Fira Alla Hjärtans Dag som Hugo och Paula..eller som Ellen DeGeneres.

Hugo & Paula:

Jag vet inte om det beror på att klockan är 20.40 när jag skriver det här och att jag knappt lämnat min nyinköpta kontorsstol på hela dagen eller om det bara är min hjärna som gör sin vanliga urspårning?
Hur som helst så läste jag precis Paulas inlägg om hur man kan – har ingenting att göra med att hon får betalt för inlägget så klart – använda sig av SF Anytime för att kolla på film utan att behöva skaffa barnvakt eller liknande, särskilt nu när det nalkas Alla Hjärtans Dag.
Några av filmerna som hon radar upp som förslag för denna kärlekens dejt är ”Fifty shades of Grey” och ”Fifty shades darker” – ni vet, mumsbiten Jamie Dornan och den sammetsröda tortyrkammaren.
Jojo!
Vill man få det att hetta till lite på kärlekes dag så är kanske det här helt rätt filmer!
Fram med ridpiskan och lite flytande margarin så ska du se att det blir åka av för er båda!

Eller…
Så gör man som Ellen DeGeneres när Jamie Dornan skulle gästa hennes tv-program inför lanseringen av den sista filmen. Som den nitiska programledare som hon är så ville hon ju se filmen för att kunna ställa intressanta och korrekta frågor till honom.
Hur det gick? Kolla själva…

Jag såg de första två filmerna själv, långt efter att de släppts och har egentligen ingenting riktigt att jämföra med, men ponera att man går på dejt med någon man inte träffat så där fasligt länge och han frågar om ni ska se en film… och sätter på 50 Shades of Grey…
Hur skulle ni reagera? Samma sak på bio..
Det är ju en hel del…intima scener i filmerna. Hur känns det att sitta och titta på det tillsammans med en massa främlingar? Sexscener är det ju i princip i var och varannan film nu för tiden men de här har ju en lite högre procent naket än normalt.. blir det obekvämt? Börjar folk vrida på sig i stolarna? Smiter folk ut på toaletten tillsammans? 🙂
Skojar bara..

Men seriöst!
Om en dejt ville kolla några av 50 shades-filmerna med dig på två andra dejten – hur skulle du reagera? Skulle du chockad gå där ifrån eller skulle du blir glad över att du slutligen förhoppningvis får användning för den flaskan babyolja du alltid bär med dig i handväskan?

Men alltså!
Den här! Har ni sett den? Jag dog av skratt! Mina två favorit-britter/irländare/Uk-are! =)

https://www.youtube.com/watch?v=ilTHiqAmuX8

67 kommentarer

Kommentarerna är omodererade så du står själv för vad du skriver så håll dig på mattan!

    Fel filmer! Vakna Camcam!

      Nu är det rätt. 🙂

    Anna Book har blivit lämnad av Roberto. Det trodde jag aldrig skulle hända 🙁

      What? Då blir jag på riktigt orolig för henne. Men fick av någon konstig anledning en känsla av det av de få minuterna jag såg av hennes live när hon pratade om att de visst pratade med varandra men ibland räckte inte det och man behöver andra.

      Källa på det?

      Anna har på insta skrivit om kärleken mellan henne och Roberto och visar en fin bukett blommor som hon fått av honom idag.
      Så nej tror inte han har lämnat henne.

      Fast nu har hon lagt ut en kärleksförklaring till sin man på insats med bilder på blommor och ett kort från honom.

      Tycker inte det är schysst att spekulera i andras relationer. Om det mot förmodan är så som du säger, så kommer nog Anna själv berätta när hon är redo. Information om andras relationer är inte en rättighet.

        Tycker du verkligen att kortet ser ut att vara skrivet av honom? Ser ut som en kvinna skrivit tycker jag… vilket bara gör det hela mer tragiskt såklart.

          Det kanske är ett blombud? Då brukar oftast de i butiken skriva kortet.

