Jag har en advokat som välvilligt ställer upp och svarar på frågor eller förtydligar juridiska termer när jag mailar honom och här ovan ser ni mailet jag skickade honom i morse. 
Så här svarade han:

Sedan den 1 januari finns det en specifik bestämmelse i brottsbalken (olaga integritetsintrång) som hanterar denna typ av frågor (se BrB 4 kap. 6c§). Den kom till just eftersom det annars var svårt att fånga denna typ av handlingar.
Den sista passusen får domstolarna i slutändan tolka, men i förarbetena till lagen står följande:

6 c § Den som gör intrång i någon annans privatliv genom att sprida

1. bild på eller annan uppgift om någons sexualliv,
2. bild på eller annan uppgift om någons hälsotillstånd,
3. bild på eller annan uppgift om att någon utsatts för ett brott som innefattar ett angrepp mot person, frihet eller frid,
4. bild på någon som befinner sig i en mycket utsatt situation, eller
5. bild på någons helt eller delvis nakna kropp
döms, om spridningen är ägnad att medföra allvarlig skada för den som bilden eller uppgiften rör, för olaga integritetsintrång till böter eller fängelse i högst två år.

Det ska inte dömas till ansvar om gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig. Lag (2017:1136).

I andra stycket undantas från straffansvar fall då gärningen med hänsyn till syftet och övriga omständigheter var försvarlig. Bedömningen av om gärningen var försvarlig får göras utifrån en helhetsbedömning av omständigheterna i det enskilda fallet. Vid denna bedömning ska det intresse som ligger bakom spridningen av uppgifterna vägas mot det intrång i privatlivet som gärningen innebär. I det sammanhanget bör sådana omständigheter som att spridningen sker som ett led i en nyhetsförmedling eller av något annat samhälleligt intresse vara av stor betydelse.

På samma sätt kan det beaktas om det funnits ett legitimt allmänintresse att sprida uppgifterna. Det kan t.ex. gälla spridning av uppgifter som skett i syfte att avslöja övergrepp mot enskilda eller andra oegentligheter. Det kan vidare vara av betydelse om spridningen utgör en del av ett vetenskapligt arbete eller kan försvaras av ett konstnärligt syfte. Under vissa omständigheter kan myndigheter ha en skyldighet att lämna ut integritetskänsliga uppgifter. När uppgifter sprids i ett sådant sammanhang bör spridningen anses försvarlig så länge den inte går utöver myndighetens skyldigheter.

Åklagaren har bevisbördan för att omständigheterna inte är sådana att ett undantag från straffansvar bör göras på grund av att gärningen är försvarlig. Ett blankt påstående om att spridningen skett i ett försvarligt syfte, som inte kompletteras med uppgifter som beskriver de omständigheter som påstås göra gärningen försvarlig, bör emellertid kunna lämnas utan avseende.

Det är möjligt att åklagaren ser detta som ett prejudicerande fall där sociala medier använts på ett sätt som strider mot den nya lagstiftningen.
Det ska helt klart bli intressant att se hur detta utvecklas – står vi månne inför ett paradigmskifte?