Jag är så himla stolt över min pappa. Han har varit nykter i över två år och jag vet hur mycket han har kämpat. Idag lägger han mycket tid på att hjälpa andra som har varit i samma station också. Alkoholism är ju en sjukdom och ibland när jag hör honom berätta så kan jag relatera till ätstörningen. Just delen med att man inte vill inse problemet. ”Allt är ju bra”. Vet man inte om att man är sjuk är det omöjligt att bli frisk. Vi har fått en helt annan relation under den här tiden och pappa är en fantastisk morfar. // Isabella Löwengrip

Som nykter alkoholist och barn till en, så värmer det här inlägget lite extra att läsa. Isabella skriver om stoltheten hon känner för sin pappa och hans nykterhet. Att hon kan relatera hans sjukdomsproblematik är också fint att läsa, för ibland syns en sjukdom som alkoholism eller vissa typer av ätstörningar inte på de sätt som kanske kan förväntas. En alkoholist är mer än ”a-lagarna” utanför systemet och man kan ha en ätstörning utan att se ut som Eugenia Cooney. (<<– trigger warning på henne)