            På spanska?

              Klart blombutiker kan skriva på spanska, man får bokstavera meddelandet till de eller ge en lapp där man själv skrivit vad de ska skriva

              Skickade blombud från nätet en gång. Fick skriva själv i en ruta va det skulle stå. Så dom skriver bara av det på kortet.

            Det är ju samma blommor som var med på liven igår. Stod på vardagsrumsbordet redan då när hon filmade något ljus på köksbänken. Så hon fick inte dessa idag.

              Haha ok ?, trodde hon fått de idag!

    Ahahahaha dör över Corden, däremot hela 50 shades är pinsamt. En medelålderskvinnas våta dröm, heala en man som ändrar sig för henne. Någon som skrev: det ensa som skiljer 50 shades från ett avsnitt av Criminal Minds är att han är miljardär.

      Jag tycker den där jämförelsen är så märklig. Har man verkligen sett Criminal Minds om man gör den liknelsen? (Criminal Minds-fan ut i fingertopparna här ?)

        Hah jo jag med, men vissa saker är långt ifrån vad Bdsm handlar om, det är ju att man ska njuta båda två på sina premisser, men det är mycket på bara hans villkor. Hittade en bra artikel om det med exempel men är givetvis borta nu… ska se om jag kan hitta den..

    Påminner om när det var en grabb på mitt jobb som föreslog att vi skulle umgås. Jag var inte intresserad av att ligga med folk å det trodde jag att jag vart tydlig med. Jag säger till honom att vi kan ses å att vi kan gå på bio å jag tyckte vi kunde se ”50…” då jag hade två biobilj liggandes. Behöver jag säga att han trodde vi skulle ligga efter det? Klantigt av mig att göra det misstaget så det verkligen gav intryck av att jag ville! ?

      Klantigt av DIG?! Nej, knappast. Snarare tragiskt att vissa män förväntar sig ett ligg så fort en kvinna är trevlig mot dem eller vill få på bio oavsett film. Lägg ingen som helst skuld på dig själv. Låter mer som det var mannen som det var fel på.

        Fast alltså nej vet inte om jag tycker det var något ”fel” på honom. Hade jag blivit bjuden på en dejt där vi ska se vad som egentligen är så nära mjukporr du kan komma när det gäller Hollywood så hade jag nog också tänkt att det fanns en baktanke med det..

        Så länge han tog ett nej så ser jag verkligen inte problemet. Ibland missuppfattar man varandra, är man vuxen kan man också hantera det vanligtvis 🙂

    Jag tyckte det var pinsamt att se filmen med min man, men inta pga sexet utan pga de otroligt dåliga dialogerna. Allt de sa till varandra var såååå pinsamt *skämskudde*. Läste bara första boken och tyckte väl den var ok, men så tröttsamt att oskulden Ana får multipla orgasmer första ligget. Men filmen usch, har inte kollat de andra…

      Tycker hela den där grejen är så konstig överlag. Hon är lite blyg och oerfaren och han tar hennes oskuld. Efter det blir hon modig och tar för sig direkt.
      Kan ju bara tala för mig själv men…Det känns inte troligt…

      Sen stör jag mig fruktansvärt mycket på, särskilt i första filmen men i andra är det inte mycket bättre, att det inte finns någon kemi mellan ana och Christian.

      Har läst alla böckerna och sett båda filmerna hittills. Kommer se tredje bara för att ha sett den.

      Det var samma för oss. Det blev bara obekvämt för att varken dialogerna eller kemin mellan dom kändes trovärdig. Jag har inte läst böckerna men min sambo hade tydligen lyssnat igenom en tredjedel på första boken och sen gav han upp, första boken han inte slutfört. Filmen berörde oss så pass mycket att vi stängde av efter halva och somnade, vi fick tvinga oss igenom slutet dagen efter. Tvåan fick jag titta på ensam, mest av nyfikenhet för att försöka förstå hypen.

