Om jag inte hade pluggat det jag har pluggat och jobbat med det jag gör, så hade jag med största sannolikhet utbildat mig till kriminolog.
Jag vet att man kan studera vidare i vilken ålder som helst, men att läsa en kurs i kriminologi och att utbilda sig till kriminolog är två olika saker. En sådan kurs skulle nog mest vara kul för mig, utan att ge direkt nytta i min nuvarande karriär.
Tillägg: Att jobba för Taylor Nation är en annan dröm. De skänker så mycket glädje.
Karin ”Kajjan” Andersson däremot ska plugga en kurs i kriminologi eftersom hon tror att det kan gynna hennes nuvarande yrkesroll, vilket jag tycker är både häftigt och inspirerande. Samma sak gäller Therese Lindgrens studier; det är så intressant att följa hennes resa.
Jag är sugen på att vidareutbilda mig inom mitt nuvarande arbetsområde som är HUR brett som helst, men just nu håller jag på att lära mig en massa nya saker, men det är mer tekniskt och inte lika synligt. En sak jag verkligen älskar med Sverige är att vår utbildning finansieras av skattemedel, vilket gör att man kan studera vidare när som helst i livet. I USA exempelvis kan du bli av med din studieplats om du inte har väldigt goda skäl för att inte studerat vidare direkt efter high scholl.
Vi i Sverige har även extremt fördelaktiga studielån med låg ränta, vilket är fantastiskt och möjligheten till utökade studeilån för studier utomlands finns cokså. Utbildning är inte en klassfråga här, på samma sätt som i exempelvis USA, även om jag är medveten om att vissa grund- och gymnasieskolor har större utmaningar än andra, vilket kan vara djupt orättvist – men det är en annan diskussion.
Vad skulle du vilja studera om du hade möjligheten att drömma fritt?
En enskild kurs eller kanske en helt ny utbildning? Kanske har du inte utbildat dig vidare än, men funderar på det?
Våga ta steget, om så bara för en liten minikurs!
Det finns givetvis de som inte har studerat vidare, kanske inte ens gått ut gymnasiet, men som har klarat sig galant ändå.
Föregående inlägg 
Jag hade velat bli rättsläkare. Verkar så spännande att leta efter spår som visar hur personen dog.
Att jobba för Guide Michelin hade ju också varit schysst, åka runt i världen och äta all god mat som finns!
Ja guide michelin hade varit en dröm! Har även en dröm om att ha en egen vingård. När jag var liten ville jag bli reporter på När & Fjärran eller sportjournalist. Visade sig att jag var duktig på att plugga samt ville ha ett tryggt jobb – blev jurist. Men jag har dejtat en journalist på expressen och är ändå glad att jag inte gav mig in på den banan, så sjukt otrygg anställning som aldrig varade mer än 2 år för att kringgå LAS.
Jag drömmer om en egen pilatesstudio men där jag bor är intresset väldigt svalt. Så i framtiden vill jag testa att jobba på akuten och intensivvårdsavdelning. Samtidigt är jag nöjd där jag jobbar nu, på sjukhuset i stan och med specialistkompetens inom palliativ vård, akutsjukvård och intensivvård. (Gått två olika specialistutbildningar för undersköterska).
I östra Skåne behövs Pilates-instruktörer. Synd du ej bor här.
Jag har en lärarutbildning i botten som jag redan byggt på 2 gånger. Gillar att plugga.
Men skulle nog nu välja läkare eller sjuksköterska.
Annars bibliotikarie.
Ps inte omöjligt då jag har noll i studielån. Har jobbat samtidigt som jag har studerat.
Tog du aldrig ut bidragsdelen?
Ja, jag har tänkt många gånger att jag bor i fel stad. Men det är som det är.
Vad har du byggt på lärarutbildningen med? Är nyfiken eftersom jag själv är lärare och funderar på hur jag skulle kunna gå vidare liksom.
Skulle läsa historia på SU.
Det är nåt med true crime och mordpoddar som ger dålig smak. Och nu vill en som jobbar med att gotta sig i andras elände plugga kriminologi för att komma ännu närmare fallen.
Jag tycker att det låter morbitt.
Vem pratar du om Kajan eller Camilla?
Du låter lite ängslig.
Det är ganska många som tycker att true crime är väldigt märkligt och osmakligt att ha som hobby. Det behöver man inte vara ängslig för.
Vi har alla olika personligheter och att vara ängslig ligger det inget negativt i.
Det betyder bara att man träffar högt på neurotisk personlighetstyp.
