Sandra Beijer har släppt singel nummer två från sitt album ”Tjejdikter” och den här gången är det ett samarbete mellan henne, vokalisten Jackie Mere och producenten David Lindvall.
När jag först lyssnade på snutten i Sandras inlägg tänkte jag ”mjäää… inget för mig tror jag” men när jag läste Sandra förklaring så föll texten mer på plats. Lyssna först här ovan, och läs först sen vidare. ?
En låt som handlar om en gång när jag var tjugotvå år och var med om mitt första stora heartbreak.
Jag grät så mycket att jag fick sprickor på hornhinnan. Doktorn frågade om jag hade spacklat taket, nä det var tårarna ?Feature-artist den fantastiska @jackiemere_
Producent: @ivanjohandavid // Sandra Beijer
Du hittar låten här på Spotify.
Föregående inlägg 
Men va? Vad har Instagraminlägget med ämnet att göra??
Haha! Ser du också några märkliga fågelfot-skor? Fattar ingenting.
Oavsett, kommer absolut inte lyssna på musiken,
Haha, japp! Extremt fula skor. ??
Vad är en vokalist?
En sångare?
vokalist vokalisten vokalister
substantiv
vokalis´t
● sångare i orkester särsk. jazz- el. dansorkester
https://svenska.se/tre/?sok=vokalist&pz=8
Fruktansvärt dålig låt
Hela låten finns på youtube för den som vill höra: https://m.youtube.com/watch?v=dSVi8rGd9g8&cbrd=1
Nej det var inte min smak. Gillade den första låten mer! Alaska
Mycket stark tobak
Tycker det är ”roligt” att hon säger att det är ett experiment där texten ska gå före melodin. Men det är väl många genom tiderna som har skrivit texter först och sedan tonsatt?
Där texterna också i mina ögon är lite mer komplexa än vad ovanstående är.
Dock är det coolt att få göra en låt om sin första hjärtekross
Jaa, men jag tänker att det är på ett individuellt plan hon menar? Att vara först med att experimentera med något är ganska svårt idag – många har varit före precis som du skriver.
Hon svarar så här på en av kommentarerna i sitt kommentarsfält:
”menar mer att jag är inte artist utan författare, och vinylen släpps under bokmässan. det blir ju musik åt ett annat håll rent konceptuellt. resultatet får man tycka vad man vill om ?”
Okej då förstår jag hur hon menar lite mer. 🙂
Börjar det inte bli lite tjatigt med Sandras vurm för killar, hjärta o smärta? Samt den här tonårsestetiken hon odlar. Hallå du är inte 21 längre liksom. Dags att bli vuxen.
Fast nog får hon väl vara som hon vill?
Inte som att hon skadar någon.
Det går ju inte att diskutera någonting här om svaret alltid blir att alla får vara som de vill, alla får göra som de vill. Det är väl klart att hon får göra som hon vill? Jag får också göra som jag vill. Du med. Kul diskussion, förresten.
Meh, det är ju ämnen som alltid är aktuella ändå så blir ju inte gammalt på det sättet. Hjärtekross känns mer eller mindre likadant (eller kan göra iallafall) idag som för 10 år sen, som för 20 år sen, som för 30 år sen osv. Sandras nisch är helt enkelt lite de slags ämnena. Inget konstigare än konstnärer, författar och andra slags skapare som nischar in sig på ett visst tematiskt område. Har inget med att vara vuxen eller ej att göra, hon är väldigt vuxen tror jag ändå.
den lilla snutten jag hörde fastnade i allafall direkt… Behöver nog lyssna lite mer för att få en riktigt rättvis bild.
Bra tycker jag. Har hon alltså skrivit både text och musik.? Modigt av henne.
Dikten. Dikten har hon skrivit. Inte musiken.
Hon har skrivit melodin på denna låt.
Jag är svag för när man får höra bakgrundstoryn till en låt, tycker ibland att det kan beröra mer än själva slutresultatet.
Än så länge har Beijers projekt landat i ett klart godkänt för mig. Föredrar Tårarna, men Alaska sätter sig på ett annat vis för stunden.
Absolut inte det bästa man hört, men tycker om den minimalistiska novellkänslan man får.
Det ska bli kul att lyssna när alltihop är släppt.
Håller med. ?
Jag har svårt att förstå hur någon tyckte att det här projektet var en bra idé från början, och än mindre hur det gick i mål.
Men att ha många kontakter är ju som bekant en fördel. Hennes vän jobbar på skivbolaget och mamman har ju också endel tunga bekantskaper.
Jag trodde faktiskt att detta kunde bli bra när jag först hörde om det (eftersom det gått så långt), men jag tycker stt texterna är katastrofala, melodierna barnsliga och ja. Jag förstår att småbarnen gillar åtminstone den första låten men jag har svårt att se att någon av låtarna kommer bli succé.
Också synd om artisterna som nedgraderas.
Som läkare är jag skeptisk till att tårar har påfört skada på hornhinnan. Tårar är typ det bästa som finns för hornhinnan.
Kanske hon torkade tårarna med sandpapper?
Jag har också försökt komma på en förklaringsmodell för detta, landar i att det kan ha varit en ”jag har ingen aning om hur dessa rispor uppkom men de verkar ofarliga och patienten skapar själv den här förklaringsmodellen som gör henne nöjd så jag håller halvt med utan att egentligen bekräfta något alls”?
Jag tycker det är intressant att hon tar all cred själv för melodierna när det egentligen varit fler låtskrivare med. På Alaska är till exempel Olivia Lobato med som upphovsperson (kan enkelt ses på Spotify), men har inte nämnts någonstans utan Sandra ”fick en idé som producenten färdigställde”. Tårarna verkar vara bara dom tre, men tycker vi håller ögonen öppna framåt. Fattar att en story måste byggas, men känns oskönt att liksom rakt av ljuga.
Oh menar såklart Emilia Pantic inte Olivia Lobato lol