      Men skulle min sambo komma hem och kalla mig för ”Signal master”, oj oj, då blir det åka av!

    Har inte sett filmerna, men shit vad sjukt snygg han är Jamie Dornan!! Inte ofta jag säger det om kändisar, men wow vilken heting 🙂

    Mmm, Jamie Dornan är galet het, och med han dialekt ?
    I The fall är han otroligt sexig…

    Glad alla ❤️ dag på er alla fina!

    OT men det var jag som skrev om min andra intervju i öppet spår. Jag fick inte jobbet på grund av att den andra hade lite mer erfarenhet än jag. Hur ska jag ens kunna få erfarenhet när alla bara säger nej?

    Jag är 31 år nu och jag orkar inte längre. Jag orkar verkligen inte.

      Vilken bransch jobbar du i? Är du arbetslös nu? Har du någon utbildning? Har inte sett ditt tidigare inlägg ?

        Jag är arbetslös och känns som jag för alltid kommer vara det. Är utbildad som webbkommunikatör och har en kandidatexamen i informatik men har även läst copywriting.

          Gör relevanta volontär/praktik jobb eller hör av dig till olika mindre företag/föreningar och erbjud din hjälp. Det finns säkert många små företagare som vill/behöver ha hjälp men inte har råd med det. Ja, det är trist att behöva jobba gratis, men värt det om du får relevant erfarenhet som ökar chansen till jobb. Var bara noga med att det ska vara relevanta arbetsuppgifter och inget ”koka kaffe” jobb.

          Eller starta ett eget projekt. Som webbkommunikatör-starta en hemsida/blogg/vadsomhelst om något som du är intresserad av. Hör av dig till diverse tidningar och sälj in en artikel idé som du har skrivit (dvs. bli publicerad). Gör något relevant där du får använda och testa dina kunskaper.

          Gå igenom alla dina styrkor och svagheter och jämför med de jobb som du vill ha. Och lägg upp en plan på hur du ska förbättra dina svagheter. Det finns så mycket som man kan lära sig gratis på nätet! Lär dig koda om du inte kan det. SEO? Är du certifierad i Google Analytics? Osv. Se till att ditt CV verkligen lyfter fram dina styrkor.

          Fokusera på att förbättra ditt CV och dina kunskaper ett tag.

            Jag arbetar ideellt som Översättare och har gjort i över fyra år just för att jag vill kunna skriva och jag översätter mycket från andra språk så jag är även kunnig inom det. Jag har aldrig sett ner på gratisarbete då det för mig är en viktig erfarenhet och jag trivs med det. Jag vill helst öppna eget inom det du nämnde men jag behöver verkligen ha en bra idé först eftersom det som sagt är många som öppnar eget.

            Kodning och sådant kan jag för det har jag lärt mig själv men certifiering inom Google Analytics har jag faktiskt glömt av. Tusen tack det ska jag göra!

              Nu har jag inte 100% koll på rollen som webbkommunikatör/liknande, men det är ju ett jätte plus att du kan många språk såpass bra att du t.om. kan göra översättningar! Vad är det för språk? Kan du skriva egna texter på språken? Satsa på företag som har använding av dessa språk (även om de inte har en jobbannons ute).

              När det gäller eget företag, så tänk inte på att du måste komma på den PERFEKTA idén först. Det kan gå flera år om du ska vänta på det. Såsom jag ser det så kan du antingen:

              1. Starta ett projekt om något som du är intresserad av (lättare att hålla igång motivationen om du att tycker det är intressant). Brinner du för djur? Gör något djur-relaterat osv. De flesta verksamma företag har samma företagsidé som någon annan. Det är alltså väldigt få företag som har en revolutionerande _perfekt_ idé. Det behövs inte. Fördelen med ett litet eget projekt är att du kan testa strategier/tekniker på ett sätt som du aldrig kan göra med ett större seriöst företag och lära dig mer. Ett större företag är alldeles för försiktiga med större ändringar av naturliga skäl. Se det som ett sätt att lära dig, istället för att få igång ett framgångsrikt företag. Det är ytterst få som lyckas den första gången, så se det som ett sätt att lära dig mer och få den där välbehövliga erfarenheten.