Förstår inte vad du menar. Vad har personlighetstyp eller ängslan med true crimes vara eller icke vara, att göra?
För dig kanske: jag älskar det ?
Det har eskalerat tyvärr. Gillade det förut, ogillar det inte visserligen men nu finns det så mycket och det görs nöje av lite på fel sätt. Samtidigt är väl domar och sånt offentliga handlingar så på det viset tycker jag inte att det är fel.
Jag köper aldrig folks tama argument med att ”åh det är så intressant att lära sig mer om rättsprocesser” .. pyttsan. Du vill höra om mord och blod som skvätter. Erkänn det bara. Annars kan man som jag gjorde när jag likt Pontan läste rättskunskap A gå med klassen till valfri tingsrätt och lyssna på random fortkörare, hembrännare eller snattare (jag kan, likt Pontan – nu allt om juridik ?).
Inget konstigt i sig, folk flockades för att se avrättningar fler (och gör väl fortfarande i de länder som har det). Men bevare mig för att ha drabbats av något hemskt i familjen och Sveriges alla ”intresserade av lag och rätt” ska lyssna på mitt gråtande vittnesmål upptaget från en rättssal. Trauma x 2.
Och det har exakt vad att göra med min kommentar?
Tycker inte det är så konstigt. Psykologi är intressant.
Psykologi är intressant ? intala dig att det är anledningen när du lyssnar på rättegångspodden.
Vilka fler anledningar finns det? 🙂
Jag är intresserad av vad som får människor att begå brott, ja, och psykologin bakom detta. Vad är ditt problem? Vem säger att jag lyssnar på rättegångspodden?
Är du lika intresserad av psykologin i alla typer av brott eller bara mord?
Min uppfattning är att de flesta, i alla fall de jag har pratat med, är mest intresserade av de mest blodiga och råa morden. Köper inte förklaringen med ”intresserad av psykologin”
Jag håller med dig, L. Och det gäller inte bara mord utan det gäller definitivt alla brott. Jag hade en kompis som höll (håller?) på med bedrägerier, förstår inte alls hur man kan göra det och jag har i efterhand läst hennes domar och finner det lika intressant men fruktansvärt förjävligt som andra brott. Jag förstår inte alls hur man fungerar om man befinner sig på fel sida lagen.
Och jag förstår inte alls hur man fungerar om ens största nöje är mord
Mord är knappast med på min lista över intressen. Det är liksom inte det jag säger. Läs vad som står istället för att tolka in saker mellan raderna.
Sen handlar väl kriminologi mindre om att lösa specifika brott och mer om hur man typ arbetar brottsförebyggande? Eller så förklarade en kollega på extrajobbet som pluggade just det för mig i all fall.
Precis, säkert mycket statistik .
Inte så mycket, men däremot rätt mycket rättsfilosofi.
Skulle vara intressant med ett inlägg hur mycket pengar olika poddar drar in.
Håller med!
Tycker det är så jävla sjukt att ha sådana extrema trauman som nöje?
Att sitta gotta sig i att någons familjemedlem blivit mördad…
Jag skulle vilja bli diplomat. Eller någon slags ingenjör med slutmålet: Nasa.
Men diplomat ligger närmast det jag har utbildning för, saknar tyvärr att ha bott utomlands vilket var ett krav sist jag kollade.
Veterinär som jag vet att jag inte hade klarat av så då hade jag flyttat till USA för att studera beteendevetenskap och börja på FBI.
Fysik! Nu pluggar jag läkare vilket är roligt, men fysik är min hemliga dröm som jag har för dåligt självförtroende för att våga satsa på.
Testa! Följ drömmen! En termins paus från läkarlinjen kanske för att se om det är så kul (och svårt) som du har tänkt dig?
Nu blir jag nyfiken. Varför är fysik så tabubelagt?
Nej, för f*n satsa på din dröm!! Själv började jag på psykologprogrammet och gick där en del terminer, men längtade hela tiden till juridiken och sökte och kom in där. Har inte ångrat mitt val alls och det är ingen idé att hålla tillbaka om man drömmer om något specifikt!
Du har det som krävs och om fysik är det du egentligen dras till, ska du självklart satsa på det. Själv höll jag på att tacka ”ja” till en reservplats på medicinutbildningen första vändan jag sökte till högskolan, men det var enbart för att jag har behörigheten och sökte vad andra hade uppmuntrat mig att söka.
Hade jag kunnat börja om hade jag velat bli grön biolog, vara ute i naturen och leta efter diverse små organismer.
