dig själv och dina vänners drickande. Var snarare tacksam över att ni inte trillade dit, för ni gjorde inget annorlunda än vad Beijer gjorde i samma ålder gällande drickandet. För saken är den att man vet aldrig vems genetik och miljö som gör att den inte kan dricka måttligt! Dricker själv ingenting men har varit på klubbar i tonåren och några år uppåt, men tröttnade och fokuserade på studier och roligare saker som bl.a. träning (alla hittar olika saker de hellre vill prioritera). Roligare än meningslösa fyllesamtal med främlingar på klubbar följt av bakfylla. Vissa fastnade, som jag kände då och har utvecklat hälsoproblem och några drack ihjäl sig.
Som sagt så vet ingen i förväg om de ska trilla dit eller om de kan dricka normalt. Vill inte döma Beijer eller någon annan som har den här problematiken. Hoppas bara att hon får ordning på det hon försöker döva och även hittar in i att det finns roligare saker i livet än berusningen.
Tur att alla andra är så duktiga flickor här inne ?
Tack. Skulle nämligen aldrig falla mig in att kasta saker på någon.
Tack! Har aldrig kastat saker på någon och kommer aldrig göra det heller.
Hon är precis som en godis. Söt utanpå och salt och sur inuti.
Är hon söt?
Jag kastade en tallrik med spagetti och köttfärssås mot min partner en gång för sådär tio år sedan. Han duckade och gick därifrån. Jag lovar att det inte var särskilt kul att rengöra köket. Jag kan lova att jag inte har stuckit kniven i honom eller strypt barnen eller så sedan dess, vi lever fortfarande lyckliga.. Apropå att ett muffinspaket tydligen är inkörsporten till misshandel och mord.
Fruktansvärd och oförlåtlig misshandel av din partner! Hur kom han över mordförsöket? ?
Men kan ni ge er? Att ni förlöjligar detta är så sjukt. Det har ju varit ett återkommande beteende hos henne. Även om det inte varit skadligt hittills så är det ju inte okej. Väx upp.
Vem tycker att det är okej? Alla verkar vara överens om att det INTE är okej?
De skämtar ju om det. De förlöjligar situationen.
De skämtar om de av er som överdriver och likaställer all våld som lika allvarlig oavsett resulterad skadenivå
Det var ju inte första gången. Varför din partner acceptera det beteendet kan jag inte svara på, kanske rädd för att lämna eller stannade för barnens skull. Men att försöka skydda detta beteendet för det inte blev värre för er är bara löjligt.
Riktigt WT att kasta tallrikar i frustration, Madde.
Så många frågor? Var det första gången? Fortsätter du att kasta saker på honom när du blir arg? Eller är det någon annan känsla som triggar dig att kasta?
När du kastade spagetti på honom fanns det något annat du kände innan du insåg jobbet i att städa upp efter dig?
Att någon gång kasta saker när man blir väldigt arg är inte ok men det händer. Det intressanta är vilken känsla som ersätter den första känslan som fick en att kasta tallriken med spagetti. Hos de flesta är den känslan nämligen skam. Man inser att det var fel och skäms över vad man gjorde. Det är också känslan av skam som gör att man inte vill korsa den gränsen igen. Känner man inte skam och man upprepat fortsätter med sitt beteende kan det faktiskt vara läge på att ta reda på varför.
Skämdes du inte efteråt?
Skämdes? Det var ju synd om henne som fick städa upp det! Stackars kvinna.
? läser kommentaren drypandes av ironi.
Tack för omtanken, det var jättejobbigt! Jag grämde mig i flera år över fläcken på tapeten som inte gick bort riktigt.
Fy vad pinsamt, stackars din partner. Hoppas han dumpade dig efter det.
Ej försvarbart detta inte ens om du var 14år
Verkar vara många i kommentarsfältet i den åldern.
Linda. Om det är mig du menar skulle det verkligen ha varit motiverat att kasta spagetti på honom om jag hade varit 14 år. För att kunna rymma därifrån. Det är olagligt med 14-åriga barnbrudar.
Varför skulle det handla om dig? Det handlar ju självklart om den som inlägget handlar om.
Varför skulle det vara dig hon menade? Hon svarade inte på din kommentar. Sluta vara fjantig och förlöjliga dåliga beteenden. Helt sjukt att vuxna människor tycker att det är okej att kasta saker på andra.
Tydligen verkar du inse det pinsamma i ditt eget beteende eftersom du reagerar på en kommentar som uppenbart riktar sig till inlägget.
Hon agerar i affekt
Hon kastar det som är närmast tillhands.
Dvs Hon har inte rotat runt i skåpen någon minut för att hitta ett harmlöst föremål.