              2. Kontaka mindre företag (som någon redan har nämt) och erbjud dina tjänster. Finns det ett fik i närheten som saknar en vettig hemsida? Ta kontakt med dem och erbjud att göra en mot ersättning! Gör en mindre hemsida som inte tar alltför lång tid, så kan du ta lägre betalt (men fortfarande gå runt). Vänta inte på att någon ska annonsera, utan ta kontakt med de som du kan erbjuda dina tjänster till. Det behövs inte en bättre affärsidé än så. Det finns gott om blivande kunder som behöver hjälp, men som inte har råd med de större byråerna. Satsa på fler mindre klienter, istället för bara några få. En klient kanske bara behöver 2 artiklar skrivna i månaden osv. Det är superlätt att starta ett företag, så det är bara att göra det! Det svåra är att gå runt ekonomiskt, men om du gör det på deltid på sidan om något annat, så funkar det ju. Börja med några timmar här och där. Det kommer senare att öka ju mer erfarenhet/rekommendationer som du får.

              3. Skapa en hemsida/blogg/youtube kanal där du lär ut dina kunskaper till ”vanliga människor/småföretagare” helt gratis. Skapa gärna en community känsla där du/ni peppar varandra. Det finns många som vill ha hjälp. Dels så är det ett sätt att visa framtida arbestgivare dina kunskaper, men även för att skapa ett nätverk med småföretagare som behöver/vill ha hjälp. De flesta kommer att nöja sig med gratis hjälpen, men några kommer även att vilja betala för mer specifik hjälp. Kolla upp Melyssa Griffin och The Nectar Collective. Nu har hennes blogg/företag förändrats extremt mycket de senaste åren och ändrat inriktning. Men ifrån början var hennes community blogg fylld av guider, inspirerande intervjuver och peppinlägg där alla läsare skrev ner sina månadsmål och hur de skulle uppnå dem osv. Ledord: Community, postivitet och att allt är möjligt.

              Det är aldrig roligt att vara arbetslös, men fördelen är att det är nu som du har tid att testa och göra egna projekt! Så passa på! Att jobba 8-16:30 och samtidigt försöka hinna med livet och ett extra projekt vid sidan om
              är ganska tufft ibland. Så passa på. Vänta inte, utan gör och om ett år kommer livet ha vänt. ❤️

                Du är perfekt! Helt fantastisk! Tusen tack för allt – verkligen ❤ jag översätter främst från engelska och danska. Engelska skriver jag och pratar flytande men danska förstår jag enbart i skrift.

                Jag vill verkligen börja med olika projekt men kan inte komma på vad! Arbetar ideellt för World Animal Protection och är supporter för WWF så djur är det jag brinner för mest. Ta kontakt med företag är absolut en självklarhet men jag har ingen aning om vilka. Jag vill helst starta företag som skribent eller en person som kan skapa content på webbsidor men kan ju inte ringa vemsomhelst! Det är väl det som stoppar mig tror jag.

                Kan vi prata någon annanstans? Du är helt fantastisk!

                  Åh, vad snäll du är! ❤️

                  Jag vill inte lägga ut mina kontaktuppgifter här, men skicka ett mejl till: j357574@gmail.com så blir det vidarebefordrat till min seriösa mejl.

      Hade samma problem som dig när jag var nyexaminerad. Alla letade efter erfarenhet, studier verkade inte vara så viktigt som själva erfarenheten. Kändes hopplöst ett tag men jag sökte lätt över 100 jobb under en period på 2 månader, fick 3 intervjuer och 1 jobb. Så man måste söka allt som verkar någorlunda intressant för en för att öka chansen att få komma på intervju.