Jag har alltid bara jobbat med människor inom sjukvård. Jag skulle kunna testa lite vad som helst. Pistvakt. Sälja bilar. Jobba i butik.
Håller med om att Sveriges möjligheter till utbildning är fantastiskt. Vet att min syster en gång sa ” – det klart det inte blev nått av mig med lågutbildade arbetarföräldrar. Det klart att jag har ett kommunjob som inte kräver utbildning och ger låg lön. ”
Jag var tvungen att avbryta henne med att hon hade kunnat göra vilket val hon ville ang studier och utbilda sig till precis vad som helst. Gratis utbildning alltså, vilken grej!
Och skulle jag få plugga nått nu bara för slogs skull så är nog kriminologi högt upp på listan även för mig!
Jag läste nyss att Estrellas vice vd är 19 år! Hur ända in i Hades lyckas man nå en sådan position när man precis tagit studenten? Verkar helt omöjligt i mina ögon.
Det var en tjänst man kunde söka, för personer mellan 18-26 år. Att vara vd i 1-2 månader.
https://www.estrella.se/vanliga-fragor/jobbannons-co-ceo-estrella/
Haha, okej! Hur kan man ens benämna den tjänsten, eller vad man ska kalla den, som ett vd-jobb? Hade jag varit vd på ett företag hade jag blivit jättekränkt! ?
1-2 månader..wow?
Man kan kolla vad olika kurser har för kurslitteratur och läsa den på egen hand om man är intresserad av ämnet-
Här är en länk till en kurs i kriminologi.
https://www.su.se/sok-kurser-och-program/akg110-1.412467?open-collapse-boxes=course-material
https://albatross.it.su.se/api/education/literaturelist/pdf/AKG110/HT2024/25199
Jag har en fil kand i Kriminologi – älskade att plugga det! Har kvar all kurslitteratur och läser i den fortfarande. Så rekommenderar verkligen det. Passade under tiden på att läsa en termim rättspsykologi och det är något jag gärna hade velat fortsätta läsa mer.
Berätta gärna lite vad man kan lära sig på den utbildningen. Tycker det låter spännande!
Åh, då hade jag läst till läkare. Eller kanske språklärare. Hade väl fått sämre arbetsvillkor men less på mitt meningslösa ingenjörsjobb. Men har inget CSN kvar så det går nog bort.
Mitt drömyrke är flygledare. Skulle inte klara av kraven som krävs för att komma in på en sån utbildning. Men önska kan man ju alltid.
Jag hade läst juristprogrammet och sedan satsat på att bli åklagare.
Ja, hoppa på! Vi har jättekul på juristprogrammet 🙂
Det skadar aldrig att söka om behörigheterna finns.
Kriminal journalist, vad spännande med utredningar och dylikt,kommer passa henne perfekt.
Jag utbildade mig till mitt drömyrke 2009-2010, svetsare. Det är det roligaste jag gjort! Ville jobba med att svetsa grova saker, 10 mm eller grövre, helst pinne. Tyvärr fick jag fibromyalgi 2010 och hann knappt jobba med svetsning. Men jag är så glad över att jag fick göra det en stund iaf. Jag jobbade då med att montera traverser. ✨
Jag har pluggat en massa. Till teckenspråkstolk men hoppade av pga ville inte tolka men älskade språket.
Pluggade till fritidsledare (onödigt så här i efterhand). Började jobba på fritidshem och läste till lärare i fritidshem och bildlärare. Slutade på fritids innan utbildningen var klar och jobbar nu på kulturhus.
Har läst massa spännande kurser som Äventyrspedagogik, Harry Potter kunskap, interkulturellt i skolan, genuspedagogik och barn och ungdomslitteratur.
Har ingen direkt drömutbildningen utan tycker bara det är kul att läsa och plugga och kommer nog läsa en kurs minst varje år ?
Arkeologi. Skulle tycka det var mycket intressant. Utgrävningar i olika länder.
Är det någon som pluggat medie- och kommunikationsvetenskap?
Jag har pluggat kommunikation.
Ja, men fick inget jobb. Och nu jobbar jag med annat jag älskar och pluggar kriminologi
Japp – och jobbat med kommunikation på olika ställen sedan dess.
Min dröm sedan barnsben är att utbilda mig inom geovetenskap/geologi med inriktning mot seismologi eller vulkanologi. Blev specialistsjuksköterska istället.
I övrigt hade jag kunnat tänka mig något inom naturvetenskap. Kanske läkare eller mikrobiolog, eller något inom fysik.
