En av Isabellas läsare ställer frågan om vad i Isabellas liv och livsstil det är som människor inspireras av och inte för att sätta någon på plats eller trycka dit dem utan av – vad jag tolkar det som – genuin nyfikenhet.
Jag tycker att de flesta människor har någonting att inspireras av och det gäller även Isabella. Jag kom på mig själv med att använda hennes berömda ”tårtbit-metafor” när jag satt hos psykologen igår.
Den beskrev på pricken det jag var ute efter så jag borde kanske ha inlett vår timme med att ”det här besöket är i samarbete med Isabella Löwengrips spökskrivare – sponsrat av Trivial Pursuit”.. hehe..

Problemet som jag har är att jag slutar bli inspirerad när saker och ting hela tiden dras till sin spets.
Det kanske är inspirerande att kunna ta hjälp utifrån för att få ihop det berömda livspusslet – eller tårtan om du så vill – men när det upprepas om och om och om och om och om igen och behöver nämnas hela tiden och överallt så slutar jag bli inspirerad för det känns bara så skrytit och påklistrat.
Jag blir mer imponerade av folk som gör det som krävs för att få ihop sitt liv utan att behöva nämna dessa saker HELA tiden. De som låter sina framgångar tala för sig själva men i Isabellas fall så verkar dessa hjälpmedel vara själva framgången. Och att samla på framgångsattribut är ingenting som inspirerar mig i alla fall…

Men ”tårtbit-metaforen” passade som handen i handsken för mig igår och den har jag ingen annan än Isabella att tacka för. 
Så om jag –  i all mitt ”hat, ilska och avundsjuka mot Isabella som vissa av er påstår att jag när – kunde hitta saker att bli inspirerad av på ett lite otippat ställe så kan ni säkert det också. Det behöver inte ens handla om Isabella utan om någon annan person som kanske inte är er favorit i världen…
Någonting borde ni kunna hitta hos dem att inspireras av om ni bara lägger manken till. 🙂

Testa!