        Jag gör så gott jag kan men det känns som jag aldrig duger. Jag och en vän funderar på att öppna eget inom vårt område men vi måste komma på en bra idé och hur vi får tag på kunder och det är väldigt svårt.

          Vet inte exakt vad man kan med din bakgrund men som kommentaren från Head of Nonsense skrev så är det många småföretag som behöver hjälp men sällan har råd att ta in stora byråer. Starta eget med konkurrenskraftig prissättning (självklart så att det går att leva på). Små/mellanstora företag behöver ofta personal som har lite olika kompetenser (svårt att ha råd med någon som bara är kommunikatör t ex, men en kombination av kommunikatör och marknadsassistent/säljare kan vara gångbart) så det kan ju vara idé att vidareutbilda sig inom något mer så att man kan erbjuda ett mer komplett paket. Personligen skulle jag kolla vilka yrken tros vara bristyrken i framtiden och se om det är någon av dem som passar ihop med det jag redan har utbildning inom/är intresserad av.

            Tack ❤ jag vill egentligen plugga lite mer men jag är gammal nu och det ger mig panik och gör mig så stressad. Om jag ska plugga mer så är jag 33 år när jag är klar. Så jag har pluggat från det jag var 20 till vilken nytta? Ingen.

              Äsch, 33 år är inte så gammalt och om det är något som du verkligen vill plugga och är användbart så tycker jag att du ska köra på! Nu beror det i och för sig på vad du vill plugga, men med många utbildningar är det fullt möjligt att driva ett eget projekt på sidan om. På så sätt är det ett ypperligt tillfälle att kontakta småföretag och erbjuda dem mindre konsulttjänster (kanske bara några timmar i veckan). Om du får csn samtidigt, så får du i alla fall en viss ekonomisk trygghet. Det är inte kört bara för att du är 30! Det är mååånga år kvar tills pensionen. 😉

      Försök jobba på att bli bättre på intervjuerna, det är din största chans att bräda erfarenhet. Läs på så mycket som möjligt om hur, samt viktigt att läsa om företaget och visa det på intervjun. Di kanske gör allt detta redan men försök ändå bli bättre.
      Nåt som förmodligen är bra men lite jobbigt är att kontakta rekryteraren i efterhand och fråga dem vad du skulle kunna göra bättre.
      Lycka till!

        Vi kom väldigt bra överens och hade otroligt roligt och trevligt under intervjuerna – arbetsgivaren kontaktade mig och sade att det enda problemet var att jag inte hade lika stor erfarenhet inom skrivande som den andra kandidaten. Det är inte lätt att kunna passa in i deras mallar hela tiden då de hela tiden har så otroligt höga krav att ingenting är bra nog.

      Kan du inte ta ett jobb som du kanske är överkvalificerad för men som ändå är inom din bransch så du liksom har något jobb medan du letar efter ”drömjobbet”?

        Åh jodå jag försöker men då säger de såhär under intervjuerna jag har varit på: med alla de utbildningar som du har varför vill du ha det här lågavlönade jobbet?

    Har 3 roliga minnen förknippade med 50 shades. har dock aldrig sett dem eller läst böckerna och kommer inte gör det. Dels när jag var 23 och var på en julfest och en småbarnsmamma runt 30 som efter några glas vin satt och obsessade över böckerna resten av kvällen, det var …. intressant. Speciellt som hon skulle få det till att hon tyckte böckerna var urdåliga, men samtidigt hade läst samtliga serien.

    nr 2. var när en äldre litteraturvetare/filosofi menade att för att verkligen fånga en boks innehåll bör alla böcker läsas minst två gånger, jag frågade om det även gällde 50 shades, vlken han som var i 80-års åldern på något sätt lyckats undgå att känna till existensen av, vilket gjorde att jag fann mig själv försöka förklara vad s&m sex och hur det inte var korrekt återspeglat i 50 shades för en 80 årig mycket bildad, men även mycket konservativ amerikansk man.

    och nr 3, min kompis som håller på med s&m-sex tappade det totalt när 50-shades 1 hade premiär och typ skrek i en halvtimme om vilken vidrig misstolkning och smutskastning av s&m som 50 shades är.

