A blast from the past

Har du varit med från början här inne på Bloggbevakning så minns du kanske att jag brukade skriva sådana här inlägg om företaget Dennis Maglic, och hur de sålde plagg till överpris, direkt från AliExpress/Alibabas kinesiska lagerlokaler.
Nu var det ett tag sedan, så när jag fick ett tipsmail om det här igår så tänkte jag att det kanske kan vara kul att förära den här problematiken med ett återbesök.

Jag trodde inte att folk fortfarande handlar i butiker som Dennis Maglic, när allt går att hitta på nätet, där man slipper dyra mellanhänder.
Jag skulle faktiskt inte rekommendera något att handla från sådana här kinesiska sidor – något jag gjorde i början.
Men om man måste välja mellan pest eller kolera – Dennis vs Ali – så skulle jag, efter noga övervägande, rekommendera kolera.

Försöker TanbyKlara konkurrera ut sig själv?

ö

Klara Elvgren går under namnet ”TanbyKlara” av den enkla anledningen att hon under många år arbetat med att brunlackera influencers och annat blekt folk.
På så vis lärde hon känna många stora influencers och detta är anledningen till att hon från ingenstans framstod som alla influencers eviga side kick.
På senare tid har hon dock själv övergått till att själv vara mer av en influencer, som publicerar reklaminlägg, vanliga inlägg och videos på sina sociala medier – Instagram och Youtube.
Hon programledare även ”Studio Paradise” tillsammans med Smail Alihodzic, någonting som tog en ände med förskräckelse när kanalen bestämde sig för att skrota hela säsongen pga anklagelser om sexuella övergrepp.

Men så vad menar jag då med att Klara Elvgren håller på att konkurrera ut sig själv?
Jo, men det här.
Hon dök upp i ett reklaminlägg på Instagram där hon talar sig varm om Tanrevels nya spraytan-mackapär.
Att göra reklam för ett konkurrerande företag känns inte som den bästa av strategier, men kanske är det helt enkelt så att Klara tjänar större pengar på att marknadsföra Tanrevel, än hon gör på att själv åka runt och spraytanna folk?

Om så är fallet så är det ju inga konstigheter, men om hon planerar att fortsätta med, eller återuppt sin verksamhet så är kanske inte det här det bästa sättet att ragga nya kunder på. 🙂

Svar på byxkritik och lite reflektioner kring storlekar

Läs det här inlägget först innan du skrollar vidare.

Så här bemöter Linn Ahlborg kritiken om de svarta byxor som hennes företag släppt, och i vilka hon är en storlek large: 

När hon visar upp kläder från andra företag så vill de ofta att hon ska berätta vilken storlek hon har i plaggen, någonting hon inte är jättepigg på att göra.
Hon tycker inte att det är relevant att nämna, och tillägger att hon drar storlek medium och large i de flest plagg. Enligt Linn är storlek någonting individuellt och ingenting man ska jämföra med andra.
En annan anledning till motviljan att uppge storlek är att hon själv upplever att dagens storlekar har blivit skeva och att de bara blir mindre och mindre, oavsett var man shoppar ifrån.

Vidare säger hon att hon är en lång och smal tjej, men att hon aldrig varit petite och att large är den storlek som oftast sitter bäst på hennes kropp. När de tog fram den bruna byxan, som är föregångaren till den svarta vi nu diskuterar, så mätte de Linn till en början som en medium. Detta resulterade i att de fick en väldigt hög returgrad på plagget, då det uppfattades som för stort i storleken, och sedan dess mäts hon som en large.

Hon avslutar storleksegmentet av videon med att säga att hon absolut inte vill bidra till kroppshets av något slag, och att det snarare är tvärt om, att det är hon själv som drabbas av det.

Att många butikers storlekar blir mindre och mindre kan inte ha gått särskilt många obemärkt förbi.
Alla som någon gång befunnit sig i ett provrum med ofördelaktig belysning, lite halvsvettig efter att ha försökt åla sig in i plagg som är uppenbart för små, vet vad jag menar.  ?

Rent krasst borde det väl egentligen gynna företag att göra storlekarna större och större, snarare än tvärtom? 
Vi människor är trots allt ganska lätta att dupera, särskilt om det handlar om någonting ”positivt”.
Jag tror det allra flesta av oss någongång har, eller i alla fall har övervägt att köpa ett plagg, enbart på grund av att man drog en mindre storlek än förväntat.
Det känns ju SÅ mycket bättre än om det hade varit tvärtom.
Jag är också hyfsat säker på att väldigt många plagg ratats direkt i det där provrummet med ofördelaktig belysning, av just pga att man känner sig fet, ful och dålig, när man upptäcker att man inte kommer i den storlek man trodde att man skulle ha.

I vårt samhälle, där vi blivit itutade att en small nog faktiskt är snäppet bättre än en medium, så är den här storleksutveckligen en smula svår att förstå.
Om företagen gjorde storlekarna större och större så skulle det garanterat generera en ökad försäljning, för helt ärligt så krävs det många gånger inte mer så för att få en kund att känna sig nöjd, glad och snygg. Och shoppingsugen. ???????

 

Zaida Catalán ❤️

Det här är ett inlägg, vars koppling till sociala medier kanske inte är glasklar, men som jag ändå vill skriva och publicera.
Jag lyckades ju få in lite Twitter, som får agera kopplingen till sociala medier. Den finns där, if you really wanna see it.
Det föll sig nämligen så att samtidigt som jag lyssnade på journalisten och författaren Staffan Lindbergs bok ”Mordet på Zaida Catalán” så dök de här två notiserna upp på min telefon:

Zaida Catalán var jurist och en fd. politiker som vid tillfället för sitt försvinnande arbetade för FN.
Sexton dagar efter att Zaida försvunnit i Kongo-Kinshasa tillsammans med sin kollega Michael Sharp och medhjälparen Betu Shintela, så fann man deras kroppar begravda i djungeln.

Catalán och Sharp befann sig i Kongo-Kinshasa på uppdrag av FN för att utreda kopplingen mellan massgravar och konflikter mellan regeringsstyrkor och den lokala melis som pågått i området.

Nu har alltså domen kommit mot de som ska ha mördat de båda FN-medarbetarna och deras medhjälpare.
Översten Jean de Dieu Mambweni döms till tio års fängelse och straffarbete av en domstol i Kongo-Kingshasa. En journalist och en polischef frias däremot för morden.
51 personer döms till döden, enligt AFP.

Det sista inlägget på Twitter som Zaida själv publicerade var ett re-tweetat inlägg med ett citat från Buddah som är lite kusligt med tanke på vad som hände henne strax därefter:

Utrikesminster Ann Linde har kommenterat domen – också på Twitter – där hon bland annat skriver att Sverige ”motsätter sig dödsstraffet under alla omständigheter utan undantag” men att domen nu ska granskas då den går att överklaga.

I boken jag nämner i början av inlägget så citeras författarens fru som var säker på att Zaida Catalán skulle bli Sveriges första, kvinnliga statsminister efter att ha träffat henne under en middag i Gamla Stan.
Nu fick hon ju aldrig den möjligheten, men vem vet vad hon hade kunnat åstadkomma, om hon fått leva vidare? ❤️