Läser mycket facklitteratur och förkovrar mig inom ovanstående områden på egen hand. Ångrar inte mitt yrkesval, och tack och lov har jag haft en chef som gett mig möjlighet att utbilda mig på sidan om jobbet.
Skulle vilja läsa idéhistoria, inte för att på något sätt försörja mig på det men för att det är intressant, gillar redan mitt jobb men vill lära mig mer om annat också.
Tru crime-poddande, bloggande etc är det mest vidriga man kan ägna sig åt. Smuts, som en del här i kommentarsfältet brukar säga. Handlar inte om intresse för psykologi när man kör sina poddar utan bara om pengar eftersom det morbida lockar lyssnare. Noll empati för dem som drabbas, noll empati för släkt, vänner etc till dem som mördas (oftast det). Varken Andersson eller hennes kompanjon har firmor med höga inkomster så förstår de tänker sig skildra mord och elände med ”feministisk inriktning” . Skitfolk. Tyvärr släpper de in allt på universiteten numera . Synd det inte finns krav på heder, etik och moral.
Nyfiken fråga. Vad är det som är morbidt och att man ”gottar sig” med just true crime än t.ex om man har ett intresse för andra världskriget?
För min egen del handlar intresset om psyket på de som begår hemska brott samt tillvägagångssättet för att hitta gärningsmannen. Beskrivningen av hur själva brottet gick till är verkligen inte något jag ”gottar” mig i och har svårt att tro att majoriteten gör det.
Tror de som är kritiska inte är intresserade av psykologi och därför missförstår intresset.
Måste vara så, och eftersom de inte förstår vägrar de att tro på att det visst är anledningen.
Hade gärna tagit någon kurs i skrivande (alltså bokskrivande) eller typ matlagning/bakning. På skoj då alltså, är nöjd med vad jag redan gör.
Jag har pluggat en massa. Till teckenspråkstolk men hoppade av pga ville inte tolka men älskade språket.
Pluggade till fritidsledare (onödigt så här i efterhand). Började jobba på fritidshem och läste till lärare i fritidshem och bildlärare. Slutade på fritids innan utbildningen var klar och jobbar nu på kulturhus.
Har läst massa spännande kurser som Äventyrspedagogik, Harry Potter kunskap, interkulturellt i skolan, genuspedagogik och barn och ungdomslitteratur.
Har ingen direkt drömutbildningen utan tycker bara det är kul att läsa och plugga och kommer nog läsa en kurs minst varje år ?
Pluggade till jurist på SU men vantrivdes i arbetslivet. Nu är jag snart färdig psykolog istället och kan knappt bärga mig för att komma ut och jobba! Nästa valet någonsin att ändra bana ?
Kul! Har själv gjort det omvända. Började på psykologprogrammet och bytte sedan till juristprogrammet, eftersom jag inte kunde släppa tanken om juridiken.
Det är så viktigt att byta till något som känns mer rätt. En kursare till mig drömde om att bli lärare och bytte efter 4 terminer. En del skulle säkert uttrycka att hon gjorde ett sämre val pga. lägre lön, men högst troligen kommer hon må bättre som lärare än med någon profession inom det juridiska.
Oh, jag hade velat bli arkeolog eller doktorerat inom något tekniskt område. Nu är jag för lat för att doktorera och att bli arkeolog betalar sig inte. Som tur är så trivs jag fantastiskt med mitt jobb och vill inte byta, men om jag ska drömma så…
Önskar jag visste vad jag vill göra i mitt arbetsliv! Är 27 år och jobbar med retusch. Det är skoj/helt ok, men vet inte om jag vill jobba med det?
Tycker marin biolog, arkeolog och kriminologi låter intressant! Men hur ska man kunna ta ett sådant beslut? Har dessutom familj med två barn så känner att jag måste veta att jag gör rätt val för att ”utsätta” familjen för sämre ekonomi i flera år. Och hur vet man att det är rätt? Gissar att jag aldrig kommer våga ta steget :/
Tipsar om att försöka jobbskugga och intervjua någon med det jobbet. Studiebesök. Så gör du ett välgrundat val. Sen så kan du inte veta hur det kan gå, man måste ta risker eftersom facit får du inte förrän efteråt. Men du kan göra ett så välgrundat beslut som möjligt.
Kanske blir jättebra?
Boka tid med en SYV är mitt sista tips.
Kör. Har tre kompisar som jag pluggar med som är mellan 27-37 och har 2-4 barn.