      Konstigt att du frågade föreläsaren om just 50 shades och sen började förklara S&M.

        Aha fick för mig att det var en föreläsning av någon anledning…

    OT-varning: Förlåt!

    Jag har konstant ont i magen av alla tankar. Jag befinner mig just nu i en ganska mörk period efter långvarig stress. På sistone har det blivit ännu värre eftersom jag kommit på att jag helt enkelt inte bryr mig om min man längre.

    Bakgrund: Vi gifte oss för få veckor sedan. Efter mer än 5 år ihop. Men jag är inte glad. Att träffa honom är nästan bara jobbigt numera, eftersom jag konstant måste såra honom. Just nu bor vi isär (har vi gjort i några månader pga ekonomin), vi flyttar dock ihop till ett nybyggt hus om någon vecka. Hans familj hatar mig, men han har alltid stått på min sida.

    Nu: Jag mår så konstigt. Tankar flyger fram och tillbaka? Älskar jag honom? Måste jag skilja mig efter bara 2 veckor? Ska vi ställa in vår resa till Bali? Är det här på grund av distansen eller ”det nya” att jag alltid ska känna såhär? Varför får jag en klump i magen och jobbiga tankar av att tänka på honom?! Min kille är den i särklass bästa och mest perfekta killen jag någonsin har träffat, han älskar mig med varje liten cell han har och gör allt för mig. Han säger att jag nog är deprimerat och att han tror att det är naturligt i ett sådant läge att försöka skjuta bort sina nära. Men jag vet inte? Kan det stämma? Varför skjuter jag inte bort min släkt eller vänner, men bara honom?

    Ibland väcks mina känslor för honom som de jag har haft de senaste 5 åren, främst på kvällar eller nätter. Men till och med då saknar jag inte honom som jag kunde göra tidigare. Jag tycker om att vara i mitt eget sällskap eller med min familj (mamma, pappa och syskon), men hans sällskap börjar bli jobbigt att ens tänka på eftersom jag känner mig så kall mot honom. Jag blir så galen av mig själv. Jag vet att jag djupt inne i mig själv älskar den här killen och att det hade varit mitt livs misstag att släppa drömkillen när vi har kommit såhär långt, men mitt hjärta skriker och min kille blir sårad desto fler gångar jag nämner mitt mående och hur jag känner eftersom han tror att en skillsmässa är nära, vilket han inte alls vill. Vad ska jag göra?

      Du kan absolut vara deprimerad. Vinterdeprimerad, eller säsongsdeprimerad som det heter. Jag lovar, det vänder, men du bör kanske prata med någon kunnig om detta. Det finns bra medicin mot detta och hur som helst, ännu en gång – DET VÄNDER. Det blir bättre! Allting kan inte vara glass och ballonger jämt. Det går upp och ner för alla.

      Jag skulle nog, om det gick, tillbringa lite mer tid med min man ett tag och samtidigt prova D-vitamintillskott. Hitta tillbaka till den där gnistan som ligger i dvala just nu. Via VC kan du göra ett blodprov för att se hur dina värden ser ut om det är något du bör komplettera med. Hoppas du får ordning på det. Stor cyberkram!