NÄSTA gång när hon kastar något i affekt- vad är DÅ nära till hands?
Så Nej, detta är inte charmigt eller harmlöst utan något hon behöver bearbeta .
Yxa eller kniv tror jag! Eller kanske en stor sten som någon skrev?
Och du vet vad hon hivar iväg i affekt nästa gång när hon inte kan behärska sin ilska?
Hen trodde ju på yxa, kniv eller sten står det. Vad tror du själv att hon kommer att kasta nästa gång?
? är du alltid så bokstavstrogen eller är det en egenskap du plockar fram när du inte längre kan argumentera för din sak?
Jag hoppas att hon kastar iväg dig. För så som ni skämtar om detta så är ni värda att bli lite kastade, det är ju inte farligt. Se det som en rolig aktivitet bara! Hoppas ni landar mjukt!
? bästa kommentaren.
Obehaglig kommentar från någon som påstår sig vara emot våld?
Buhu! Du verkar ju själv tycka att folk gör en höna av en fjäder. Plötsligt så lättstött? Inte klädsamt alls.
Det är väl inte våld? Menar ju inte kasta ner för ett stup, herregud lugna dig! Det är bara ett litet kast.
Hela Sandra är infantil, hon är den kvinnliga motsvarigheten till mansbebis. Inget charmigt beteende alls.
Det är materiellt våld och att bagatellisera våldet för att det är ”bara en påse muffins”, är att inte förstå den psykologiska faktorn bakom våldet.
Nej, man behöver inte lyssna för att kommentera när någon har utövat materiellt våld. Förstår man inte våld i ett partnerskap och dess uttryck, vill man gärna ge utrymme för personen att förklara varför den utövar våldet. Slänger en person systematiskt saker på sin partner (våldsutövande), utövas även psykologiskt våld för inget fysiskt våld utövas utan att psykologiskt våld redan är närvarande. Det psykologiska våldet kommer först för det är genom normaliseringen (normaliseringsprocessen), som våldet trappas upp. Hon satt inte på deras dejter och berättade att hon skulle vara kontrollerande och slänga saker på honom.
Deras dynamik är off och det är redan flera som har kommenterat här om saken. Beijer kan vara helfestlig ibland men har knepiga sidor hon behöver hantera. Inget nytt tyvärr.
Bra att det tas upp att våld också kan utövas av kvinnor i olika utsträckning. Många tar det inte på allvar om det inte är någon som har hotats till livet eller blöder. Fysisk eller psykologisk bestraffning är aldrig okej och nej det gör inte fysiskt ont att bli träffad av ett paket med muffins, men den psykologiska oaktsamheten är aldrig okej.
Om han hade slängt saker på henne hade människor reagerar mer. Hon hade under inga omständigheter accepterat att en partner slängde saker på henne.
Sök hjälp istället för att utöva våld!
Min pappa slog min syster en gång, kastade ett äpple en gång och slängde en tallrik mat i golvet en gång.
Tre tillfällen av fysiskt/materiellt våld under min uppväxt. Men som du skriver, den psykiska terrorn han utsatte vår familj för är något jag går i terapi för nu 40 år senare, med en C-PTSD diagnos i bagaget.
Det är inte kastandet i sig som egentligen är problemet, eller inte hela problemet. Jag blir också otroligt avtänd av det respektlösa samt barnsliga i handlingen. Hade tappat lusten att vara ihop med människan.
Hon är 40 år och inte 16 år. Även om hon kastat muffinspaketet i en dörr så är det inte okej.
Jag skäms för att säga att jag har kastat en skål i backen framför min partner en gång. Men samtidigt så hade han haft problem och ljugit för mig om ekonomi och hans vardag under flera år upp till dess. Och jag visste flera år att det var något som var off så en gång så stod jag och tvättade händerna och frågade honom samtidigt vad det var som hände och han svarade inte varav jag liksom kastade händer fulla med vatten på honom i någon sorts förtvivlan. Andra gången så var det det med skålen. Problemet med att kasta tunga grejer i backen är att 1. Det tunga går sönder och du måste städa vilket är otroligt uppvaknande 2. Det blir ett märke i laminaten som du måste se varenda dag sen. Det är alltså inte att rekommendera.
Vem fan KASTAR saker på någon? Man som kvinna. Är hon ett barn?
Kan helt ärligt inte fatta hur Frändfors kan sitta och flabba åt detta och nyfiket vilja höra mer. Hon har ju själv varit utsatt och förstår faran med både psykiskt och fysiskt våld. Otroligt smaklöst innehåll från alla tre, dom borde veta bättre!
Jag har bara en fråga till Sandra Beijer. Varför är du så pinsam? Alltså jämt?