Pluggade till djurskyddsinspektör och har nu jobbat som det i 20 år och skulle aldrig vilja byta bana. Jag älskar att jobba med djur och lagstiftning, innan jag började plugga var jag både inne på att bli polis och veterinär, så det här blev ett slags mellanting ?
Jag har läst lite strökurser, hoppat på två program på universitet och hoppat av dem…
Men om jag fick välja fritt, helt fritt så skulle jag jobba studera och sedan jobba med något inom musik, eller kanske inredning eller språk.
Jag älskar konst/inredning/arkitektur och vackra miljöer, men jag har svårt att se liksom vilket yrke jag helst vill att det ska leda till.
Om jag visste att jag skulle lyckas med det jag tog mig för, skulle jag nog vilja vara sångerska. 🙂 När det kommer till språk har jag alltid älskat att lära studera och fått bra betyg i språkkurser, så jag har funderat på kanske översättning eller skribent eller kanske kommunikatör… Synd bara att översättare, som enligt mig är roligast av de tre alternativen, är svårt att kunna jobba som.
Ursäkta den röriga texten, jag skyller på att jag är trött. 🙂 haha!
Jag har kommit in på specialistsjuksköterska inom anestesti. Fått beviljat omställningsstöd är egentligen en dröm. Nu är jag livrädd istället vilket jävla tungt ansvar, hur fan tänkte jag nu?
Kommer gå bra!
Min dröm sedan jag var liten har varit att jobba på bibliotek, som Sunes mamma Karin (som är min namne).
Kom in på Biblioteks- och informationsvetenskap för ett par år sedan, men hade precis fått en kronisk sjukdom, var i ett skov, och skulle inte klara av att pendla 15-ish mil varje dag, så var tvungen att tacka nej.
Så här i efterhand är det lite surt, men jag tror nog ändå att det var rätt beslut – för min nuvarande situation hade inte tillåtit ett jobb som inte är helt stillasittandes, och i ärlighetens namn är nog min bild av att vara bibliotekarie aningens färgad av mina egna romantiserade minnen från 90-talets häng på bibblan efter skolan.
Vet inte hur utbildningen ser ut nu, men när jag pluggade till bibliotekarie så hade vi tyvärr ingen praktik. Hade vi haft det så skulle jag nog inte läst färdigt.
Jag jobbar kommunalt. Det är oerhört mycket service, hjälpa folk att kopiera osv. Sällan ger jag boktips, däremot så grälar jag på ungdomar som kastar godispapper överallt, pekar ut toaletten och sätter upp böcker.
Inte mycket av det jag läste under utbildningen har jag kunnat applicera när jag väl kom ut i arbetslivet. Löneutvecklingen är inget att jubla över heller. Det kan säkert vara väldigt olika beroende på vilken typ av bibliotek man är på (forskningsbibliotek/skolbibliotek osv) och även olika beroende på vad du gör i den verksamheten du är på, men sett till antal studieår — jag läste fyra, nu är det nog tre tror jag— så känns det knappast som man gör sig själv en tjänst. Det kanske inte känns så viktigt när man är ung, men det påverkar många delar i livet.
Pga. Lönen skulle jag inte välja vården igen. Drömde om författare journalist som ung. Nåt med mera lön mera uppskattning än vården iallafall.
Vad jobbar du som inom vården? Medellönen för en journalist är endast 2000 högre än medellönen för en sjuksköterska.
2000 är ändå 2000.
Exakt! 2000 kronor mer är faktiskt 2000 kronor. Ingen liten summa. Det var dessutom räknat om man var sjuksköterska, men A kan lika gärna vara undersköterska, vårdbiträde eller liknande som är stor del av vården.
Vårdbiträde. Hade jag utbildat mej skulle jag se vad lönen är och var det är efterfrågan på jobb. Förstår varför folk lämnar vården. En diskussion som inte hör hemma här.
Jag är 36 år och började plugga sociologi/socialpsykologi förra hösten. Denna höst blir det kriminologi A!
Skulle vilja jobba som civil utredare hos polisen. Vi får väl se vad man får för jobb i framtiden men kommer iaf. gå ut med en kandidatexamen i sociologi! Är aldrig försent att göra en förändring!
Jag sökte ett år till kriminologiprogrammet, men låg på plats 1600 typ. Det sänkte mig ordentligt och sökte aldrig om igen. Men ett drömjobb för mig hade fått vara typ brotts/mordutredare. Men det är väl egentligen Polishögskolan man ska läsa (för man behöver vara polis i grunden till det mesta sånt), och det har jag varken fysik eller psyke till.