        Tack fina, fina du, för din snälla och hjälpsamma kommentar! ❤️ Det värmer så mycket i mitt kalla och tomma vinterhjärta. Jag har inte riktigt kunnat tro att det vänder, så skillmässa har kommit upp i hjärnan några gångar, men det känns samtidigt så onödigt och hemskt att skilja sig 2 veckor efter giftermål 🙁

        En annan sak som du har helt rätt i: Allt kan inte vara en dans på röda rosor hela tiden. Vårt förhållande har verkligen varit PERFEKT tills nu. Vi har älskat och gråtit av längtan efter varandra DAGLIGEN. När jag var ute, på jobb, med familj eller vänner kunde jag stirra i min telefon hela tiden för att se när han skulle skriva (nu stänger jag av telefonen eller gömmer bort den). Kanske jag ska tillåta mig själv att inte ”känna” lika mycket just denna peripden. ❤️

      Det kan absolut vara depression eller bara ren utmattning. Det är lättare att känna avstånd till kärlekspartner än familj eftersom vi känner olika förväntningar, krav och behov i dessa relationerna. Kärleksrelationer ”tar” mer på oss. Jag ser detta regelbundet hos de människorna jag jobbar med när de är i depressioner, hur de tar avstånd och uttrycker sig som du gör kring sin partner. Mitt viktigaste råd då är: ta INGA beslut i det läget! Skulle skilsmässa vara den rätta vägen i slutändan så hinner ni med det tids nog, men inte nu! Det är ett beslut man ska ta i ett stabilare läge för sin egen skull, det finns ingen mening att stressa.

      Testa att åka iväg på tu man hand, utan krav eller måsten och där ni bara är. Känn varandras närvaro utan att känna att ni måste röra vid varandra. En SPA helg eller något ni båda uppskattar. Känns det fortfarande lika mörkt efteråt, ta kontakt med vårdcentralen för utredning. Det finns hjälp att få, be om en kuratorkontakt med så du kan börja bena i dina egna tankar så du får en förståelse för vad som händer med dig.

      Det kan defentivt vara deprission som alla skriver, och ska absolut tas på allvar; prata med en vårdcentral, men med det sagt: jag kände exakt samma sak typ i bilen hem efter vår bröllopsnatt bara ”vad fan har jag gjort?! ska det vara han nu resten av livet? hur vet jag att jag vill det?!” och bara nästan tvångsmässiga tankar på att skilja mig. Det har gått flera år nu och vi är fortfarande gifta. Det kommer dippar i alla förhållanden, oftast vid stora förändringar. Ett bröllop kanske inte ses som en jätteförändring, men det är ett comitment som man kan få ångest av. Härda ut lite, sök hjälp, och spendera tid med din man. Håller känslan i sig är det ingen skam i att skilja sig.

        Fats å andra sidan, ta inga råd från mig, är olyckligt kär i en kollega på jobbet och har varit deprimerad så gott som hela mitt vuxna liv, vad fan vet jag.

      oj helt fel blev det nu

    Hihi Kissie har gjort sin pojkvän till en skopillare han med i ett inlägg om kläder ?

    Jag hade sagt nej och genast slutat dejta personen.

    Inte för att jag är pryd och har något emot sexscener. Utan för att jag inte ens mot betalning skulle få för mig att se skiten. För att jag på riktigt tror att det är extremt dåliga filmer. Har förstått att böckerna är rikigt jävla dåliga också.
    Nej. Ska jag se film så ska det vara kvalité. Män med dålig kultursmak kan dejta andra kvinnor. Inte mig.

    Bara jag som faktiskt tycker att både böckerna och filmerna är bra? Jag älskar den tunga undertonen i filmerna, musiken är fantastisk, Jamie Dornan är min typ av kille utseendemässigt och jag tycker ändå att dom har lyckats få sex-scenerna att vara helt OK? Smaken är som baken, måste allt verkligen vara faktabaserat in i den minsta detalj?
    ( för er alla som hela tiden måste påpeka att bdsm INTE ALLS ÄR SÅ DÄR). Jag är ingen dåre eller icke feminist bara för att jag gillar filmerna och storyn, en film är ju så mycket mer än bara repliker för mig 🙂

    Böckerna är så mycket bättre och jag som innan dissade dom totalt. Jag slukade dom som ja som THK typ slukar allt? Oj jag blir väll inte utslängd nu ???

