En paddas vara eller icke vara

Hugo Rosas:

Främsta anledningen till att vi köpte en iPad till Leo är vår stundande bilresa till Sälen.
[…] Snart drar vi till Maldiverna också så då tänker jag att det är schysst mot våra medresenärer att slippa ha Leo gormandes hela resan. Jag tycker att iPads är helt fantastiska att ta till när tålamodet och orken tryter. Våra barn sitter inte klistrade vid dom 24/7 utan majoriteten av tiden härjar dom.
[…] Att iPaden sen åker fram när vi är på restaurang, om barnen är med på jobbmöten, långa resor eller när det är den där kritiska timmen mellan föris och middagn ser jag inte som något problem. Dessutom är det svårt att motivera varför dom absolut inte får hålla på med skärmar när jag och Paula jobbar via mobilen typ hela tiden. Vi lever med teknologin på ett annat sätt idag än vi gjorde när jag var liten, det rör sig hela tiden framåt så det är bara att hänga med//Hugo

Hugo svarar på en fråga på bloggen om hur de tänkte när de köpte en iPad till Leonore.
Behöver verkligen en 2-åring en iPad?
Nä, förmodligen inte men hellre två iPad på två ungar eller ingen alls men att ha 1(!) iPad på två barn bådar gott om det är total katastrof man är ute efter.
På samma sätt som Bella motiverade att hennes barn har paddor med att teknologin är en del av vår vardag och då kan man ju lika gärna ”embrace’a” den så säger Hugo ungefär samma sak. De är ”pro-pads” med andra ord.
Kanske är denna generation barn generellt sämre på att ha tråkigt än vad jag var som barn?
Vi roade oss under långa bilresor med att lyssna på TinTin-band eller på att leka bokstavs/namnleken där man skulle säga ett namn och den sista bokstaven i det avgjorde vilken bokstav nästa namn skulle börja på och så håller man på så tills någon inte längre kunde komma på ett giltigt namn.
Skulle man presentera den leken idag för barn så skulle de förmodligen titta på en som om man var smått galen. Kanske skulle de kunna tänka sig den om den kom i app-form?

Visst är det så att nöden ibland inte har någon lag och att man som förälder behöver få ha ett kort eller två upp i rockärmen i form av lite teknologiskt skärmmagi?

Kontraster

Petra Tungården:

Dagen innan nyår är det hattfest och Carro har tillverkat världens finaste hatt åt mig – den är helt fantastisk. På nyårsafton är det smokingmiddag. Jag har en klänning hemma som jag tänkte återanvända, men jag har ingenting att bära under för den är helt genomskinlig så ska cykla och köpa det nu.//Petra Tungården

Petra och jag kommer sannerligen fira nyår på varsin sida av spektrat.
Hon ska på smokingmiddag och jag kommer förmodligen inte ta av mig pyjamasen på hela dagen och inte heller sminka mig.
Vi ska nämligen åka ut till huset i skärgården och fira, bara jag, M och fjortonåringen. (Vi har larm hemma om någon skulle komma på tanken att hälsa på när vi är borta)

Jag tycker att nyårsafton är så otroligt överhypad precis som midsommar. Jag kan lika gärna vara utan båda dessa dagar.
Julen är däremot helig för mig men alla andra högtidsdagar? Nä, galet o-brydd faktiskt.
Nyårsafton och nyårsdagen kommer således spenderas i en fåtölj framför öppna spisen, iklädd raggsockar med datorn i knät. Jag ska nämligen börja försöka strukturera upp den bok jag planerat ett tag och som jag ska diskutera med en förläggare i början av nästa år.
Och vad är en bättre plats att göra det på än mitt ute i ingenstans?

Vilken typ av nyårsfirare är ni?
Team Tunis eller Team CamCam?

Bra skrivet om ångest

Egoina:

Egoina är en influencer som skrivit och delat med sig öppet om dåligt psykiskt mående och tar i det här inlägget upp ångest efter att ha fått en fråga från en läsare.
Ångest är en lurig grej och någonting jag inte riktigt kunde förstå förrän jag själv drabbades. Då föll poletten ner kan man säga.
För hur förklarar man för någon som inte erfarit det själv att man mår dåligt – egentligen helt utan anledning?
Det är lite som med fibromyalgin – ibland har jag ont fast egentligen helt utan anledning. Lite så kan det vara med ångest – det är som fibromyalgi fast för själen.

Egoina delar upp sin ångest i två kategorier:
– Ångest man kan härleda
– Ångest utan anledning

Mycket av min ångest var förknippad med min inneboende prestationsprinsessa och en riktigt dålig självkänsla men efter flera år av KBT har prinsessan fått sparken och självkänslan ökat så mitt råd är lite detsamma som Egoinas – KBT och mindfullness.

Har ni några tips eller knep för att hantera ångest?

Hur är det möjligt?

Monas Universum:


Kommentaren kommer från Monas blogg.

Året är 2017 – snart 2018 och det finns alltså fortfarande människor som hellre lånar någon annans mail än skaffar en egen.
Och hur kan man INTE ha en mailadress 2017?
Till och med min morfar hade en mailadress när han levde och han var över 90 år gammal.
Det här gav mig flashbacks till hur en Blocketannons kunde se ut 1997 men så här 20 år senare? Lånad mail?
Vad har man för jobb om man inte ens har tillgång till en jobbmail utan måste låna någon annans mailkonto för att ställa en fråga till en bloggare?
Lånad mail alltså…
Fascinerande…minst sagt fascinerande!

Jag känner mig ohälsosamt nyfiken på vem den här personen är. Någon mer?