Jag är mogen

Jag vet inte om jag har extremt dålig humor eller om jag bara ser humor i saker som kanske inte så många andra människor gör?
Jag vet inte, men jag fullkomligt älskar att hitta publicerade inlägg på nätet som är allt annat än korrekta och det roliga är oftast inte felskrivningen i sig utan det faktum att den som publicerat inlägget är så pass säker på sig sak – eller totalt obrydd – att en googling inte kommer på fråga. Paows inlägg om ”koasimodå” fick mig att tänka på det här.

Det är några av mina favoriter:

Business in the front, party in the back!

Den här blusen påminner mig om den bak och framkostym från Galliano som Celine Dion hade på sig på Oscarsgalan 1999, bortsett från att Celines överdel inte verkade trotsa gravitationen på samma sätt som Kenzas blus gör.
Hur hindrar man den från att rasa ner och flasha alla runt omkring? Tejp?

Hade jag sett det här blusen på en galge så hade jag förmodligen satt på mig den bak och fram av gammal vana. 
Är det här bak och fram-vända modet på väg tillbaka?
Vad kommer härnäst? Att bära jeansen bak och fram som killarna i Kriss Kross?
Alla andra vansinniga modeflugor har ju kommit tillbaka så varför inte denna?
Bak och fram-vända adidiasbyxor med tryckknappar i sidorna, fjorton chokers och buffalos?

Image tar aldrig semester så bunkra upp med olika typer av tejp för att säkra upp din outfit! 

Paow och Lance har börjat vlogga

https://www.youtube.com/watch?v=zMPDquFxj4s

En sak som slog mig när jag tittade på Paow och Lance första blogg är deras engagemang. Det är riktigt imponerande! (Ej ironiskt)
Paow skriver på sin blogg att hon precis köpt en kamera för att kunna vlogga vilket jag tolkar som att de har en enda kamera för ändamålet.
Jag undrar hur många tagningar och omtagningar de gjort för att få till alla filmer? Lägga kameran i kylen för att kunna filma när Lance öppnar den, sen ställa kameran i hissen för att filma när de kliver ombord på den och slutligen placera den i trappan längst ner i huset, kliva in i hissen igen och åka någon våning upp och sedan ner för att fånga ögonblicken när de kliver ur hissen.
Jag har sett många Youtubers göra liknande grejer fast då med flera olika kameror vars film man sedan klipper ihop men att göra det med en kamera. Det krävs ett viss engagemang!

I filmen visar även Paow upp sina överraskning till Lance, vilket är att hon tatuerat in hans namn under ena bröstet, viket jag personligen tycker är idioti…
Jag tycker det om min pappas namntatuering med min mammas namn och jag tycker det nu, men konstigt vore kanske annars?

Jag har själv inte en enda tatuering och kan således inte sätta mig in i hur man resonerar kring en namntatuering. Har man så många tatueringar som Paow har så är det kanske inte mer dramatiskt att tatuera in sin partners namn än vad det var för mig att klippa lugg?
Tidigare förfasades man över tatueringar eftersom man var ”tvungen att ha dem för resten av livet” men så är det inte riktigt längre. Vill man inte ha den så kan man antingen lasra bort den eller helt enkelt tatuera någonting annat över den.

Odd tatuerade ju in Bellas namn när de var tillsammans.
Jag undrar vad han gjort med den? Tror ni han tatuerat över den, lasrat bort den eller helt sonika gjort som i den där reklamen som går på tv, där en kille och en tjej går på speed dating och hittar nya partners med exens namn så de slipper lasra bort sina gamla tatueringar??

Making lemonade

Robin Johanson/Ex on the beach:

Om ni behöver ett litet uppfriskande kring vem den här Robin är så kan ni klicka här eller här för att komma till inlägg om honom
Jag kan väl på rak arm erkänna att jag inte har så där jättemycket till övers för honom efter alla vidriga uttalanden han gjort så som att ”Självklart har har man varit med någon över 50-60 kilo som man har vart kåt på endå, men vi vet ju att det är ju inte den tjejen som kommer vara mamman till våra barn.” och liknande visdomspärlor.

Men..
Bara för att man uttryckt sig som en idiot på nätet så betyder det inte på något vis att man ”bett om”, ”förtjänat” eller får skylla sig själv om man blir knivskuren för det är precis det som hänt Robin. (”Bett om, förtjänat eller får skylla sig själv” kommer från kommentar på hans Instagram och är alltså inte mina ord)
I helgen var han ute med sin bror på Södermalm och blev knivskuren av några killar som ville mucka gräl med hans lillebror.
Sin bror hade han fått in i en taxi när det hela hände men själv fick han ta emot 7 stycken hugg i magen, händerna och låret och syddes med omkring 50 stygn.
Fruktansvärt!!

Det jag inte kan låta bli att reagera lite på här är två saker:
1. Han säger till Aftonbladet att han inte vågar anmäla saken till polisen eftersom han är rädd för vad som kan hända då.
”Jag vill inte bli för inblandad med de här killarna. Jag är rädd för dem. Om de knivhugger mig för ingenting, vad gör de då om jag polisanmäler dem?”
Jag kan absolut förstå om han är rädd för dem och inte vill anmäla utan mer hålla en låg profil, men frågan är väl hur smart det i så fall är att prata ut i Aftonbladet?

2. Att ventilera jobbiga saker som hänt på sociala medier är inte konstigt alls.
Det är ofta som bloggar, Instagram, Twitter eller Facebook används till det, men frågan är hur ofta man ser ett brottsoffer smyga in lite reklam i samma inlägg?
Ytterst märkligt!

Oavsett vilket så hoppas jag att Robin kryar på sig och att de här knivviftande brottslingarna åker dit på ett eller annat sätt även om Robin inte vill anmäla dem.