    Har nog lyckats posta min kommentar helt fel någonstans på din sida men – är inte detta en av årets mest menlösa dagar? Kommersiellt jippo för att tjäna pengar och döva dåligt samvete?

    https://etthondjursbekannelser.wordpress.com/2013/02/14/brann-rosorna-och-slang-chockladen/

    Skrev detta för ett par år sedan och det är fortfarande lika aktuellt.
    Och Nej, jag är varken singel eller bitter. Bara trött på människor!

      Förlåt, men behöver vi inte fler högtider i just januari, februari och början av mars? Vädret är kasst, ingen ledighet samt rätt mörkt och långt till sommaren.

      Min kille och jag har tagit idag som en ursäkt att göra en skaldjursplatå mitt i veckan och prova en flaska chablis jag varit sugen på riktigt länge, om jag inte varit så överhopat med arbete hade vi även gått och sett den högst oromantiska filmen black panter som har premiär idag. För 2 år sedan gick vi på ett museum och åt pannkakor. Innan vi var tillsammans hade jag och några kompisar gemensam mysmiddag. Helt enkelt en minihögtid i en burrig februari precis som t. Ex. fettisdagen.

      Ett år när jag gick i högstadiet så bjöd busschauffören på morgonen alla påstigande på bussen till skolan på morgonen på geléhjärtan. Något som gjorde min morgon som 14 åring när jag gick på bussen 7 på morgonen.

        Så gullig busschaufför! I skrivande stund sitter jag på tåget och tågkonduktören gav mig en hjärtformad reflex och ett nytt plastfodral till kortet eftersom mitt var så slitet, haha.

      Jag tycker om alla hjärtans dag just för att det är lite töntigt och kommersiellt 🙂 Jag älskar kärlek och att planera och pyssla. Det är en dag att göra kort med hjärtan, laga fin middag och även om man kan göra det alla andra 364 dagar på året så gillar jag ändå den här dagen. Det ena utesluter ju inte det andra.

      Födelsedagar är väl lika mycket ett kommersiellt jippo?

    Blondinbella skrev på sin inlägg igår att Gillis frågade henne om hon var kär i hans pappa och visste inte riktigt hur hon skulle säga det till honom att hon var inte kär i hans pappa lämpligt att skriva sånt inför Alla hjärtans dag. För att idag hinta om att hon ska äta middag med en person som hon tycker väldigt mycket om. Smaklöst är bara förnamnet på denna kvinna. ?

    Filmerna är vidriga, inte nog med att manuset är pinsamt dåligt och det finns noll kemi mellan huvudrollsinnehavarna, så är det en helt orättvis skildring av BDSM. Mannen är snarare en obehaglig stalker med kontrollbehov och enda anledningen till att kvinnor tycker det är sexigt måste vara att han är snygg och rik. Hade det varit en fattig ful man hade det skrikits MeToo direkt.

    Jag har inte läst böckerna men sett filmerna. Det jag inte förstår är hur någon, som Camcam föreslår, kan tro att det handlar om att bli upphetsad av de här filmerna.

    Jag minns när jag såg första filmen och killarna/männen lämnade tjejerna/kvinnorna vid bion och sedan mötte upp efteråt med menande blickar och leenden.
    På jobbet blev det liv när jag sa att jag sett den och kommentarer om att då blev det väl lite kul därhemma efteråt. Eh? Det var liksom en vanlig film men många har nog fått för sig något annat. Blir för fan mer tänd av att se Dirty Dancing med den sexiga dansen och musiken…

    Jag och ett 20 år äldre ex (galet snygg och framgångsrik i musikbranschen) gick på bio och såg American Psycho på första riktiga dejten. Awkward =)

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *