När Kenza kritiserades för sitt val av resmål – Dubai – så försvarade hon det med att hon inte tror att bojkott av ett land eller dess invånare kommer leda till förändring utan att det behövs tursim och interaktion för det.
Jag köpte inte detta för fem öre utan misstänkte att det helt enkelt handlade om att Kenza ville åka på en sol och bad-semester, till ett land som inte ligger allt för långt bort och att Dubai uppfyllde båda av dessa kriterier.

Jag hade fel.
Det var varken förändring genom turism eller sol och bad på nära håll som fick Kenza att välja Dubai, utan det var den där tredje parameter som influencers gärna försöker tona ner så mycket som möjligt – nämligen att resan är ett samarbete och att hon får betalt för att åka dit ( i resa och ersättning eller bara ersättning – det framkommer inte) för att locka så många som möjligt att göra samma sak.
Kenzas fina uttalanden om turism och interaktion för förändring framstår som en avledande skenmanöver med syfte att tona ner det faktum att Kenza (Och Alexandra Bring som också är med på samma resa) får betalt för att marknadsföra resor till en diktatur där män enligt Amnesty har viss rätt att slå sina fruar, där regimkritiker fängslas och torteras och där gästarbetarna från Asien – som utgör 85 procent av landets befolkning – saknar grundläggande medborgerliga rättigheter och lever som en andra klassens invånare.

Det är med andra ord relativt enkelt att klappa sig själv på axeln om man valt bort en resa till Dubai till förmån för ett annat resmål då landets missförhållanden är relativt vida kända.
Men det är ju inte bara i turistlandet Dubai som mänskliga rättigheter kränks. Detta sker även i Kina, Thailand, på Kuba, och till en viss del även i Egypten och Turkiet.
För att inte prata om Nordkorea, som spelar i en helt egen liga när det gäller totalitärt förtryck, men dit går det som tur väl är inga sponsrade resor. Än.

Jag har under de senaste 10 åren, semestrat i både i Egypten och Turkiet och jag kan med handen på hjärtat säga att jag aldrig ens reflekterade över faktumet att resmålen jag besökte låg i länder som kränker medborgarnas rättigheter.
Nu fick jag ju visserligen inte betalt för att marknadsföra något av dessa resmål till hundratusentals följare på sociala medier, men lik förbannat så valde jag att ignorant titta åt ett annat håll – mot poolen förmodligen – istället för att reflektera över vad det egentligen är för land som jag stöttar med mina pengar. Visst, jag var bara en enda ynka turist vars spenderade pengar inte ens skulle kunna ge en föraning av ringar på vattnet, men det är på sin höjd en förklaring, men absolut ingen ursäkt.
Många bäckar små, ni vet…

Hur du någonsin valt bort ett resmål pga de här eller liknande orsaker?